Visa kategori: Spädbarn

Nutritionsbehandling till prematurfödda barn avgörande för tillväxt och utveckling

Genom optimering och förbättrade nutritionsstrategier kan komplikationer som följer prematurfödsel minskas, vilket är av yttersta vikt för att bättre kunna förebygga tillväxtrubbningar samt viss sjuklighet. Optimerad nutritionsbehandling är även en viktig förutsättning till förbättrad långtidshälsa för barn som föds för tidigt.

Nutrition, tarmens mikrobiota och barnhälsa

Det finns visst stöd för att den tidiga koloniseringen av tarmen kan påverka allergirisk och att detta kan modifieras av pre- och probiotika.

Taggar:

Tidigt intag av fisk kan ge skydd mot allergi

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Järn till nyfödda en balansakt

Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppens alla celler och tillgång till järn är en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn. Samtidigt är järn en potentiellt farlig substans som både kan skada celler och ge bakterier näring för tillväxt. På grund av denna paradox har frågan om nyfödda barns behov av järn i decennier varit uppslag för studier och diskussion om hur vi på bästa sätt ska tillgodose barns järnbehov.

Probiotika vid behandling och förebyggande av sjukdom hos barn – var står vi idag?

Kunskapen om tarmflorans betydelse för barnets hälsa har ökat snabbt de senaste decennierna. Detta har lett till stort intresse av att i kliniska prövningar studera om probiotika i spädbarnskosten eller som tillskott kan påverka sjukdomsrisk i både ett kortare och längre perspektiv. Tarmfloran, eller tarmens mikrobiota, lever i symbios med värden och har många viktiga uppgifter; bland annat skyddar den oss mot potentiellt sjukdomsframkallande bakterier, och påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen (1).

Barn, smakpreferenser och matvanor

Smakpreferenser hos våra barn kan påverkas redan under fosterstadiet och preferenser från barndomen bibehålls genom livet.

Amningsrapport från Norge

I slutet av 2013 publicerade den norska Vitenskapskomiteen for mattrygghet (VKM) en rapport om amning som kommer att ligga till grund för kommande amningsrekommendationer i Norge (1]) Rapporten bygger på analyser av miljögifter i bröstmjölk. Hälsoriskerna av att få i sig miljögifter från bröstmjölk har vägts mot fördelarna med amning. Amningsfrekvensen i Norge är bland de högsta i Europa.

Många hälsofördelar med amning

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av amning och introduktionen av andra livsmedel i ett nordiskt perspektiv. Jämfört med många andra länder i västvärlden ammas det mycket i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder rekommenderar också exklusiv amning i sex månader, följt av fortsatt amning i kombination med annan mat.

Er jodinntaket tilstrekkelig hos barn, voksne og gravide?

I forbindelse med utgivelse av femte utgave av Nordiske næringsstoffanbefalinger (NNR5) har vi utarbeidet en systematisk litteraturoppsummering av publiserte artikler om jod i perioden januar 2000 til september 2010 for å oppdatere det vitenskaplige grunnlaget for anbefalinger på jodinntak. Hovedhensikten har vært å undersøke om jodinntaket hos spedbarn, barn, ungdom, voksne og eldre, samt hos gravide og ammende er tilstrekkelig for vekst, utvikling og opprettholdelse av helsen. Vi skulle i tillegg se på det nordiske datagrunnlaget for å øke jodinntaket til gravide og ammende.

Taggar: