Visa kategori: Hjärt-kärlhälsa

Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Dela detta:

Mjölk och hälsa – färdigmjölkat i kohortstallet?

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.

Dela detta:

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Dela detta:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Dela detta:

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Dela detta:

Utgör nitrit, nitrat och fosforinnehållande tillsatser ett hälsoproblem?

Fosforinnehållande tillsatser har lyfts fram som en potentiell riskfaktor för hjärt-/kärlsjukdom, medan ett högt intag av nitrit och nitrat ofta ses som en riskfaktor för cancer, eftersom de under vissa förutsättningar kan ombildas till nitrosaminer. Riskerna är dock omdebatterade och inte tydligt klarlagda. Fosfor är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen.

Dela detta:

Kost och gener samspelar kring risken för blodfettsrubbningar och hjärt-kärlsjukdom

En kost rik på fleromättade fettsyror anses kunna ge skydd mot hjärt-kärlsjukdom, men resultaten från olika studier är i vissa fall motstridiga. En anledning till detta kan vara att man inte har beaktat de genetiska skillnader som finns mellan individer. En ny avhandling från Lunds universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur kosten samverkar med gener för att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Dela detta:

Växtsteroler och hjärt-kärlsjukdom: Ökat intag via kosten ger minskad risk

Växtsteroler är kolesterolliknande fettlösliga ämnen som finns naturligt främst i vegetabiliska oljor, cerealier, nötter. Växtsteroler och snarlika växtstanoler förekommer också som tillsatser i till exempel margarin. Växtsteroler och växtstanoler kan påverka kolesterolomsättningen positivt och minska LDL-halten i serum

Dela detta:

Socker – metabolism, energi och blodsockersvar

Socker är ett omdebatterat livsmedel – en debatt som tidvis är onyanserad och bygger på myter och faktafel. Kunskap om hur socker metaboliseras är grundläggande för att kunna värdera olika påståenden om samband mellan socker och hälsa. I saliven och i tunntarmen finns enzym (amylas) som bryter ner vanlig stärkelse till kortare kedjor.

Dela detta:

Socker och sjukdom

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Dela detta:

Hälsomässiga effekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa

Palmolja är billig, neutral i smaken, har lång hållbarhet och har flertalet önskvärda tekniska egenskaper och är därmed en vanlig källa till mättat fett inom livsmedelsindustrin. Den utbredda användningen av oljan är dock ifrågasatt, dels ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, men även ur ett hälsoperspektiv. Anledningen till att palmolja ifrågasätts ur ett hälsoperspektiv är att palmolja har högt innehåll av mättat fett, framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra.

Dela detta:

Kalciumintag och hälsa

Den systematiska litteraturöversikt avseende kalcium, som gjordes inför den femte versionen av nordiska näringsrekommendationer (NNR5), inriktades på hälsotillstånd och sjukdomar såsom skeletthälsa, benfrakturer, övervikt och fetma, cancer, kardiovaskulära sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och dödlighet. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten. Under början av 1990-talet introducerades nya metoder för bestämning av benmineraltäthet.

Dela detta:

Hälsofrämjande program i skolan minskar riskfaktorer hos ungdomar med utvecklingsstörning

Ungdomar med utvecklingsstörning utvecklar redan i tonåren riskfaktorer för framtida hjärt- och kärlsjukdom, detta både tidigare och i högre grad än normalbegåvade ungdomar. Som unga vuxna i 24-årsåldern har drygt en tredjedel utvecklat fetma. Efter två års skolintervention hade dock riskfaktorerna minskat och ingen uppvisade längre fetma.

Dela detta:

Mot mindre salt – inte om, utan hur

På WHO:s prioriteringslista över åtgärder för att förebygga icke smittsamma sjukdomar ligger minskat saltintag bland de översta. Ett sänkt saltintag är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna – lika kostnadseffektivt som att minska rökning. Även för personer med normalt blodtryck är ett minskat saltintag fördelaktigt.

Dela detta:

Högre kolesterolnivåer i befolkningen – oroande data från ”Västerbottenstudien”

Sedan ett antal år tillbaka har intaget av smör, grädde och andra feta mejeriprodukter ökat i den svenska befolkningen på bekostnad av magrare alternativ. Under samma tidsperiod har kolesterolnivåerna ökat hos befolkningen i Västerbottens och Norrbottens län. I en ny svensk studie med data från Västerbottens och Norrbottens län har man bland annat följt förändringar av befolkningens matvanor och relaterat detta till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (1).

Dela detta: