Visa kategori: Kost

Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom

Ägg innehåller många viktiga vitaminer och mineraler. Ägg är även ett proteinrikt livsmedel med hög proteinkvalitet. Tyvärr har ägg alltför länge och allt för ofta oförtjänt förknippats med höga kolesterolnivåer i blodet och hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur utgör riskfaktorer för demens. I en ny studie finner man dock inga samband mellan intag av ägg … Fortsätt läsa Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom

Dela detta:

Mjölk och hälsa – färdigmjölkat i kohortstallet?

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.

Dela detta:

Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Dela detta:

Rekommendationer för sockerintag – vilka bevis finns egentligen?

Kommentar – aktuell studie Sambandet mellan intag av tillsatt socker och hälsoeffekter är komplext. Den evidens som finns har sammanfattats i riktlinjer för den allmänna befolkningen, till exempel i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012). I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel ifrågasätts det vetenskapliga underlaget för dessa rekommendationer. Här sammanfattas och kommenteras den aktuella artikeln, med … Fortsätt läsa Rekommendationer för sockerintag – vilka bevis finns egentligen?

Dela detta:

Taggar:

Tidigt intag av fisk kan ge skydd mot allergi

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Dela detta:

Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

Dela detta:

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Dela detta:

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Dela detta:

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Dela detta:

Komplexa samband mellan vitaminer & benhälsa

I Sverige och Norge är benskörhetsfrakturer vanligast i hela världen. Det är viktigt att vi försöker bygga upp så mycket ben som möjligt innan osteoporossjukdom debuterar. Det finns många faktorer som påverkar benets celler, i denna artikel diskuteras betydelsen av D-, A- och K-vitamin.

Dela detta:

Kokosolja – en koko idé?

Kokosolja har under de senaste åren ökat i popularitet och framhålls ofta som ett hälsosamt alternativ till andra oljor.

Dela detta:

NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Dela detta:

Taggar:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Dela detta:

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Dela detta:

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Dela detta:

NNC 2016: Till minne av Nils-Georg Asp: 50 år av fiberforskning – och framtidens perspektiv

Fibrer är bra för hälsan – men det krävs mer specifik forskning för att kartlägga de olika fibertypernas funktioner och hälsoeffekt.

Dela detta:

Tallriksmodellen nu i två versioner

Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. Nyligen lanserade Livsmedelsverket två uppdaterade versioner av tallriksmodellen – en anpassad för den som rör på sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör på sig så mycket, och som därmed har ett lägre energibehov.

Dela detta:

Svårtolkade effekter av omega-3-fettsyror på kognition och demenssjukdom

Hjärnan är ett av kroppens fettrikaste organ. Det är därför ett rimligt antagande att sammansättningen av fettsyror i hjärnan påverkar hjärnans funktioner, bland annat kognition och neuropsykiatrisk utveckling. Dokosahexaensyra (DHA 22:6n3) och arakidonsyra (ARA, 20:4n6) är de dominerande fettsyrorna i hjärnan, medan eikosapentaensyra (EPA, 20:5n3) endast finns i liten mängd.

Dela detta:

Hälsosamma kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning

Kunskapen om att vissa kostmönster, som exempelvis medelhavskosten kan minska risken för att insjukna i demens har gjort att forskarna blivit mer intresserade av att studera effekten av just kostmönster i stället för enskilda näringsämnen. En nyligen publicerad systematisk översikt visar att följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning. År 2013 uppskattades 44 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom och år 2050 beräknas antalet uppgå till 135 miljoner (1).

Dela detta:

Köttets roll i en balanserad kost

I de nya svenska kostråden rekommenderas en begränsning av konsumtionen av rött kött eftersom det finns samband mellan en hög konsumtion och ökad risk för cancer i tjock- och ändtarmen. Samtidigt innehåller kött värdefulla näringsämnen som är viktiga för många. Vilken plats köttet har i kosten för olika grupper och vilka mekanismer som kan ligga bakom den ökade cancerrisken diskuterades vid en workshop i Stockholm den 29 april, arrangerad av Svenskt Kött.

Dela detta:

Livsmedelsverkets nya kostråd: Grönare mat för hälsan och miljön

Äta grönare, lagom mycket och röra på sig i vardagen är grundbudskapen i Livsmedelsverkets nya råd om bra matvanor. De uppdaterade råden handlar om hur man äter hälsosamt och samtidigt tar hänsyn till miljön. Att integrera hälsa och miljö i kostrådsarbetet är ett nytt och viktigt steg för en hållbar framtida livsmedelskonsumtion.

Dela detta:

Socker – metabolism, energi och blodsockersvar

Socker är ett omdebatterat livsmedel – en debatt som tidvis är onyanserad och bygger på myter och faktafel. Kunskap om hur socker metaboliseras är grundläggande för att kunna värdera olika påståenden om samband mellan socker och hälsa. I saliven och i tunntarmen finns enzym (amylas) som bryter ner vanlig stärkelse till kortare kedjor.

Dela detta:

Sockerrekommendationer

På grund av att tillsatt socker bidrar endast med energi och inga näringsämnen bör intaget begränsas för att säkerställa ett tillfredsställande intag av näringsämnen och för att minska risken för ofrivillig viktökning. Ett högt och frekvent intag av socker bidrar också till karies. Flera myndigheter är överens om att intaget bör begränsas till max tio procent av den totala energiintaget.

Dela detta:

Socker och sjukdom

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Dela detta:

Socker – beroende och beteende

Hjärnans belöningssystem stimuleras av socker. Detta har resulterat i en diskussion om huruvida socker är beroendeframkallande, eller inte. Det saknas dock studier som bekräftar ett sockerberoende hos människor.

Dela detta:

Europeiska barn äter för mycket socker och livsmedel med hög andel tillsatt socker

Att barn äter socker och sockerrika livsmedel är inget nytt, men frågan är hur mycket det blir totalt sett, och om intaget skiljer sig åt mellan barn i olika Europeiska länder. Sverige är i många avseenden ett föregångsland, men när det gäller barns sockerintag finns det fortfarande en hel del att göra för att stödja barn till ett lägre intag. I en europeisk studie vid namn IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) undersöktes 9 497 barns sockerintag åren 2007–2008 (1).

Dela detta:

Näringsrekommendationer – internationella och nationella aspekter

Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl.

Dela detta:

Hälsomässiga effekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa

Palmolja är billig, neutral i smaken, har lång hållbarhet och har flertalet önskvärda tekniska egenskaper och är därmed en vanlig källa till mättat fett inom livsmedelsindustrin. Den utbredda användningen av oljan är dock ifrågasatt, dels ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, men även ur ett hälsoperspektiv. Anledningen till att palmolja ifrågasätts ur ett hälsoperspektiv är att palmolja har högt innehåll av mättat fett, framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra.

Dela detta:

Gratis frukt til skolebarn minsker overvekt hos Norske skolebarn

Et kosthold rikt på frukt og grønnsaker er inverst relatert til en rekke av kroniske sykdommer, og en økning av inntaket vil kunne bedre folkehelsen (1). Det har lenge vært ønskelig å øke inntaket av frukt og grønnsaker blant barn og unge. Barn er en viktig gruppe å rette fokus mot siden vaner dannes tidlig.

Dela detta:

Medelhavskost hälsosam även för barn

Den traditionella medelhavskosten kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, spannmål, omättade fetter (speciellt från olivolja) och fisk och ett lågt intag av mättade fetter, mejeriprodukter (undantag ost och yoghurt) och kött. Medelhavskosten är idag en erkänt hälsosam kost och hos vuxna har man kunnat se att den kan minska risken för metabolt syndrom, allvarliga kroniska sjukdomar och dödlighet. Nu visar ny rön att medelhavskosten kan förbättra hälsan även hos barn.

Dela detta:

Järn till nyfödda en balansakt

Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppens alla celler och tillgång till järn är en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn. Samtidigt är järn en potentiellt farlig substans som både kan skada celler och ge bakterier näring för tillväxt. På grund av denna paradox har frågan om nyfödda barns behov av järn i decennier varit uppslag för studier och diskussion om hur vi på bästa sätt ska tillgodose barns järnbehov.

Dela detta:

Probiotika vid behandling och förebyggande av sjukdom hos barn – var står vi idag?

Kunskapen om tarmflorans betydelse för barnets hälsa har ökat snabbt de senaste decennierna. Detta har lett till stort intresse av att i kliniska prövningar studera om probiotika i spädbarnskosten eller som tillskott kan påverka sjukdomsrisk i både ett kortare och längre perspektiv. Tarmfloran, eller tarmens mikrobiota, lever i symbios med värden och har många viktiga uppgifter; bland annat skyddar den oss mot potentiellt sjukdomsframkallande bakterier, och påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen (1).

Dela detta:

Ljusare framtid med korn och bruna bönor

En nyligen avlagd avhandling från Lunds Universitet visar att vissa fiberrika livsmedel, till exempel kokta kornkärnor och bruna bönor, kan underlätta blodsockerreglering, förbättra insulinkänslighet, dämpa inflammation samt underlätta aptitreglering i en tidsperiod på upp till 16 timmar. Effekten är kopplad till kostfibrerna och avgörande för effekten är intakt struktur, typ- och mängd kostfibrer. Resultaten visar på en potential för kostfibrer med specifika hälsomervärden vid utveckling av livsmedel med antidiabetiska och viktreglerande egenskaper.

Dela detta:

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Dela detta:

Kolhydrater och tandhälsa – inte bara socker spelar roll!

Trots att konsumtionen av sötsaker och läsk och andra kariesbidragande och erosiva produkter har ökat under senare år har angreppen av karies under de senaste 50 åren minskat. Den viktigaste orsaken är daglig användning av fluortandkräm i kombination med förbättrad munhygien. Däremot verkar förekomsten av frätskador öka.

Dela detta: