Visa kategori: Konferenser

Biomarkörer för spegling av matvanor – var står vi idag?

Biomarkörer som objektivt speglar intag av näringsämnen, livsmedel och hela koster är verktyg som kan användas för att ge en mer rättvisande bild av människors ätit och när. Tack vare ny teknik har många kandidater till biomarkörer identifierats, som kan bli användbara inom snar framtid efter validering.

Dela detta:

Studier på kostmönster tillför kunskap om vad som är en hälsosam kost

Frågan om vad som är en hälsosam kost bör besvaras i ljuset av att vår kost är en komplex sammansättning av olika livsmedel.

Dela detta:

Taggar:

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Dela detta:

NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Dela detta:

Taggar:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Dela detta:

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Dela detta:

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Dela detta:

NNC 2016: Till minne av Nils-Georg Asp: 50 år av fiberforskning – och framtidens perspektiv

Fibrer är bra för hälsan – men det krävs mer specifik forskning för att kartlägga de olika fibertypernas funktioner och hälsoeffekt.

Dela detta:

Nordisk nutritionskonferens NNC 2016 i Göteborg 20-22 juni

Aktuellt nu! 11:e Nordiska Nutritionskonferensen äger rum i Göteborg 20-22 juni 2016.

Dela detta:

Taggar:

Köttets roll i en balanserad kost

I de nya svenska kostråden rekommenderas en begränsning av konsumtionen av rött kött eftersom det finns samband mellan en hög konsumtion och ökad risk för cancer i tjock- och ändtarmen. Samtidigt innehåller kött värdefulla näringsämnen som är viktiga för många. Vilken plats köttet har i kosten för olika grupper och vilka mekanismer som kan ligga bakom den ökade cancerrisken diskuterades vid en workshop i Stockholm den 29 april, arrangerad av Svenskt Kött.

Dela detta:

Näringsrekommendationer – internationella och nationella aspekter

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

Dela detta:

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Dela detta:

Kolhydrater och tandhälsa – inte bara socker spelar roll!

Trots att konsumtionen av sötsaker och läsk och andra kariesbidragande och erosiva produkter har ökat under senare år har angreppen av karies under de senaste 50 åren minskat. Den viktigaste orsaken är daglig användning av fluortandkräm i kombination med förbättrad munhygien. Däremot verkar förekomsten av frätskador öka.

Dela detta:

Metabola effekter av kolhydrater – så mycket mer än glykemiskt index

Begreppet glykemiskt index (GI) rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter på blodsockerhöjning efter måltid. Konceptet introducerades i början av 80-talet, ursprungligen som ett förslag till förbättring av de då förekommande ”utbyteslistorna” för kolhydrater som tillämpades vid behandling av diabetiker. Värdet av konceptet har ifrågasatts över tid, bland annat på grund av otillräcklig dokumentation från interventionsstudier.

Dela detta:

Definition och analys av kostfibrer – därom tvistade de lärde länge

Att konsumtion av oraffinerade vegetabilier kan vara nyttigt var välbekant redan för de gamla grekerna. Men att dessa produkter innehåller mycket kostfibrer är emellertid relativt ny kunskap. Hipsley introducerade termen kostfibrer 1953 och pionjärerna Denis Burkitt och Huge Trowell studerade samband mellan intag av kostfibrer och risk för välfärdssjukdomar i början av 70-talet och lanserade en rad hypoteser om en hälsoskyddande effekt av ett ökat intag.

Dela detta:

Kostfibers fysiologiska effekter – mer än bara bulk

Sambandet mellan en fiberfattig kost och obstipation (förstoppning) var välkänt från studier på 20- och 30-talet, om än delvis bortglömt, men för övrigt byggde hypoteserna från Burkitt och Trowell på spekulationer utan experimentellt underlag”, inledde Nils-Georg Asp ett föredrag om kostfibers fysiologiska effekter i mars 1982. En intensiv forskning inom området har bedrivits sedan dess, och det vetenskapliga arbetet har gett påtagliga resultat, men är fortfarande högaktuellt. Från att de flesta förutsatt att mekanismerna bakom kostfibers fysiologiska effekter berodde på rent mekanisk-fysikaliska fenomen längs magtarmkanalen har fokus flyttats mer och mer till tjocktarmen och den mikroflora som finns där.

Dela detta:

Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn – olika studier olika svar

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

Dela detta:

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Dela detta:

Mat vid fetma – flera olika kostråd kan fungera

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.

Dela detta:

Nutrigenomics: Matens påverkan på uttryck av gener och metabol hälsa

En av de stora utmaningarna inom forskningsområdet nutrigenomics är att finna biologiska markörer med vilka man kan identifiera tidig sjukdomsstart. En annan av utmaningarna är att finna mekanismerna bakom effekter av näringsämnen och andra biologiska substanser på hur gener uttrycks i arvsmassan.

Dela detta:

Samspel mellan kost och tarmens mikrobiota

Mikrobiota avser hela ekosystemet av levande arter som lever i en särskild miljö, exempelvis tarmen. Tarmens mikrobiota, det vill säga den uppsättning av bakterier som finns i tarmen, har visat sig spela viktiga roller i påverkan av hälsa och utveckling av sjukdom, vilket Robert Caesar, Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet, belyste vid konferensen ”Mat och gener” i november 2012. Ny forskning visar att det finns stora skillnader mellan olika människor i sammansättningen av tarmens bakteriekultur, och att detta har betydelse för hälsan och utveckling av sjukdom.

Dela detta:

Mot mindre salt – inte om, utan hur

På WHO:s prioriteringslista över åtgärder för att förebygga icke smittsamma sjukdomar ligger minskat saltintag bland de översta. Ett sänkt saltintag är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna – lika kostnadseffektivt som att minska rökning. Även för personer med normalt blodtryck är ett minskat saltintag fördelaktigt.

Dela detta:

Den nordiska kosten – tradition och hälsa

Nordisk kost är ett begrepp som på senare tid har uppstått som en motvikt till den mycket omskrivna medelhavskosten. Vid den 10:e nordiska nutritionskonferensen presenterade flera forskare resultat från studier med koppling till den nordiska kosten, bland annat under satellitsymposiet "The Nordic diet – tradition and health". Under symposiet diskuterades även det gemensamma nordiska projektet om nyckehålsmärkning.

Dela detta:

Obesity Governance Project

Med en isländsk natur som erbjuder friluftsaktivitet, nyfångad fisk samt närodlade grönsaker året om i vulkanuppvärmda växthus, torde fetmaproblematiken inte vara så stor som den är i dagsläget. Det är dock åtskilligt fler samhällsfaktorer som lett till dagens förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och som gör att sökandet efter förebyggande strategier placeras högt upp på folkhälsonutritionsagendan. Under de senaste 20 åren har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats bland skolbarn 7-11 år i Europa.

Dela detta:

Vitamin D-status i de nordiske landene

I sesjonen om vitamin D ble eksisterende kunnskap om vitamin D oppsummert i forkant av de nye nordiske anbefalingene, som er under utarbeidelse. Presentasjonene handlet om vitamin D i relasjon til helseutfall som brudd og aterosklerose, effekt av berikning, og vitamin D-status i ulike befolkningsgrupper i de nordiske landene. Sesjonen ”Current D vitamin status in the Nordic countries” ble innledet med at tre av medlemmene i ekspertgruppen fra arbeidet med NNR 2012 (nordic nutrition recommendations) presenterte ulike aspekter av den vitenskapelige bakgrunnen for vurdering av vitamin D-inntak og vitamin D-status i befolkningen; Christel Lamberg-Allardt, Universitetet i Helsinki, Finland, Magritt Brustad, Universitetet i Tromsø, Norge, og Haakon Meyer, Universitetet i Oslo og Folkehelseinstit

Dela detta:

Mat, matvanor och nutrition för barn och ungdomar

Förändringar i total amningstid i Finland 1990–2010, användning av proteintillskott hos ungdomar på Island, förbättrad mat i förskolan i Norge och nya rön om den komplexa järnmetabolismen var några av de områden som presenterades i sessionen om nutrition för barn och ungdomar. Sessionen, som omfattade totalt elva föreläsningar, leddes av Agneta Yngve, Högskolan i Oslo och Akershus, Norge, och Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland. Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland, beskrev skillnader i spädbarnsnutrition och tillväxt de första 13 månaderna i Finland mellan början av 1990-talet respektive 2010, baserat på data från två studier; en interventionsstudie mot hjärt-kärlsjukdom som startade 1990 (Special Turku Coronary Risk Factor Inte

Dela detta:

Renare närmiljö och kost kan förklara ökning av allergier

I takt med en förbättrad levnadsstandard har allergiförekomsten ökat kraftigt de senaste decennierna. Ungefär 30 procent av alla svenska barn är allergiska och allergi har i länder med ett västerländskt leverne blivit en av vår tids största folksjukdomar hos barn och ungdomar. På Nordic Nutrition Conference i Reykjavik i juni presenterades resultat från forskning om olika kostfaktorers koppling till allergier av olika slag.

Dela detta:

Ældres ernæringsstatus

På den Nordiske ernæringskongres 2012 på Island var ældres ernæringsstatus i fokus ved såvel posterpræsentationerne som i sessionerne ”Nutrition for the aging population” og ”Current D-vitamin status in the Nordic countries”. Præsentationerne bar præg af de emner, der er oppe i tiden inden for ældreforskningen, som eksempelvis kognitiv status (food for brain), D-vitamin, knoglestatus, energiomsætning og effekt af fysisk træning. Sessionen Nutrition for the aging population bestod af fem korte præsentationer.

Dela detta:

Nutrigenomik och systembiologi – kost och gener

Kost och gener, men också samspelen däremellan påverkar vår hälsa och risk för sjukdom. För att förstå hur detta fungerar krävs komplexa studier av kostintag och genuttryck, systembiologi och molekylära mekanismer. Några exempel på studier som genomförts inom området presenterades vid den nordiska nutritionskonferensen under sessionen ”Nutrigenomics & Systems biology”, organiserad av det nordiska forskningsprojektet Sysdiet.

Dela detta:

Kostvanor påverkar fettsammansättningen

Kan fullkorn och fisk bidra till viktminskning? Eller ett högt intag av fleromättat fett? Är det bättre med självreglering än lagstiftning? Detta är några av de frågor relaterade till fetma och övervikt som diskuterades i sessionen ”Obesity”. Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet gav ett föredrag med titeln ”Effects of overfeeding with n-6 polyunsaturated fat on body accumulation: A randomised controlled study”. Frågeställningen var huruvida effekterna av viktuppgången på kroppssammansättningen kan påverkas av fettsammansättningen i kosten.

Dela detta:

Mat och hälsa i media: Mer kunskap behövs

Media har en stor makt och påverkar människors kunskap och beteenden. För att frågorna kring mat och hälsa i media ska bli tydligare krävs att forskare, organisationer och myndigheter engagerar sig mer. För de flesta som lämnat skolan utgör olika media den mest betydande kanalen för kunskap, inte bara om mat och hälsa.

Dela detta:

D-vitamin var står vi, vart går vi?

Fokus i D-vitamindiskussionen har länge varit osteoporosprevention och benhälsa. På senare tid har D-vitaminets möjliga effekter i andra organsystem också uppmärksammats. – Man kan lätt tro att D-vitamin kan läka alla åkommor, sa Tommy Cederholm, i sin inledning till seminariet ”D-vitamin – var står vi, vart går vi?”.

Dela detta: