Visa kategori: Nordiska näringsrekommendationer

De nya närings-rekommendationerna presenteras den 20 juni

Lanseringen kan följas online.

Uppdaterade nordiska näringsrekommendationer är ute på remiss

Lämna synpunkter senast den 26 maj.

Möjlighet att lämna synpunkter på flera NNR-kapitel och en bakgrundsartikel

Under augusti och september är flera kapitel och en artikel ute på remiss.

Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på NNR-kapitlet om kolin

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet om kolin i de nordiska näringsrekommendationerna.

Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på NNR-kapitlet om niacin

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska närings-
rekommendationerna.

Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på NNR-kapitlet om riboflavin

Fram till den 21 april 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska näringsrekommendationerna.

Protein och tillväxt hos barn – först ut bland de systematiska litteraturöversikterna för NNR2022

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Uppdatering av de nordiska näringsrekommendationerna – vad är på gång?

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår. För att sammanställa den vetenskapliga litteraturen används olika typer av litteraturöversikter i revideringsprocessen. Nya systematiska litteraturöversikter genomförs också inom projektet.

Hållbarhet ställer nya krav på näringsrekommendationer

Nyligen arrangerades ett webbinarium med fokus på att integrera hållbarhet i de kommande nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Nordiska näringsrekommendationer 2022 – nu är de första artiklarna om metodiken publicerade

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR pågår. NNR baseras på en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen.

Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre

Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tallriksmodellen nu i två versioner

Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. Nyligen lanserade Livsmedelsverket två uppdaterade versioner av tallriksmodellen – en anpassad för den som rör på sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör på sig så mycket, och som därmed har ett lägre energibehov.

Livsmedelsverkets nya kostråd: Grönare mat för hälsan och miljön

Äta grönare, lagom mycket och röra på sig i vardagen är grundbudskapen i Livsmedelsverkets nya råd om bra matvanor. De uppdaterade råden handlar om hur man äter hälsosamt och samtidigt tar hänsyn till miljön. Att integrera hälsa och miljö i kostrådsarbetet är ett nytt och viktigt steg för en hållbar framtida livsmedelskonsumtion.

Sockerrekommendationer

På grund av att tillsatt socker bidrar endast med energi och inga näringsämnen bör intaget begränsas för att säkerställa ett tillfredsställande intag av näringsämnen och för att minska risken för ofrivillig viktökning. Ett högt och frekvent intag av socker bidrar också till karies. Flera myndigheter är överens om att intaget bör begränsas till max tio procent av den totala energiintaget.

Näringsrekommendationer – internationella och nationella aspekter

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Baggrund for de nye Nordiske proteinanbefalinger for voksne og ældre

Der præsenteres en opsummering af den historiske og videnskabelige baggrund for de seneste proteinanbefalinger for voksne og ældre. Anbefalingerne baseres blandt andet på to systematiske litteraturgennemgange, der dels har vurderet evidensen bag kvælstofbalancestudier og dels evidensen bag et eventuelt optimalt indtag baseret på sammenhængen mellem proteinindtag og sundhed/sygdomsrisiko. >>text: Agnes N Pedersen, seniorrådgiver, læge, PhD, DTU Fødevareinstituttet, Søborg, Danmark.

Hälsoeffekter kopplade till livsmedel i nordisk kost

Det vetenskapliga underlaget för livsmedelsbaserade kostråd har utvärderats i en omfattande litteraturgenomgång i samband med framtagandet av den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5). En systematisk genomgång av det vetenskapliga underlaget genomfördes för sambandet mellan fem livsmedelsgrupper med nordisk koppling och ett urval av sjukdomar som är vanligt förekommande i de nordiska länderna. Metoden för genomgången baserades på väl utarbetade regler för genomförande av systematiska litteraturöversikter och evidensgradering – allt på ett transparent sätt.

D-vitamin och hälsa

D-vitamin kan påverka många biologiska processer i kroppen. Förutom effekterna på benhälsa har det hävdats att D-vitamin bidrar till att förebygga många sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-och kärlsjukdomar, typ 1- och typ 2-diabetes, vissa typer av cancer, graviditetsutfall och infektioner. Det finns indikativa bevis för ett antal hälsofördelar av D-vitamin, liksom stöd för rimliga biologiska mekanismer.

Kostförändringar hos speciella befolkningsgrupper

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Kostförändringar hos speciella befolkningsgrupper

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Nordiska näringsrekommendationer 2012 – med fokus på kvalitet och hela kosten

Efter flera års intensivt arbete som engagerat såväl nordiska livsmedelsmyndigheter som hundratals nordiska forskare har nu en ny version av nordiska näringsrekommendationer lanserats. Rekommendationerna presenterades vid ett seminarium i Köpenhamn den 3 oktober, arrangerat av Nordiska ministerrådet. De nordiska länderna har en lång tradition av gemensamma rekommendationer avseende kostens sammansättning och dagligt intag av näringsämnen.

Jern – mulige helse-effekter ved for lavt eller for høyt inntak

Som underlagsmateriale i arbeidet med de femte nordiske ernæringsanbefalingene, ble det gjennomført en rekke systematiske litteraturstudier. Én av disse tok for seg inntak av jern fra kosten. Det overordnede målet med studien var å gjennomgå de siste ti års vitenskapelige data om helseeffekter av jerninntak fra kosten gjennom livets ulike stadier (spedbarn, barn, ungdom, voksne, eldre, samt under graviditet og amming), for å anslå hvor mye jern som kreves for å oppnå tilfredsstillende vekst, utvikling og opprettholdelse av helse.

Många hälsofördelar med amning

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av amning och introduktionen av andra livsmedel i ett nordiskt perspektiv. Jämfört med många andra länder i västvärlden ammas det mycket i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder rekommenderar också exklusiv amning i sex månader, följt av fortsatt amning i kombination med annan mat.

Matmönster påverkar risk och dödlighet

Livsmedel har en komplex sammansättning och i ämnesomsättningen samverkar många näringsämnen med varandra, och med andra ämnen. Även livsmedlets struktur påverkar hur näringsämnena utnyttjas. Därför kan det vara förvirrande att i epidemiologiska studier söka efter statistiska samband mellan enstaka näringsämnen och kronisk sjukdom, speciellt som kostrelaterade kroniska sjukdomar inte är bristsjukdomar för enstaka näringsämnen.

Utgör ett högt sockerintag en risk för hälsan?

Fokus inför den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna har främst varit att granska och uppdatera den vetenskapliga grunden på de områden där ny kunskap har vuxit fram sedan den fjärde upplagan som utkom 2004. Expertgruppen för kolhydrater har haft i uppdrag att på ett systematiskt sätt granska studier om kolhydraternas kvantitet och kvalitet. Vi valde att fokusera på sockerintag i förhållande till sjukdomsutveckling, på grund av det relativt höga sockerintaget i Norden och skillnaden i rekommendationer runt om i världen.

Mat men inte näringsämnen förklarar viktökning bland vuxna

De nya Nordiska näringsrekommendationerna använder ett antal systematiska litteraturöversikter som viktigt bakgrundsmaterial. Eftersom viktutvecklingen också i Norden har varit oroväckande, var det naturligt att en av de systematiska litteraturöversikterna granskade just sambandet mellan kost och viktförändring. Syftet med den systematiska litteraturöversikten om fetma var att ta reda på hur energigivande näringsämnen och livsmedel påverkar förändring av vikt, midjeomfång eller kroppsfett hos vuxna i studier med åtminstone ett års uppföljningstid, antingen utan föregående viktminskning eller efter minst fem procent medveten viktnedgång.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste inläggen