Visa kategori: Vikthantering

Energirestriktion och följsamhet avgörande för viktminskning

Nyckeln till viktminskning är inte valet av diet utan hur stor energirestriktionen är och i vilken mån man kan upprätthålla denna över tid.

Dela detta:

Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Dela detta:

Mjölk och hälsa – färdigmjölkat i kohortstallet?

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.

Dela detta:

Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Dela detta:

Sockerstudie på råttor ger inga svar på effekter i människa

Kommentar: Råttstudie om effekter av fruktos och glukos på metabolism och kärl. Studieresultat kan inte överföras direkt till människa.

Dela detta:

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Dela detta:

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Dela detta:

Stora portioner leder till större konsumtion av mat och dryck

Forskningen visar att stora portioner stimulerar överkonsumtion. Att undvika stora portioner av energitäta livsmedel och sockerrika drycker kan därför göra det enklare att hålla kroppsvikten. Att istället äta stora portioner av mat som inte innehåller så mycket energi per gram kan däremot vara en bra strategi.

Dela detta:

Taggar:

Hur forskning kan bli en serietidning

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

Dela detta:

Taggar:

Att minska socioekonomiskt betingade skillnader i hälsa – exemplet hälsosam vikt hos barn

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Dela detta:

Förebyggande av barnfetma – socioekonomisk status och migration i fokus

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.

Dela detta:

Påverkar sötningsmedel kroppsvikt, aptit, blodsocker och insulin?

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Dela detta:

Socker – metabolism, energi och blodsockersvar

Socker är ett omdebatterat livsmedel – en debatt som tidvis är onyanserad och bygger på myter och faktafel. Kunskap om hur socker metaboliseras är grundläggande för att kunna värdera olika påståenden om samband mellan socker och hälsa. I saliven och i tunntarmen finns enzym (amylas) som bryter ner vanlig stärkelse till kortare kedjor.

Dela detta:

Socker och sjukdom

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Dela detta:

Skatt på livsmedel – kan det minska fetma?

I april 2014 anordnade British Nutrition Foundation ett symposium i London med titeln ”Food taxes – what role might they have in the battle against obestiy?”. Syftet med symposiet var att belysa det vetenskapliga läget gällande punktskatter på utvalda livsmedel, samt att samla argument både för och emot en sådan skatt. Symposiet syftade även till att diskutera bevisen för effektiviteten i en punktskatt, både för hypotetiska modeller och faktiska genomföranden, och sedan sätta dessa bevis i ett större sammanhang med andra potentiella lösningar till fetmaepidemin.

Dela detta:

LEVA-studien: Kostbehandling minskar vikten hos överviktiga och feta ammande kvinnor

Sverige upplever likt många andra länder en fetmaepidemi i befolkningen. Speciellt bland unga kvinnor ses en ökning av övervikt och fetma och behovet av behandling är stort. Därför behöver möjligheterna till effektiv och hållbar behandling av övervikt och fetma undersökas.

Dela detta:

Underlaget till SBU-studien ”Mat vid fetma”

Trots det stora antal koststudier som görs med koppling till vikt och viktkontroll är det endast en bråkdel av dem som screenades i SBU-studien ”Mat vid fetma” som bedömdes kunna användas som underlag. En förklaring till detta var att studien fokuserade på vad man ska äta och inte hur mycket. En annan förklaring var bristen på studier som oavsett studiens längd kunde svara på frågor om risk för insjuknande och död kopplade till fetma.

Dela detta:

Följsamhet och energiintag avgörande för resultat

I Statens beredning för medicinska utvärderings (SBU) rapport ”Mat vid fetma”. En systematisk litteraturöversikt” är ett av de studerade områdena koster. I detta område ingår studier som studerat effekten av olika kostsammansättningar, med hänsyn till de energigivande näringsämnen kolhydrater, fett och protein, på bland annat vikt och markörer för fetmarelaterad sjuklighet.

Dela detta:

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Dela detta:

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Dela detta:

Mat vid fetma: Otillräckligt underlag för råd till barn

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt och nyligen publicerade siffror visar att en femtedel av alla tioåringar i Malmö var överviktiga. Trots detta är det vetenskapliga underlaget för att kunna ge kostråd utöver energirestriktion till personer under 18 år otillräckligt, mycket på grund av de särskilda krav som ställs för att genomföra studier på barn. I SBUs utredning om Mat vid fetma finns dock råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost med.

Dela detta:

Hälsorådgivning till föräldrar – litet fokus på vikten

Föräldrars hälsa och levnadsvanor spelar roll för barnets hälsa, från fostertiden ända upp i vuxenlivet. Detta är något man tagit fasta på inom Salut-satsningen som sedan 2005 bedrivs av Västerbottens läns landsting i samarbete med länets 15 kommuner. Satsningen riktar sig till barn i Västerbotten, i åldrarna 0–18 år, samt deras föräldrar, med start redan under graviditeten.

Dela detta:

Vikten av vikten under graviditet och förlossning

Förekomsten av fetma hos gravida vid inskrivning på mödravården var i Sverige år 2010 dryga tolv procent. Antalet har fördubblats sedan mitten på 90-talet. I skenet av den globala fetmaepedemin är förekomsten i Sverige låg.

Dela detta:

Mat vid fetma – flera olika kostråd kan fungera

Den 23 september publicerades den uppmärksammade rapporten ”Mat vid fetma” från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ett par dagar senare anordnade SNF Swedish Nutrition Foundation tillsammans med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, ett seminarium i Göteborg, där rapportens slutsatser belystes och diskuterades. Seminariet inleddes av arbetsgruppens projektledare Jonas Lindblom, tidigare SBU, som presenterade rapportens bakgrund och gav en översikt kring det systematiska arbetssätt som använts vid arbetet med rapporten.

Dela detta:

Påverkar öl, vin och sprit midjeomfånget olika?

När det gäller konsumtion av alkohol finns det få påståenden som är så djupt rotade som den om ölmagen. Många människor, framför allt män, med stort midjeomfång har fått frågor om sin ölkonsumtion. Det finns en allmän utbredd övertygelse om att öl ger stort midjeomfång vilket till och med blivit påståenden upptryckta på tröjor.

Dela detta:

Alkohol – aptitreglering, energibalans och fettförbränning

Protein, fett och kolhydrat är de tre energigivande näringsämnena i mat och dryck. Dessa näringsämnen kan delas in i olika undergrupper med hänsyn till vilket bidrag de ger till det totala energi- och näringsintaget och vilka olika effekter de har på hälsan beroende av hur ofta och hur stor konsumtionen är. Alkohol är det fjärde ämnet som intar en särställning då det har ett högt energivärde.

Dela detta:

Hälsofrämjande program i skolan minskar riskfaktorer hos ungdomar med utvecklingsstörning

Ungdomar med utvecklingsstörning utvecklar redan i tonåren riskfaktorer för framtida hjärt- och kärlsjukdom, detta både tidigare och i högre grad än normalbegåvade ungdomar. Som unga vuxna i 24-årsåldern har drygt en tredjedel utvecklat fetma. Efter två års skolintervention hade dock riskfaktorerna minskat och ingen uppvisade längre fetma.

Dela detta:

Är BMI ett användbart mått med hänsyn till risk att dö?

Body mass index (BMI) är det vanligaste måttet för kroppsstorlek och för att avgöra om en individ har normalvikt, övervikt eller fetma. Kunskap om samband mellan kroppsstorlek och risk för sjukdom och död är viktigt, bland annat inför kliniskt relevanta beslut om vem som erbjudas behandling. I en nyligen publicerad studie fann man att dödligheten var lägre bland individer med övervikt och fetma klass I, vilket reser frågor om hur användbart BMI är som mått på sjukdomsrisk och risken att dö i förtid.

Dela detta:

Ger sötningsmedel ökad aptit?

Sötningsmedel är ett omdebatterat ämne, som bland annat lett till ”viktlarm”. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att icke energigivande artificiellt sötad dryck ger ökade hungerkänslor och/eller ökat energiintag hos människor, jämfört med vatten eller mineralvatten. Aptit och hunger spelar stor roll för när, vad och hur mycket vi äter.

Dela detta:

Myter, antaganden och fakta om fetma

Det är inte svårt att utveckla ett näst intill passionerat intresse för att söka efter förklaringar och lösningar på fetmans gåtor. Övertygelserna kan ibland vara så starka att dessa kan framställas som sanningar, trots att evidens saknas eller står motsagda av den rådande vetenskapliga evidensen. Det förra kallas antaganden, det senare kallas myter.

Dela detta:

Mat men inte näringsämnen förklarar viktökning bland vuxna

De nya Nordiska näringsrekommendationerna använder ett antal systematiska litteraturöversikter som viktigt bakgrundsmaterial. Eftersom viktutvecklingen också i Norden har varit oroväckande, var det naturligt att en av de systematiska litteraturöversikterna granskade just sambandet mellan kost och viktförändring. Syftet med den systematiska litteraturöversikten om fetma var att ta reda på hur energigivande näringsämnen och livsmedel påverkar förändring av vikt, midjeomfång eller kroppsfett hos vuxna i studier med åtminstone ett års uppföljningstid, antingen utan föregående viktminskning eller efter minst fem procent medveten viktnedgång.

Dela detta:

Obesity Governance Project

Med en isländsk natur som erbjuder friluftsaktivitet, nyfångad fisk samt närodlade grönsaker året om i vulkanuppvärmda växthus, torde fetmaproblematiken inte vara så stor som den är i dagsläget. Det är dock åtskilligt fler samhällsfaktorer som lett till dagens förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och som gör att sökandet efter förebyggande strategier placeras högt upp på folkhälsonutritionsagendan. Under de senaste 20 åren har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats bland skolbarn 7-11 år i Europa.

Dela detta:

Kostvanor påverkar fettsammansättningen

Kan fullkorn och fisk bidra till viktminskning? Eller ett högt intag av fleromättat fett? Är det bättre med självreglering än lagstiftning? Detta är några av de frågor relaterade till fetma och övervikt som diskuterades i sessionen ”Obesity”. Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet gav ett föredrag med titeln ”Effects of overfeeding with n-6 polyunsaturated fat on body accumulation: A randomised controlled study”. Frågeställningen var huruvida effekterna av viktuppgången på kroppssammansättningen kan påverkas av fettsammansättningen i kosten.

Dela detta:

Högre kolesterolnivåer i befolkningen – oroande data från ”Västerbottenstudien”

Sedan ett antal år tillbaka har intaget av smör, grädde och andra feta mejeriprodukter ökat i den svenska befolkningen på bekostnad av magrare alternativ. Under samma tidsperiod har kolesterolnivåerna ökat hos befolkningen i Västerbottens och Norrbottens län. I en ny svensk studie med data från Västerbottens och Norrbottens län har man bland annat följt förändringar av befolkningens matvanor och relaterat detta till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (1).

Dela detta:

Portionsstorleken har betydelse: Lagom är bäst!

Både i verkliga livet och i experimentella studier har det visat sig att större portioner leder till högre energiintag. Stora portioner har också visat sig förenat med högre kroppsvikt. Att portionsstorlekarna blivit större över tid visar såväl återkommande kostundersökningar som inventeringar av utbud på marknaden.

Dela detta:

Socker kan göra dig både tjock och smal

Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. Bilden är mer sammansatt än att socker enbart utgör en hälsorisk. Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa.

Dela detta: