Visa kategori: Grupper

Många med självrapporterad födoämnesöverkänslighet saknar en korrekt diagnos

Ny avhandling som styrker betydelsen av uppföljningar efter födoämnesprovokation hos barn för att ge stöd till barnet och familjen.

Dela detta:

Betydelse av tidig nutrition för hälsa hos barn och vuxna

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Amning, introduktion av annan mat och matvanor under de första levnadsåren kan påverka hälsan både på kort och lång sikt, vilket framgick av presentationerna i sessionen ”Clinical Nutrition: Pediatrics” vid den 11:e nordiska nutritionskonferensen (NNC 2016) i Göteborg. >> text:Elisabeth Stoltz Sjöström, universitetslektor, med. … Fortsätt läsa Betydelse av tidig nutrition för hälsa hos barn och vuxna

Dela detta:

Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Aktuell avhandling I Sverige är förekomsten av övervikt och fetma ojämnt fördelat, där vuxna och barn med låg socioekonomisk position är värst drabbade. Det är viktigt att satsa på hälsofrämjande insatser för att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet. Föräldrastödsprogrammet En frisk skolstart genomfördes mellan 2012-2013 i utsatta områden i Stockholms län och visade … Fortsätt läsa Skolbaserat föräldrastöd delvis effektivt för hälsosamma vanor hos barn i utsatta områden

Dela detta:

Att åldras – igår, idag och i morgon – förändrade förutsättningar

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2016 Nordiska Nutritionskonferensen 2016 Vi åldras alla. Det är omöjligt att förhindra, men de förutsättningar och processer som orsakar åldrande, sjukdom och död är möjliga att påverka, vilket de senaste 100 årens utveckling tydligt visat. >> text: Elisabet Rothenberg, biträdande professor, Högskolan i Kristianstad   Äldre idag är … Fortsätt läsa Att åldras – igår, idag och i morgon – förändrade förutsättningar

Dela detta:

Bør svært overvægtige gamle mennesker tabe sig?

Er BMI er et godt mål for ernæringstilstanden hos gamle mennesker?

Dela detta:

Tidigt intag av fisk kan ge skydd mot allergi

Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning – minskad risk att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder

Dela detta:

Att definiera undernäring – en omöjlig uppgift?

Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande, särskilt hos äldre med kronisk sjukdom. Problemet uppmärksammas ofta sent i förloppet och behandlas ibland inte på ett rationellt sätt. Förutom livskvalitetsförluster och lidande för den enskilde patienten förbrukas också stora resurser inom vård och omsorg.

Dela detta:

Taggar:

Ny nordisk forskning om bra matvanor för gravida och barn

Forskning kring hälsa under graviditet, trender kring barnfetma, nya data över skolmåltidernas betydelse.

Dela detta:

Taggar:

Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika … Fortsätt läsa Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

Dela detta:

Komplexa samband mellan vitaminer & benhälsa

I Sverige och Norge är benskörhetsfrakturer vanligast i hela världen. Det är viktigt att vi försöker bygga upp så mycket ben som möjligt innan osteoporossjukdom debuterar. Det finns många faktorer som påverkar benets celler, i denna artikel diskuteras betydelsen av D-, A- och K-vitamin.

Dela detta:

Skolmat Sverige – verktyget som bidrar till utveckling av skolmåltidens kvalitet

Vad påverkar skolmåltidens kvalitet och hur påverkas elevernas matvanor?

Dela detta:

Taggar:

Barn i Sverige får en tredjedel av sitt energi- och näringsintag från skollunchen

I en nyligen publicerad studie har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skollunchen utvärderats.

Dela detta:

Hur forskning kan bli en serietidning

Inom IDEFICS har kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn studerats för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga.

Dela detta:

Taggar:

Den värdefulla måltiden i äldreomsorgen

I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen” finns förslag om hur måltider i äldreomsorgen kan tas till vara bättre.

Dela detta:

NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Hälsosam kost och livsstil kan motverka åldrandeprocesser i hjärnan.

Dela detta:

Att minska socioekonomiskt betingade skillnader i hälsa – exemplet hälsosam vikt hos barn

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Dela detta:

Förebyggande av barnfetma – socioekonomisk status och migration i fokus

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.

Dela detta:

Det går att förebygga minnesproblem och demens

Demenssjukdomar hör till våra stora folksjukdomar och ökar snabbt i ett åldrande samhälle. Vi kan ännu inte bota Alzheimers sjukdom, men kanske kan vi minska risken att få sjukdomen. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i världen.

Dela detta:

Luktnedsättning kan indikera demens

Viktminskning är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar, och uppstår ofta redan innan diagnosen har ställts. En förklaring kan vara ett försämrat luktsinne, som påverkar smakupplevelsen av maten och matintaget och som är ett tidigt tecken på demenssjukdom. Två stora svenska forskningsprojekt har genererat ny kunskap om förändringar i luktsinnet vid åldrande.

Dela detta:

Svårtolkade effekter av omega-3-fettsyror på kognition och demenssjukdom

Hjärnan är ett av kroppens fettrikaste organ. Det är därför ett rimligt antagande att sammansättningen av fettsyror i hjärnan påverkar hjärnans funktioner, bland annat kognition och neuropsykiatrisk utveckling. Dokosahexaensyra (DHA 22:6n3) och arakidonsyra (ARA, 20:4n6) är de dominerande fettsyrorna i hjärnan, medan eikosapentaensyra (EPA, 20:5n3) endast finns i liten mängd.

Dela detta:

Hälsosamma kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning

Kunskapen om att vissa kostmönster, som exempelvis medelhavskosten kan minska risken för att insjukna i demens har gjort att forskarna blivit mer intresserade av att studera effekten av just kostmönster i stället för enskilda näringsämnen. En nyligen publicerad systematisk översikt visar att följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning. År 2013 uppskattades 44 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom och år 2050 beräknas antalet uppgå till 135 miljoner (1).

Dela detta:

Socker – beroende och beteende

Hjärnans belöningssystem stimuleras av socker. Detta har resulterat i en diskussion om huruvida socker är beroendeframkallande, eller inte. Det saknas dock studier som bekräftar ett sockerberoende hos människor.

Dela detta:

Europeiska barn äter för mycket socker och livsmedel med hög andel tillsatt socker

Att barn äter socker och sockerrika livsmedel är inget nytt, men frågan är hur mycket det blir totalt sett, och om intaget skiljer sig åt mellan barn i olika Europeiska länder. Sverige är i många avseenden ett föregångsland, men när det gäller barns sockerintag finns det fortfarande en hel del att göra för att stödja barn till ett lägre intag. I en europeisk studie vid namn IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) undersöktes 9 497 barns sockerintag åren 2007–2008 (1).

Dela detta:

Gratis frukt til skolebarn minsker overvekt hos Norske skolebarn

Et kosthold rikt på frukt og grønnsaker er inverst relatert til en rekke av kroniske sykdommer, og en økning av inntaket vil kunne bedre folkehelsen (1). Det har lenge vært ønskelig å øke inntaket av frukt og grønnsaker blant barn og unge. Barn er en viktig gruppe å rette fokus mot siden vaner dannes tidlig.

Dela detta:

Skollunchen så in i Norden viktig – rapport från ett pågående projekt

ProMeal (Prospects for Promoting Health and Performance by School Meals in Nordic Countries) är ett nordiskt samarbetsprojekt om skollunchens betydelse för kostens totala hälsosamhet och lärande drivs av forskare från Sverige, Finland, Norge och Island. En omfattande datainsamling har genomförts på skolor i alla medverkande länder under läsåret 2013/2014, och avslutades i maj 2014. Sammanlagt deltog drygt 800 fjärdeklassare, lite drygt 200 från varje land.

Dela detta:

Måltiden – en viktig del av en bra skola

Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan och har stor betydelse för hälsan. Men den är också en förutsättning för lärande. Våra svenska skattefinansierade skolmåltider är en daglig investering.

Dela detta:

Kostvanor, fluor och munhygien avgör barns tandhälsa

God tandhälsa innebär idag både frånvaro av hål i tänderna och frätskador. För bägge dessa sjukdomar spelar födointaget en stor roll. Det gäller framförallt vad som konsumeras och hur ofta vi intar något, men även när och beteende i samband med konsumtion kan ha betydelse ifall sjukdom uppstår eller ej.

Dela detta:

Barns intresse för mat och hälsa

Att barn är intresserade av hälsa vet vi från olika forskningsprojekt. Vanligtvis utgår forskning kring barns hälsa från ett utifrånperspektiv i meningen att vuxna studerar utfallet av barns hälsa. Inom forskningsprojekt kallat BAMM (Barn som medforskare av matlandskap) är barnen själva medforskare.

Dela detta:

Medelhavskost hälsosam även för barn

Den traditionella medelhavskosten kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, spannmål, omättade fetter (speciellt från olivolja) och fisk och ett lågt intag av mättade fetter, mejeriprodukter (undantag ost och yoghurt) och kött. Medelhavskosten är idag en erkänt hälsosam kost och hos vuxna har man kunnat se att den kan minska risken för metabolt syndrom, allvarliga kroniska sjukdomar och dödlighet. Nu visar ny rön att medelhavskosten kan förbättra hälsan även hos barn.

Dela detta:

LEVA-studien: Kostbehandling minskar vikten hos överviktiga och feta ammande kvinnor

Sverige upplever likt många andra länder en fetmaepidemi i befolkningen. Speciellt bland unga kvinnor ses en ökning av övervikt och fetma och behovet av behandling är stort. Därför behöver möjligheterna till effektiv och hållbar behandling av övervikt och fetma undersökas.

Dela detta:

Järn till nyfödda en balansakt

Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppens alla celler och tillgång till järn är en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn. Samtidigt är järn en potentiellt farlig substans som både kan skada celler och ge bakterier näring för tillväxt. På grund av denna paradox har frågan om nyfödda barns behov av järn i decennier varit uppslag för studier och diskussion om hur vi på bästa sätt ska tillgodose barns järnbehov.

Dela detta:

Probiotika vid behandling och förebyggande av sjukdom hos barn – var står vi idag?

Kunskapen om tarmflorans betydelse för barnets hälsa har ökat snabbt de senaste decennierna. Detta har lett till stort intresse av att i kliniska prövningar studera om probiotika i spädbarnskosten eller som tillskott kan påverka sjukdomsrisk i både ett kortare och längre perspektiv. Tarmfloran, eller tarmens mikrobiota, lever i symbios med värden och har många viktiga uppgifter; bland annat skyddar den oss mot potentiellt sjukdomsframkallande bakterier, och påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen (1).

Dela detta:

Barn, smakpreferenser och matvanor

Smakpreferenser hos våra barn kan påverkas redan under fosterstadiet och preferenser från barndomen bibehålls genom livet.

Dela detta:

Amningsrapport från Norge

I slutet av 2013 publicerade den norska Vitenskapskomiteen for mattrygghet (VKM) en rapport om amning som kommer att ligga till grund för kommande amningsrekommendationer i Norge (1]) Rapporten bygger på analyser av miljögifter i bröstmjölk. Hälsoriskerna av att få i sig miljögifter från bröstmjölk har vägts mot fördelarna med amning. Amningsfrekvensen i Norge är bland de högsta i Europa.

Dela detta:

Mat vid fetma: Otillräckligt underlag för råd till barn

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt och nyligen publicerade siffror visar att en femtedel av alla tioåringar i Malmö var överviktiga. Trots detta är det vetenskapliga underlaget för att kunna ge kostråd utöver energirestriktion till personer under 18 år otillräckligt, mycket på grund av de särskilda krav som ställs för att genomföra studier på barn. I SBUs utredning om Mat vid fetma finns dock råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost med.

Dela detta:

Baggrund for de nye Nordiske proteinanbefalinger for voksne og ældre

Der præsenteres en opsummering af den historiske og videnskabelige baggrund for de seneste proteinanbefalinger for voksne og ældre. Anbefalingerne baseres blandt andet på to systematiske litteraturgennemgange, der dels har vurderet evidensen bag kvælstofbalancestudier og dels evidensen bag et eventuelt optimalt indtag baseret på sammenhængen mellem proteinindtag og sundhed/sygdomsrisiko. >>text: Agnes N Pedersen, seniorrådgiver, læge, PhD, DTU Fødevareinstituttet, Søborg, Danmark.

Dela detta:

Äldres kost – vilken roll spelar mjölken?

God nutritionsstatus är viktigt för alla. Hos sköra äldre är hög näringstäthet, energi och tillräckligt med protein av hög kvalitet centralt. Mjölk och mjölkprodukter har med tanke på högt näringsinnehåll och välbekanta smaker då en naturlig roll.

Dela detta:

Hem- och konsumentkunskap som demokratifråga

Replik I Nordisk Nutrition nr 2 2013 skriver Hanna Sepp och Albina Brunosson om Hem- och konsumentkunskapens (HK) värde för att utveckla kunskaper om mat och måltider bland Sveriges barn (1). Matlagning kan enligt skribenterna ”ses som en kunskap för livet och en förutsättning för att kunna göra medvetna och hälsosamma matval, vilket är en del av ämnet HK”. Jag anser att det omedvetna, spontana beslutet, det som ”bara görs” är minst lika viktigt, ja kanske ännu viktigare än det medvetna valet.

Dela detta:

Placentan aktiv i näringstransporten till fostret

Placentan (moderkakan) är ett fascinerande, multifunktionellt organ. Fostrets utveckling och graviditetens fortskridande är helt beroende av att detta organ fungerar optimalt. Ett flertal graviditetskomplikationer som preeklampsi (havandeskapsförgiftning) och tillväxthämning av fostret, är associerade med förändringar i placentans utveckling eller funktion.

Dela detta:

Hälsorådgivning till föräldrar – litet fokus på vikten

Föräldrars hälsa och levnadsvanor spelar roll för barnets hälsa, från fostertiden ända upp i vuxenlivet. Detta är något man tagit fasta på inom Salut-satsningen som sedan 2005 bedrivs av Västerbottens läns landsting i samarbete med länets 15 kommuner. Satsningen riktar sig till barn i Västerbotten, i åldrarna 0–18 år, samt deras föräldrar, med start redan under graviditeten.

Dela detta:

Vikten av vikten under graviditet och förlossning

Förekomsten av fetma hos gravida vid inskrivning på mödravården var i Sverige år 2010 dryga tolv procent. Antalet har fördubblats sedan mitten på 90-talet. I skenet av den globala fetmaepedemin är förekomsten i Sverige låg.

Dela detta:

Hälsofrämjande program i skolan minskar riskfaktorer hos ungdomar med utvecklingsstörning

Ungdomar med utvecklingsstörning utvecklar redan i tonåren riskfaktorer för framtida hjärt- och kärlsjukdom, detta både tidigare och i högre grad än normalbegåvade ungdomar. Som unga vuxna i 24-årsåldern har drygt en tredjedel utvecklat fetma. Efter två års skolintervention hade dock riskfaktorerna minskat och ingen uppvisade längre fetma.

Dela detta:

Ett recept för lärande: Matlagning på förskola, grundskola och särskola

Ofta påpekas att barn och ungdomar äter sämre och rör sig mindre, med övervikt och sjukdomar som följd. Förslag på åtgärder är många; idrottstimmar bör bli fler, socker- och fettstinna livsmedel punktbeskattas och tid vid datorer minskas. Att äta hälsosamt är givetvis primärt och vitaminer, mineraler, fettkvalité och kolhydratsskräck diskuteras ständigt.

Dela detta:

Många hälsofördelar med amning

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av amning och introduktionen av andra livsmedel i ett nordiskt perspektiv. Jämfört med många andra länder i västvärlden ammas det mycket i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder rekommenderar också exklusiv amning i sex månader, följt av fortsatt amning i kombination med annan mat.

Dela detta:

Proteinintaget bör begränsas åtminstone de första två levnadsåren

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av proteinintag i barndomen. I ett nordiskt perspektiv är sällan proteinkvaliteten ett problem medan mängden protein kan vara väl hög. I mitten av 90-talet framställdes en hypotes om att högt proteinintag under spädbarnsåret kunde stimulera tillväxt och att det kunde öka risken för övervikt och fetma senare i livet.

Dela detta:

Melk og meieriprodukter – er inntak i svangerskapet av betydning for fostervekst og fødselsvekt?

Det er stor interesse for kosthold i svangerskapet etter at det de siste tiårene er dokumentert at ernæring i svangerskapet har betydning for det nyfødte barnets helse både på kort og lang sikt. I forbindelse med den femte utgaven av de nordiske ernæringsanbefalingene (NNR 2012) ble det opprettet en ekspertgruppe innen feltet svangerskap og amming, og gruppen fikk i oppdrag å utforme forskningsspørsmål og å gjennomføre systematisk litteratur gjennomgang. Et av forskningsspørsmålene ekspertgruppen utformet var: Er kvinners inntak av melk og meieriprodukter i svangerskapet av betydning for fostervekst og fødselsvekt? Systematisk litteraturgjennomgang er en svært omfattende og arbeidskrevende prosess og de fem ekspertene i svangerskap- og amme gruppen diskuterte seg fram til to forskningsspør

Dela detta:

Er jodinntaket tilstrekkelig hos barn, voksne og gravide?

I forbindelse med utgivelse av femte utgave av Nordiske næringsstoffanbefalinger (NNR5) har vi utarbeidet en systematisk litteraturoppsummering av publiserte artikler om jod i perioden januar 2000 til september 2010 for å oppdatere det vitenskaplige grunnlaget for anbefalinger på jodinntak. Hovedhensikten har vært å undersøke om jodinntaket hos spedbarn, barn, ungdom, voksne og eldre, samt hos gravide og ammende er tilstrekkelig for vekst, utvikling og opprettholdelse av helsen. Vi skulle i tillegg se på det nordiske datagrunnlaget for å øke jodinntaket til gravide og ammende.

Dela detta:

Taggar:

Obesity Governance Project

Med en isländsk natur som erbjuder friluftsaktivitet, nyfångad fisk samt närodlade grönsaker året om i vulkanuppvärmda växthus, torde fetmaproblematiken inte vara så stor som den är i dagsläget. Det är dock åtskilligt fler samhällsfaktorer som lett till dagens förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och som gör att sökandet efter förebyggande strategier placeras högt upp på folkhälsonutritionsagendan. Under de senaste 20 åren har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats bland skolbarn 7-11 år i Europa.

Dela detta:

Mat, matvanor och nutrition för barn och ungdomar

Förändringar i total amningstid i Finland 1990–2010, användning av proteintillskott hos ungdomar på Island, förbättrad mat i förskolan i Norge och nya rön om den komplexa järnmetabolismen var några av de områden som presenterades i sessionen om nutrition för barn och ungdomar. Sessionen, som omfattade totalt elva föreläsningar, leddes av Agneta Yngve, Högskolan i Oslo och Akershus, Norge, och Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland. Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland, beskrev skillnader i spädbarnsnutrition och tillväxt de första 13 månaderna i Finland mellan början av 1990-talet respektive 2010, baserat på data från två studier; en interventionsstudie mot hjärt-kärlsjukdom som startade 1990 (Special Turku Coronary Risk Factor Inte

Dela detta:

Ældres ernæringsstatus

På den Nordiske ernæringskongres 2012 på Island var ældres ernæringsstatus i fokus ved såvel posterpræsentationerne som i sessionerne ”Nutrition for the aging population” og ”Current D-vitamin status in the Nordic countries”. Præsentationerne bar præg af de emner, der er oppe i tiden inden for ældreforskningen, som eksempelvis kognitiv status (food for brain), D-vitamin, knoglestatus, energiomsætning og effekt af fysisk træning. Sessionen Nutrition for the aging population bestod af fem korte præsentationer.

Dela detta:

Svensk skolmat – en uppmärksammad fråga

De svenska kostnadsfria skolluncherna syftar till att ge alla barn lika möjligheter till bra och hälsosamma matvanor. Vi kan vara väldigt stolta över våra skolmåltider, men det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka. Fortfarande finns mycket som kan förbättras.

Dela detta:

D-vitaminbrist hos äldre – ska alla behandlas?

En kontroversiell fråga i dagens medicinska och nutritionsvetenskapliga värld är vilka som ska behandlas med D-vitamin. Ska vi ge liberal tilldelning långt ner i åldrarna för säkerhets skull, eller anta en försiktigare strategi med förskrivning till riskindivider med låga D-vitaminnivåer. Vad man förespråkar bottnar bland annat i om man ser på D-vitamin som ett relativt harmlöst näringsämne eller som ett hormonliknande ämne med ett smalt terapeutiskt fönster.

Dela detta:

nutritionsfakta.se är nylanserad och under utveckling, artiklar kommer snart att publiceras här

nutritionsfakta.se har som långsiktig ambition att vara så heltäckande som möjligt inom det breda området nutrition. Vid lanseringen, juni 2016, kommer materialet på nutritionsfakta.se i stor utsträckning återspegla de ämnen och områden som varit i fokus för SNF Swedish Nutrition Foundations verksamhet under de senaste åren, till exempel i form av artiklar i Nordisk Nutrition, utredningsprojekt och/eller konferenser.

nutritionsfakta.se kommer i första hand att utvecklas genom kompletterande material inom de befintliga kategorierna, även de som idag saknar material, och med fokus på ämnen och frågeställningar som ligger inom SNF:s kompetensområde.

Dela detta: