Visa kategori: Tarmhälsa & immunförsvar

Mat, gener och tarmbakterier

Att utnyttja tarmflorans stora modifierbarhet i hälsofrämjande syfte är en stor utmaning och möjlighet i utveckling av individanpassade kostråd.

Dela detta:

Taggar:

Nutrition, tarmens mikrobiota och barnhälsa

Spädbarns kolonisering av tarmen sker successivt och påverkas av amning, blandad uppfödning och introduktion av fast föda. Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.

Dela detta:

Taggar:

Metabola effekter av kostfiber

Skillnader i kostfibrers egenskaper påverkar tarmflorans tillväxt och sammansättning och därmed även potentiella hälsoeffekter utanför tarmen.

Dela detta:

Tarmfloran i hälsa och sjukdom

Ökad förståelse av samspelet mellan tarmflora och omgivningsfaktorer kan bakteriebaserade terapier utvecklas som motverkar sjukdomsutveckling.

Dela detta:

Taggar:

Kan probiotika minska risken för att utveckla depression?

Artikeln baseras på ett examensarbete från dietistprogrammet, Göteborgs universitet. På senare år har djurstudier visat att probiotika kan ha en positiv inverkan på psykiska hälsa via den så kallade gut-brain axis, en koppling mellan mag-tarmkanalen och hjärnan. Men kan man översätta detta till att probiotika minskar risken hos människor att utveckla depression? En sammanvägd bedömning … Fortsätt läsa Kan probiotika minska risken för att utveckla depression?

Dela detta:

Taggar:

Alla talar om gluten och FODMAP

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

Dela detta:

Taggar:

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Dela detta:

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Dela detta:

NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Dela detta:

Taggar:

Nya rön om tarmeffekter av sötningsmedel och emulgeringsmedel

Nya rön tyder på att vissa sötningsmedel och emulgeringsmedel påverkar tarmfloran. Eftersom vi idag vet att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa är de nya rönen intressanta, men de föranleder inte i sig anledning att ifrågasätta säkerheten av sötningsmedel och emulgeringsmedel som tillsatser, i de mängder de får användas. Under 2014 publicerades en vetenskapligt intressant studie i tidskriften Nature, där man både i musstudier och i en kort (sju dagar) intervention med människor fann att ett högt intag av sackarin (fem milligram per kilo kroppsvikt och dag) ändrade tarmflorans sammansättning (1).

Dela detta:

Probiotika vid behandling och förebyggande av sjukdom hos barn – var står vi idag?

Kunskapen om tarmflorans betydelse för barnets hälsa har ökat snabbt de senaste decennierna. Detta har lett till stort intresse av att i kliniska prövningar studera om probiotika i spädbarnskosten eller som tillskott kan påverka sjukdomsrisk i både ett kortare och längre perspektiv. Tarmfloran, eller tarmens mikrobiota, lever i symbios med värden och har många viktiga uppgifter; bland annat skyddar den oss mot potentiellt sjukdomsframkallande bakterier, och påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen (1).

Dela detta:

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Dela detta:

Kostfibers fysiologiska effekter – mer än bara bulk

Sambandet mellan en fiberfattig kost och obstipation (förstoppning) var välkänt från studier på 20- och 30-talet, om än delvis bortglömt, men för övrigt byggde hypoteserna från Burkitt och Trowell på spekulationer utan experimentellt underlag”, inledde Nils-Georg Asp ett föredrag om kostfibers fysiologiska effekter i mars 1982. En intensiv forskning inom området har bedrivits sedan dess, och det vetenskapliga arbetet har gett påtagliga resultat, men är fortfarande högaktuellt. Från att de flesta förutsatt att mekanismerna bakom kostfibers fysiologiska effekter berodde på rent mekanisk-fysikaliska fenomen längs magtarmkanalen har fokus flyttats mer och mer till tjocktarmen och den mikroflora som finns där.

Dela detta:

Samspel mellan kost och tarmens mikrobiota

Mikrobiota avser hela ekosystemet av levande arter som lever i en särskild miljö, exempelvis tarmen. Tarmens mikrobiota, det vill säga den uppsättning av bakterier som finns i tarmen, har visat sig spela viktiga roller i påverkan av hälsa och utveckling av sjukdom, vilket Robert Caesar, Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet, belyste vid konferensen ”Mat och gener” i november 2012. Ny forskning visar att det finns stora skillnader mellan olika människor i sammansättningen av tarmens bakteriekultur, och att detta har betydelse för hälsan och utveckling av sjukdom.

Dela detta: