Visa kategori: Hälsoområden

Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom

Ägg innehåller många viktiga vitaminer och mineraler. Ägg är även ett proteinrikt livsmedel med hög proteinkvalitet. Tyvärr har ägg alltför länge och allt för ofta oförtjänt förknippats med höga kolesterolnivåer i blodet och hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur utgör riskfaktorer för demens. I en ny studie finner man dock inga samband mellan intag av ägg … Fortsätt läsa Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom

Dela detta:

Mjölk och hälsa – färdigmjölkat i kohortstallet?

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.

Dela detta:

Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Dela detta:

Tidigt intag av fisk kan ge skydd mot allergi

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Dela detta:

Sockerstudie på råttor ger inga svar på effekter i människa

Kommentar: Råttstudie om effekter av fruktos och glukos på metabolism och kärl. Studieresultat kan inte överföras direkt till människa.

Dela detta:

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Dela detta:

Mindre fet med bärrik diet?

Avhandling: Studier på möss har identifierat lingon som ett bär med positiva hälsoeffekter på fetma och låggradig inflammation .

Dela detta:

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Dela detta:

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Dela detta:

Komplexa samband mellan vitaminer & benhälsa

I Sverige och Norge är benskörhetsfrakturer vanligast i hela världen. Det är viktigt att vi försöker bygga upp så mycket ben som möjligt innan osteoporossjukdom debuterar. Det finns många faktorer som påverkar benets celler, i denna artikel diskuteras betydelsen av D-, A- och K-vitamin.

Dela detta:

Stora portioner leder till större konsumtion av mat och dryck

Forskningen visar att stora portioner stimulerar överkonsumtion. Att undvika stora portioner av energitäta livsmedel och sockerrika drycker kan därför göra det enklare att hålla kroppsvikten. Att istället äta stora portioner av mat som inte innehåller så mycket energi per gram kan däremot vara en bra strategi.

Dela detta:

Taggar:

Hur forskning kan bli en serietidning

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

Dela detta:

Taggar:

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Dela detta:

NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Dela detta:

Taggar:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Dela detta:

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

Dela detta:

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Dela detta:

Att minska socioekonomiskt betingade skillnader i hälsa – exemplet hälsosam vikt hos barn

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Dela detta:

Förebyggande av barnfetma – socioekonomisk status och migration i fokus

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.

Dela detta:

Påverkar sötningsmedel kroppsvikt, aptit, blodsocker och insulin?

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Dela detta:

Nya rön om tarmeffekter av sötningsmedel och emulgeringsmedel

Nya rön tyder på att vissa sötningsmedel och emulgeringsmedel påverkar tarmfloran. Eftersom vi idag vet att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa är de nya rönen intressanta, men de föranleder inte i sig anledning att ifrågasätta säkerheten av sötningsmedel och emulgeringsmedel som tillsatser, i de mängder de får användas. Under 2014 publicerades en vetenskapligt intressant studie i tidskriften Nature, där man både i musstudier och i en kort (sju dagar) intervention med människor fann att ett högt intag av sackarin (fem milligram per kilo kroppsvikt och dag) ändrade tarmflorans sammansättning (1).

Dela detta:

Upplevda effekter av citronsyra och glutamat saknar vetenskapligt stöd

Vissa konsumenter vittnar om allergiska symptom efter intag av livsmedel innehållande tillsatt citronsyra och glutamat påstås ofta orsaka det så kallade ”Chinese Restaurant Syndrome”. För båda dessa samband saknas vetenskapligt stöd. Citronsyra som tillsats (E 330) kan framställas från frukter som är naturligt rika på citronsyra, till exempel citron- eller ananasjuice.

Dela detta:

Utgör nitrit, nitrat och fosforinnehållande tillsatser ett hälsoproblem?

Fosforinnehållande tillsatser har lyfts fram som en potentiell riskfaktor för hjärt-/kärlsjukdom, medan ett högt intag av nitrit och nitrat ofta ses som en riskfaktor för cancer, eftersom de under vissa förutsättningar kan ombildas till nitrosaminer. Riskerna är dock omdebatterade och inte tydligt klarlagda. Fosfor är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen.

Dela detta:

Kost och gener samspelar kring risken för blodfettsrubbningar och hjärt-kärlsjukdom

En kost rik på fleromättade fettsyror anses kunna ge skydd mot hjärt-kärlsjukdom, men resultaten från olika studier är i vissa fall motstridiga. En anledning till detta kan vara att man inte har beaktat de genetiska skillnader som finns mellan individer. En ny avhandling från Lunds universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur kosten samverkar med gener för att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Dela detta:

Det går att förebygga minnesproblem och demens

Demenssjukdomar hör till våra stora folksjukdomar och ökar snabbt i ett åldrande samhälle. Vi kan ännu inte bota Alzheimers sjukdom, men kanske kan vi minska risken att få sjukdomen. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i världen.

Dela detta:

Luktnedsättning kan indikera demens

Viktminskning är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar, och uppstår ofta redan innan diagnosen har ställts. En förklaring kan vara ett försämrat luktsinne, som påverkar smakupplevelsen av maten och matintaget och som är ett tidigt tecken på demenssjukdom. Två stora svenska forskningsprojekt har genererat ny kunskap om förändringar i luktsinnet vid åldrande.

Dela detta:

Svårtolkade effekter av omega-3-fettsyror på kognition och demenssjukdom

Hjärnan är ett av kroppens fettrikaste organ. Det är därför ett rimligt antagande att sammansättningen av fettsyror i hjärnan påverkar hjärnans funktioner, bland annat kognition och neuropsykiatrisk utveckling. Dokosahexaensyra (DHA 22:6n3) och arakidonsyra (ARA, 20:4n6) är de dominerande fettsyrorna i hjärnan, medan eikosapentaensyra (EPA, 20:5n3) endast finns i liten mängd.

Dela detta:

Hälsosamma kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning

Kunskapen om att vissa kostmönster, som exempelvis medelhavskosten kan minska risken för att insjukna i demens har gjort att forskarna blivit mer intresserade av att studera effekten av just kostmönster i stället för enskilda näringsämnen. En nyligen publicerad systematisk översikt visar att följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning. År 2013 uppskattades 44 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom och år 2050 beräknas antalet uppgå till 135 miljoner (1).

Dela detta:

Växtsteroler och hjärt-kärlsjukdom: Ökat intag via kosten ger minskad risk

Växtsteroler är kolesterolliknande fettlösliga ämnen som finns naturligt främst i vegetabiliska oljor, cerealier, nötter. Växtsteroler och snarlika växtstanoler förekommer också som tillsatser i till exempel margarin. Växtsteroler och växtstanoler kan påverka kolesterolomsättningen positivt och minska LDL-halten i serum

Dela detta:

Socker – metabolism, energi och blodsockersvar

Socker är ett omdebatterat livsmedel – en debatt som tidvis är onyanserad och bygger på myter och faktafel. Kunskap om hur socker metaboliseras är grundläggande för att kunna värdera olika påståenden om samband mellan socker och hälsa. I saliven och i tunntarmen finns enzym (amylas) som bryter ner vanlig stärkelse till kortare kedjor.

Dela detta:

Socker och sjukdom

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Dela detta:

Socker – beroende och beteende

Hjärnans belöningssystem stimuleras av socker. Detta har resulterat i en diskussion om huruvida socker är beroendeframkallande, eller inte. Det saknas dock studier som bekräftar ett sockerberoende hos människor.

Dela detta:

Skatt på livsmedel – kan det minska fetma?

I april 2014 anordnade British Nutrition Foundation ett symposium i London med titeln ”Food taxes – what role might they have in the battle against obestiy?”. Syftet med symposiet var att belysa det vetenskapliga läget gällande punktskatter på utvalda livsmedel, samt att samla argument både för och emot en sådan skatt. Symposiet syftade även till att diskutera bevisen för effektiviteten i en punktskatt, både för hypotetiska modeller och faktiska genomföranden, och sedan sätta dessa bevis i ett större sammanhang med andra potentiella lösningar till fetmaepidemin.

Dela detta:

Hälsomässiga effekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa

Palmolja är billig, neutral i smaken, har lång hållbarhet och har flertalet önskvärda tekniska egenskaper och är därmed en vanlig källa till mättat fett inom livsmedelsindustrin. Den utbredda användningen av oljan är dock ifrågasatt, dels ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, men även ur ett hälsoperspektiv. Anledningen till att palmolja ifrågasätts ur ett hälsoperspektiv är att palmolja har högt innehåll av mättat fett, framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra.

Dela detta:

Kostvanor, fluor och munhygien avgör barns tandhälsa

God tandhälsa innebär idag både frånvaro av hål i tänderna och frätskador. För bägge dessa sjukdomar spelar födointaget en stor roll. Det gäller framförallt vad som konsumeras och hur ofta vi intar något, men även när och beteende i samband med konsumtion kan ha betydelse ifall sjukdom uppstår eller ej.

Dela detta:

LEVA-studien: Kostbehandling minskar vikten hos överviktiga och feta ammande kvinnor

Sverige upplever likt många andra länder en fetmaepidemi i befolkningen. Speciellt bland unga kvinnor ses en ökning av övervikt och fetma och behovet av behandling är stort. Därför behöver möjligheterna till effektiv och hållbar behandling av övervikt och fetma undersökas.

Dela detta:

Probiotika vid behandling och förebyggande av sjukdom hos barn – var står vi idag?

Kunskapen om tarmflorans betydelse för barnets hälsa har ökat snabbt de senaste decennierna. Detta har lett till stort intresse av att i kliniska prövningar studera om probiotika i spädbarnskosten eller som tillskott kan påverka sjukdomsrisk i både ett kortare och längre perspektiv. Tarmfloran, eller tarmens mikrobiota, lever i symbios med värden och har många viktiga uppgifter; bland annat skyddar den oss mot potentiellt sjukdomsframkallande bakterier, och påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen (1).

Dela detta:

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Dela detta:

Kolhydrater och tandhälsa – inte bara socker spelar roll!

Trots att konsumtionen av sötsaker och läsk och andra kariesbidragande och erosiva produkter har ökat under senare år har angreppen av karies under de senaste 50 åren minskat. Den viktigaste orsaken är daglig användning av fluortandkräm i kombination med förbättrad munhygien. Däremot verkar förekomsten av frätskador öka.

Dela detta:

Metabola effekter av kolhydrater – så mycket mer än glykemiskt index

Begreppet glykemiskt index (GI) rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter på blodsockerhöjning efter måltid. Konceptet introducerades i början av 80-talet, ursprungligen som ett förslag till förbättring av de då förekommande ”utbyteslistorna” för kolhydrater som tillämpades vid behandling av diabetiker. Värdet av konceptet har ifrågasatts över tid, bland annat på grund av otillräcklig dokumentation från interventionsstudier.

Dela detta:

Kostfibers fysiologiska effekter – mer än bara bulk

Sambandet mellan en fiberfattig kost och obstipation (förstoppning) var välkänt från studier på 20- och 30-talet, om än delvis bortglömt, men för övrigt byggde hypoteserna från Burkitt och Trowell på spekulationer utan experimentellt underlag”, inledde Nils-Georg Asp ett föredrag om kostfibers fysiologiska effekter i mars 1982. En intensiv forskning inom området har bedrivits sedan dess, och det vetenskapliga arbetet har gett påtagliga resultat, men är fortfarande högaktuellt. Från att de flesta förutsatt att mekanismerna bakom kostfibers fysiologiska effekter berodde på rent mekanisk-fysikaliska fenomen längs magtarmkanalen har fokus flyttats mer och mer till tjocktarmen och den mikroflora som finns där.

Dela detta:

Underlaget till SBU-studien ”Mat vid fetma”

Trots det stora antal koststudier som görs med koppling till vikt och viktkontroll är det endast en bråkdel av dem som screenades i SBU-studien ”Mat vid fetma” som bedömdes kunna användas som underlag. En förklaring till detta var att studien fokuserade på vad man ska äta och inte hur mycket. En annan förklaring var bristen på studier som oavsett studiens längd kunde svara på frågor om risk för insjuknande och död kopplade till fetma.

Dela detta: