Visa kategori: Övriga

nutritionsfakta.se ett år!

På nutritionsfakta.se bygger vi en vetenskaplig kunskapsbas, en motpol till dagens faktaresistens och självutnämnda experter inom mat- och hälsaområdet.

Dela detta:

Biomarkörer för spegling av matvanor – var står vi idag?

Biomarkörer som objektivt speglar intag av näringsämnen, livsmedel och hela koster är verktyg som kan användas för att ge en mer rättvisande bild av människors ätit och när. Tack vare ny teknik har många kandidater till biomarkörer identifierats, som kan bli användbara inom snar framtid efter validering.

Dela detta:

Alla talar om gluten och FODMAP

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

Dela detta:

Taggar:

Norsk genomgång av kostråden för fett

En ny uppdatering och värdering av kunskapsunderlaget för kostråd om fett i Norge.

Dela detta:

Nytt nummer av Nordisk Nutrition ute nu!

Tema ”Mat, gener och tarmflora”

Dela detta:

Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt

Regeringen gav den 4 maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget avrapporterades den 2 maj 2017. Här sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna i en rapport som utgjort en del av myndigheternas underlag i arbetet med regeringsuppdraget (Läs mer här … Fortsätt läsa Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt

Dela detta:

Hälsomässiga aspekter av palmolja – förtydligande angående SNF:s rapport

Med anledning av den aktualiserade diskussionen om innehåll av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i vegetabiliska oljor vill vi göra ett förtydligande, avseende den rapport om palmolja som SNF Swedish Nutrition Foundation publicerade 2014, och som refereras på nutritionsfakta.se. Rapportens titel är ”Hälsomässiga aspekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa”. Titeln är i sig … Fortsätt läsa Hälsomässiga aspekter av palmolja – förtydligande angående SNF:s rapport

Dela detta:

Taggar:

Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Dela detta:

Studier på kostmönster tillför kunskap om vad som är en hälsosam kost

Frågan om vad som är en hälsosam kost bör besvaras i ljuset av att vår kost är en komplex sammansättning av olika livsmedel.

Dela detta:

Taggar:

Nutritionsdiagnoser – standardiserad terminologi för ökad patientsäkerhet

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, förser dietister med ett ramverk som underlättar systematisk problemlösning i nutritionsbehandlingen.

Dela detta:

Aktuellt seminarium – Alla talar om gluten

Kl 13.00-16.30, 27 april i Lund

Dela detta:

Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

Dela detta:

Sockerstudie på råttor ger inga svar på effekter i människa

Kommentar: Råttstudie om effekter av fruktos och glukos på metabolism och kärl. Studieresultat kan inte överföras direkt till människa.

Dela detta:

Nordisk rapport om matvanor

Ny rapport om matvanor och hur matvanor skiljer sig åt i de Nordiska länderna.

Dela detta:

Lär av historien för framtidens folkhälsoarbete

Historisk reflektion avseende det svenska folkhälsoarbetet under de senaste 50 åren.

Dela detta:

Sju spännande doktorandprojekt!

Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016

Dela detta:

Taggar:

Kostens påverkan på tarmfloran hos friska individer och IBS-patienter

Mottagare av SNF Swedish Nutrition Foundations forskningsanslag 2016 >> text: Savanne Holster, doktorand, Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre, Örebro universitet.   IBS (irritable bowel syndrome, känslig tarm) är en vanligt förekommande tarmrelaterad sjukdom som drabbar runt 10-20 procent av jordens befolkning. IBS-patienter lider oftast av symptom som störningar i tarmens rörelsemönster och buksmärtor. Detta kan leda … Fortsätt läsa Kostens påverkan på tarmfloran hos friska individer och IBS-patienter

Dela detta:

Taggar:

Tidigt nutritionsmönster i förhållande till tillväxt och metabola syndromet i barndomen

Fetma är förknippad med livslång ohälsa och kan redan innan vuxen ålder leda till blodfettsrubbningar, högt blodttryck och insulinresistens, som samlat kallas det metabola syndromet (1). Upp till 25 procent av feta barn har redan tecken på metabola syndromet (2). Framförallt bukfetma tros bidra till ökade hälsorisker kopplade till metabola syndromet, men detta är ännu ej noggrant studerat prospektivt hos barn.

Dela detta:

Taggar:

Följsamhet till ordination av kosttillägg hos äldre

Inom hälso- och sjukvården används kosttillägg som en del av nutritionsbehandlingen vid sjukdomsrelaterad undernäring, när den vanliga maten inte räcker till. Exempel på kosttillägg är näringsdrycker, puddingar eller pulver som blandas med vätska. Kosttillägg tillhör gruppen ”Livsmedel för speciella medicinska ändamål” och har ett varierande innehåll av energi och näringsämnen.

Dela detta:

Taggar:

Ätsvårigheter, nutritionsstatus och livskvalitet hos patienter som utreds för levertransplantation

Patienter med kroniska leversjukdomar kan utveckla olika symtom, till exempel vätska i buken (ascites), trötthet och gulhet (ikterus). Det är vanligt att leversjukdomar påverkar aptiten. Levern reglerar ämnesomsättningen och en konsekvens av försämrad leverfunktion kan vara att patienter förlorar muskelmassa. Vid stora operationer, som levertransplantation, kan undernäring påverka utfallet, samtidigt är det ett forskningsområde som fortfarande är relativt outforskat.

Dela detta:

Taggar:

Mobilbaserad intervention för att motverka fetma hos barn

SNF Swedish Nutrition Foundation delar varje år ut ett antal forskningsanslag till doktorander vid svenska institutioner, som bedriver forskning inom nutritionsområdet, såväl experimentella som kliniska studier.

Dela detta:

Taggar:

Nutritionell metabolomik – en ansats att karakterisera kostintag

Nutritionsforskning har traditionellt handlat om att förstå näringsämnenas funktion i kroppen och att utveckla näringsrekommendationer. Numera vet vi att maten, förutom traditionella näringsämnen, innehåller många andra substanser, till exempel antioxidanter och andra så kallade bioaktiva ämnen.

Dela detta:

Taggar:

Rågbröd på kvällen – förändrad tarmflora på morgonen?

Fullkorn har länge ansetts vara en del av en hälsosam diet. Epidemiologiska studier har visat att fullkorn har positiva effekter vid förebyggande av bland annat typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Även sammansättningen av tarmfloran påverkas av kosten, och en hälsosam sammansättning har potential att främja hälsofördelar, såsom att förbättra glukos- och aptitreglering.

Dela detta:

Taggar:

Hur kan vi arbeta mer evidensbaserat med att främja hälsosamma matvanor i framtiden?

Bästa sättet att övertyga beslutsfattare att investera i nya insatser är att använda evidens som bygger på vetenskapliga studier.

Dela detta:

Taggar:

Livsmedelsverkets kostråd i märkning och marknadsföring

Den 28 juni 2016 publicerade Livsmedelsverket information om hur Livsmedelsverkets kostråd får användas i märkning och marknadsföring av livsmedel. Ett grundläggande krav är att användningen av kostråden inte får ske på ett sådant sätt som riskerar att vilseleda konsumenterna.

Dela detta:

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Dela detta:

NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Dela detta:

Taggar:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Dela detta:

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Dela detta:

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Dela detta:

NNC 2016: Till minne av Nils-Georg Asp: 50 år av fiberforskning – och framtidens perspektiv

Fibrer är bra för hälsan – men det krävs mer specifik forskning för att kartlägga de olika fibertypernas funktioner och hälsoeffekt.

Dela detta:

Nordisk nutritionskonferens NNC 2016 i Göteborg 20-22 juni

Aktuellt nu! 11:e Nordiska Nutritionskonferensen äger rum i Göteborg 20-22 juni 2016.

Dela detta:

Taggar:

Tillsatser i livsmedel – Fakta och grundläggande krav

Alla godkända tillsatser har genomgått en säkerhetsgranskning och många tillsatser är naturligt förekommande i livsmedel. Det är därför varken möjligt eller motiverat att helt utesluta tillsatser i livsmedel. Däremot är det angeläget att kontinuerligt föra en diskussion om innehållet i livsmedel, baserat på fakta och aktuellt kunskapsläge.

Dela detta:

Påverkar sötningsmedel kroppsvikt, aptit, blodsocker och insulin?

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Dela detta:

Nya rön om tarmeffekter av sötningsmedel och emulgeringsmedel

Nya rön tyder på att vissa sötningsmedel och emulgeringsmedel påverkar tarmfloran. Eftersom vi idag vet att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa är de nya rönen intressanta, men de föranleder inte i sig anledning att ifrågasätta säkerheten av sötningsmedel och emulgeringsmedel som tillsatser, i de mängder de får användas. Under 2014 publicerades en vetenskapligt intressant studie i tidskriften Nature, där man både i musstudier och i en kort (sju dagar) intervention med människor fann att ett högt intag av sackarin (fem milligram per kilo kroppsvikt och dag) ändrade tarmflorans sammansättning (1).

Dela detta:

Upplevda effekter av citronsyra och glutamat saknar vetenskapligt stöd

Vissa konsumenter vittnar om allergiska symptom efter intag av livsmedel innehållande tillsatt citronsyra och glutamat påstås ofta orsaka det så kallade ”Chinese Restaurant Syndrome”. För båda dessa samband saknas vetenskapligt stöd. Citronsyra som tillsats (E 330) kan framställas från frukter som är naturligt rika på citronsyra, till exempel citron- eller ananasjuice.

Dela detta:

Utgör nitrit, nitrat och fosforinnehållande tillsatser ett hälsoproblem?

Fosforinnehållande tillsatser har lyfts fram som en potentiell riskfaktor för hjärt-/kärlsjukdom, medan ett högt intag av nitrit och nitrat ofta ses som en riskfaktor för cancer, eftersom de under vissa förutsättningar kan ombildas till nitrosaminer. Riskerna är dock omdebatterade och inte tydligt klarlagda. Fosfor är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen.

Dela detta:

Nya Nordiska Nyckelhålet – en utmaning värd mödan

Den 1 mars i år lanserades nya regler för Nyckelhålet. De nya reglerna går att tillämpa redan nu men de gamla reglerna går att använda parallellt till och med den 1 september 2016. Det tog närmare två år att gå igenom de gamla reglerna, besluta om nya kriterier samt att bestämma vilka nya grupper som skulle komma in i föreskriften.

Dela detta:

Kost och gener samspelar kring risken för blodfettsrubbningar och hjärt-kärlsjukdom

En kost rik på fleromättade fettsyror anses kunna ge skydd mot hjärt-kärlsjukdom, men resultaten från olika studier är i vissa fall motstridiga. En anledning till detta kan vara att man inte har beaktat de genetiska skillnader som finns mellan individer. En ny avhandling från Lunds universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur kosten samverkar med gener för att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Dela detta:

Köttets roll i en balanserad kost

I de nya svenska kostråden rekommenderas en begränsning av konsumtionen av rött kött eftersom det finns samband mellan en hög konsumtion och ökad risk för cancer i tjock- och ändtarmen. Samtidigt innehåller kött värdefulla näringsämnen som är viktiga för många. Vilken plats köttet har i kosten för olika grupper och vilka mekanismer som kan ligga bakom den ökade cancerrisken diskuterades vid en workshop i Stockholm den 29 april, arrangerad av Svenskt Kött.

Dela detta:

Näringsrekommendationer – internationella och nationella aspekter

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

Dela detta:

Nordiska Nyckelhålet 5 år

I början av mars firades det nu femåriga Nordiska samarbetet med Nyckelhålet. Samarbetet startade mellan Sverige, Norge, Danmark 2009 och sent 2013 kom Island med. Det gemensamma arbetet har innehållit delar som kommunikation, kontroll och revidering av regler.

Dela detta:

Hälsomärkningar i Europa – nyckelhålsmärkningen i jämförelse med andra märkningar

I år är det 25 år sedan Livsmedelsverket införde regler om märkning med symbolen nyckelhålet på livsmedelsförpackningar (SLVFS 1989:2). Sverige var tidigt ute att använda symbolmärkning inom nutritionsområdet jämfört med övriga nordiska länder, och även jämfört med andra länder i Europa. Budskapet för nyckelhålsmärkningen är: ”enklare för konsumenter att välja hälsosamt”.

Dela detta:

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Dela detta:

Kolhydrater och tandhälsa – inte bara socker spelar roll!

Trots att konsumtionen av sötsaker och läsk och andra kariesbidragande och erosiva produkter har ökat under senare år har angreppen av karies under de senaste 50 åren minskat. Den viktigaste orsaken är daglig användning av fluortandkräm i kombination med förbättrad munhygien. Däremot verkar förekomsten av frätskador öka.

Dela detta:

Metabola effekter av kolhydrater – så mycket mer än glykemiskt index

Begreppet glykemiskt index (GI) rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter på blodsockerhöjning efter måltid. Konceptet introducerades i början av 80-talet, ursprungligen som ett förslag till förbättring av de då förekommande ”utbyteslistorna” för kolhydrater som tillämpades vid behandling av diabetiker. Värdet av konceptet har ifrågasatts över tid, bland annat på grund av otillräcklig dokumentation från interventionsstudier.

Dela detta:

Definition och analys av kostfibrer – därom tvistade de lärde länge

Att konsumtion av oraffinerade vegetabilier kan vara nyttigt var välbekant redan för de gamla grekerna. Men att dessa produkter innehåller mycket kostfibrer är emellertid relativt ny kunskap. Hipsley introducerade termen kostfibrer 1953 och pionjärerna Denis Burkitt och Huge Trowell studerade samband mellan intag av kostfibrer och risk för välfärdssjukdomar i början av 70-talet och lanserade en rad hypoteser om en hälsoskyddande effekt av ett ökat intag.

Dela detta:

Kostfibers fysiologiska effekter – mer än bara bulk

Sambandet mellan en fiberfattig kost och obstipation (förstoppning) var välkänt från studier på 20- och 30-talet, om än delvis bortglömt, men för övrigt byggde hypoteserna från Burkitt och Trowell på spekulationer utan experimentellt underlag”, inledde Nils-Georg Asp ett föredrag om kostfibers fysiologiska effekter i mars 1982. En intensiv forskning inom området har bedrivits sedan dess, och det vetenskapliga arbetet har gett påtagliga resultat, men är fortfarande högaktuellt. Från att de flesta förutsatt att mekanismerna bakom kostfibers fysiologiska effekter berodde på rent mekanisk-fysikaliska fenomen längs magtarmkanalen har fokus flyttats mer och mer till tjocktarmen och den mikroflora som finns där.

Dela detta:

Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn – olika studier olika svar

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

Dela detta:

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Dela detta:

Mat vid fetma – flera olika kostråd kan fungera

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.

Dela detta:

Nutrigenomics: Matens påverkan på uttryck av gener och metabol hälsa

En av de stora utmaningarna inom forskningsområdet nutrigenomics är att finna biologiska markörer med vilka man kan identifiera tidig sjukdomsstart. En annan av utmaningarna är att finna mekanismerna bakom effekter av näringsämnen och andra biologiska substanser på hur gener uttrycks i arvsmassan.

Dela detta:

Epigenetik – samband mellan kost och cancer?

Cancer har tidigare betraktats som resultatet av genetiska defekter i en cell. På senare år har andra faktorer, som epigenetik, visats spela en lika viktig roll i cancerutveckling. Kanske kan en del av kostens roll i utvecklingen av en cancer förklaras av epigenetik? Epigenetik är forskningsfältet som berör förändringar i genuttryck som inte innefattar ändringar i DNA-sekvensen.

Dela detta:

Samspel mellan kost och tarmens mikrobiota

Mikrobiota avser hela ekosystemet av levande arter som lever i en särskild miljö, exempelvis tarmen. Tarmens mikrobiota, det vill säga den uppsättning av bakterier som finns i tarmen, har visat sig spela viktiga roller i påverkan av hälsa och utveckling av sjukdom, vilket Robert Caesar, Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet, belyste vid konferensen ”Mat och gener” i november 2012. Ny forskning visar att det finns stora skillnader mellan olika människor i sammansättningen av tarmens bakteriekultur, och att detta har betydelse för hälsan och utveckling av sjukdom.

Dela detta:

Mot mindre salt – inte om, utan hur

På WHO:s prioriteringslista över åtgärder för att förebygga icke smittsamma sjukdomar ligger minskat saltintag bland de översta. Ett sänkt saltintag är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna – lika kostnadseffektivt som att minska rökning. Även för personer med normalt blodtryck är ett minskat saltintag fördelaktigt.

Dela detta: