Visa kategori: Hälsoområden

Mat och fysisk aktivitet är båda avgörande för hälsan

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Taggar:

Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma

Sockerersättningsmedel – för bättre tandhälsa

Genom att använda sockerersättningsmedel i ”riskprodukter”, kan man minska kariesrisken med 20-40 procent.

Mat för prestation

De allmänna kostråden, som riktar sig till den generella befolkningen, kan inte alltid tillämpas för personer som tränar och tävlar på elitnivå.

Nutrition, tarmens mikrobiota och barnhälsa

Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.

Taggar:

Mat, gener och tarmbakterier

Att utnyttja tarmflorans stora modifierbarhet i hälsofrämjande syfte är en stor utmaning och möjlighet i utveckling av individanpassade kostråd.

Taggar:

Metabola effekter av kostfiber

Skillnader i kostfibrers egenskaper påverkar tarmflorans tillväxt och sammansättning och därmed även potentiella hälsoeffekter utanför tarmen.

Tarmfloran i hälsa och sjukdom

Ökad förståelse av samspelet mellan tarmflora och omgivningsfaktorer kan bakteriebaserade terapier utvecklas som motverkar sjukdomsutveckling.

Taggar:

Många med självrapporterad födoämnesöverkänslighet saknar en korrekt diagnos

Ny avhandling som styrker betydelsen av uppföljningar efter födoämnesprovokation hos barn för att ge stöd till barnet och familjen.

Energirestriktion och följsamhet avgörande för viktminskning

Nyckeln till viktminskning är inte valet av diet utan hur stor energirestriktionen är och i vilken mån man kan upprätthålla denna över tid.

Kan probiotika minska risken för att utveckla depression?

Artikeln baseras på ett examensarbete från dietistprogrammet, Göteborgs universitet. På senare år har djurstudier visat att probiotika kan ha en positiv inverkan på psykiska hälsa via den så kallade gut-brain axis, en koppling mellan mag-tarmkanalen och hjärnan. Men kan man översätta detta till att probiotika minskar risken hos människor att utveckla depression? En sammanvägd bedömning … Fortsätt läsa Kan probiotika minska risken för att utveckla depression?

Taggar:

Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Intresset för olika hälsofrämjande kostmönster har ökat under de senaste tio till femton åren. Mest studerad är den traditionella medelhavskosten, men även en hälsosam nordisk kost har visat sig medföra flera positiva effekter på hälsan. I dagsläget används flera begrepp för detta kostmönster, till … Fortsätt läsa Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar

Betydelse av tidig nutrition för hälsa hos barn och vuxna

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Amning, introduktion av annan mat och matvanor under de första levnadsåren kan påverka hälsan både på kort och lång sikt, vilket framgick av presentationerna i sessionen ”Clinical Nutrition: Pediatrics” vid den 11:e nordiska nutritionskonferensen (NNC 2016) i Göteborg. >> text:Elisabeth Stoltz Sjöström, universitetslektor, med. … Fortsätt läsa Betydelse av tidig nutrition för hälsa hos barn och vuxna

Alla talar om gluten och FODMAP

Referat från seminarium anordnat av SNF Swedish Nutrition Foundation 27 april 2017.

Taggar:

Mjölk och hälsa – färdigmjölkat i kohortstallet?

Aktuellt kunskapsläge avseende mjölkens betydelse för hälsa, sjukdomsrisk och dödlighet.

Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt

Regeringen gav den 4 maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget avrapporterades den 2 maj 2017. Här sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna i en rapport som utgjort en del av myndigheternas underlag i arbetet med regeringsuppdraget (Läs mer här … Fortsätt läsa Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt

Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom

Ägg innehåller många viktiga vitaminer och mineraler. Ägg är även ett proteinrikt livsmedel med hög proteinkvalitet. Tyvärr har ägg alltför länge och allt för ofta oförtjänt förknippats med höga kolesterolnivåer i blodet och hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur utgör riskfaktorer för demens. I en ny studie finner man dock inga samband mellan intag av ägg … Fortsätt läsa Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom

Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Tidigt intag av fisk kan ge skydd mot allergi

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013 >> NNR5 – vetenskapligt underlag Kostens fedt har været intensivt studeret i gennem de sidste årtier. Der har været fokus både mængde og kvalitet. Før blev lavfedt kost anbefalet, hvorimod der i dag lægges mere vægt på sammensætningen af fedt. Formålet med den systematiske litteraturoversigt, som vi … Fortsätt läsa Fedt og helbred – sammensætning vigtigere end mængden

Mindre fet med bärrik diet?

Avhandling: Studier på möss har identifierat lingon som ett bär med positiva hälsoeffekter på fetma och låggradig inflammation .

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur och om maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar.

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Komplexa samband mellan vitaminer & benhälsa

I Sverige och Norge är benskörhetsfrakturer vanligast i hela världen. Det är viktigt att vi försöker bygga upp så mycket ben som möjligt innan osteoporossjukdom debuterar. Det finns många faktorer som påverkar benets celler, i denna artikel diskuteras betydelsen av D-, A- och K-vitamin.

Stora portioner leder till större konsumtion av mat och dryck

Forskningen visar att stora portioner stimulerar överkonsumtion. Att undvika stora portioner av energitäta livsmedel och sockerrika drycker kan därför göra det enklare att hålla kroppsvikten. Att istället äta stora portioner av mat som inte innehåller så mycket energi per gram kan däremot vara en bra strategi.

Taggar:

Hur forskning kan bli en serietidning

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

Taggar:

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Glutenfri kost – en stark global trend utan vetenskaplig evidens.

Taggar:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Populära dieter med hög andel mättat fett har vänt den positiva hälsotrenden i Finland.

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Att minska socioekonomiskt betingade skillnader i hälsa – exemplet hälsosam vikt hos barn

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Förebyggande av barnfetma – socioekonomisk status och migration i fokus

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.

Påverkar sötningsmedel kroppsvikt, aptit, blodsocker och insulin?

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Nya rön om tarmeffekter av sötningsmedel och emulgeringsmedel

Nya rön tyder på att vissa sötningsmedel och emulgeringsmedel påverkar tarmfloran. Eftersom vi idag vet att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa är de nya rönen intressanta, men de föranleder inte i sig anledning att ifrågasätta säkerheten av sötningsmedel och emulgeringsmedel som tillsatser, i de mängder de får användas. Under 2014 publicerades en vetenskapligt intressant studie i tidskriften Nature, där man både i musstudier och i en kort (sju dagar) intervention med människor fann att ett högt intag av sackarin (fem milligram per kilo kroppsvikt och dag) ändrade tarmflorans sammansättning (1).

Upplevda effekter av citronsyra och glutamat saknar vetenskapligt stöd

Vissa konsumenter vittnar om allergiska symptom efter intag av livsmedel innehållande tillsatt citronsyra och glutamat påstås ofta orsaka det så kallade ”Chinese Restaurant Syndrome”. För båda dessa samband saknas vetenskapligt stöd. Citronsyra som tillsats (E 330) kan framställas från frukter som är naturligt rika på citronsyra, till exempel citron- eller ananasjuice.

Utgör nitrit, nitrat och fosforinnehållande tillsatser ett hälsoproblem?

Fosforinnehållande tillsatser har lyfts fram som en potentiell riskfaktor för hjärt-/kärlsjukdom, medan ett högt intag av nitrit och nitrat ofta ses som en riskfaktor för cancer, eftersom de under vissa förutsättningar kan ombildas till nitrosaminer. Riskerna är dock omdebatterade och inte tydligt klarlagda. Fosfor är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen.

Kost och gener samspelar kring risken för blodfettsrubbningar och hjärt-kärlsjukdom

En kost rik på fleromättade fettsyror anses kunna ge skydd mot hjärt-kärlsjukdom, men resultaten från olika studier är i vissa fall motstridiga. En anledning till detta kan vara att man inte har beaktat de genetiska skillnader som finns mellan individer. En ny avhandling från Lunds universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur kosten samverkar med gener för att förstå mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom.

Det går att förebygga minnesproblem och demens

Demenssjukdomar hör till våra stora folksjukdomar och ökar snabbt i ett åldrande samhälle. Vi kan ännu inte bota Alzheimers sjukdom, men kanske kan vi minska risken att få sjukdomen. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i världen.

Luktnedsättning kan indikera demens

Viktminskning är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar, och uppstår ofta redan innan diagnosen har ställts. En förklaring kan vara ett försämrat luktsinne, som påverkar smakupplevelsen av maten och matintaget och som är ett tidigt tecken på demenssjukdom. Två stora svenska forskningsprojekt har genererat ny kunskap om förändringar i luktsinnet vid åldrande.