De flesta med svår fetma försöker ständigt kontrollera sin vikt

Publicerat i: 
Publicerat 2018-08-27

Bland personer med svår fetma som följts under tio år rapporterar 83 procent vid varje uppföljningstillfälle att de försöker minska eller kontrollera sin vikt. Detta visar en studie från den svenska SOS-studiens kontrollgrupp.

>> text: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog, docent. Edit Zenténius, läkarstudent, amanuensprogrammet. Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg.

 

Bland noga utredda patienter är viktminskningskirurgi en dokumenterat effektiv metod för långsiktig viktminskning och minskad sjukdomsrisk. Kirurgisk behandling passar dock inte för alla.

I en studie baserad på SOS-studiens (Swedish Obese Subjects) kontrollgrupp (2037 kvinnor och män med svår fetma) analyserades enkätsvar från nio tillfällen över en tioårsperiod (baslinjen samt 0,5, 1, 2, 3, 4, 6, 8, 10 år) avseende frågor om viktminskningsvanor och viktminskningsmetoder. Syftet med studien var att ta reda på hur stor andel av deltagarna som försökte gå ned i vikt vid uppföljningstillfällena och vilken/vilka metoder de i så fall använde sig av. Svaren relaterades till viktutveckling över den aktuella tioårsperioden. Längd och vikt var uppmätta värden medan uppgifter om viktminskningsförsök och viktminskningsmetoder var självrapporterade enkätsvar.

Viktminskningsmetod

En klar majoritet, 83 procent av de som deltog i studien, uppgav att de försökte minska i vikt vid varje uppföljningstillfälle. De vanligaste rapporterade viktminskningsmetoderna var att försöka minska i vikt på egen hand och att motionera. En minoritet (26 procent) av deltagarna uppgav att de hade stöd av vårdpersonal för att minska i vikt. Än mindre vanligt var att använda sig av kommersiella viktminskningsprogram (12,5 procent av deltagarna), läkemedelsbehandling (8,7 procent av deltagarna) och lågenergiprodukter (5,3 procent av deltagarna).

Ingen av metoderna visade sig vara bättre eller sämre än någon annan, med hänsyn till viktminskning, med undantag för att de som minskat i vikt oftare uppgett att de motionerat. De som hade minskat tio procent eller mer i vikt över tio års tid hade överlag använt samma metoder som de som ökat lika mycket i vikt, under samma period.

Efter tio år hade deltagarna i SOS-studiens kontrollgrupp i genomsnitt ökat 2,1 procent i vikt. Det var dock stor variation inom gruppen. 12,5 procent av gruppen hade minskat tio procent i vikt, eller mer, medan 22,3 procent av gruppen hade ökat tio procent i vikt, eller mer.

Ensam resa

Studien tyder på att personer med svår fetma ständigt försöker minska eller kontrollera sin vikt och detta under lång tid. Enkätsvaren var däremot inte utformade på ett sätt som ger information om intensitet och varaktighet för varje viktminskningsförsök och metod.

Den enskilt vanligaste metoden, enligt denna studie, var att minska i vikt på egen hand, vilket visar att för många är viktminskningsförsök en ensam resa. Studien visar också att det inte är metoden man använder som är viktigast, utan huruvida man kan behålla ett lägre energiintag över tid. Viktminskning handlar till syvende och sist om att äta mindre än vad man gör av med, och att kunna upprätthålla denna skillnad över lång tid.

Sammantaget tyder denna studie på att resultaten av den ständiga kampen mot vikten som personer med svår fetma utkämpar tyvärr, sett till genomsnittlig och långsiktig effekt, är nedslående. En andel av deltagarna minskar förvisso i vikt men en större andel ökar i vikt.

Framgångsfaktorer

Fetma beror på många olika delar som i grunden handlar om att man äter mer än vad man förbrukar. Det innebär att den enskilde behöver anpassa flera delar i sin livsstil för att kunna äta mindre och öka förbrukningen. Det finns väldokumenterade faktorer för framgångsrik viktminskning och att kunna vidmakthålla denna många år. Dessa är: att minska energiintaget, välja fettsnål mat, ha en regelbunden måltidsordning, äta frukost, väga sig själv regelbundet, skriva matdagbok samt utöva fysisk aktivitet minst en timme per dag. Den viktigaste delen, men också den svåraste är att få in dessa delar i en hållbar livsstil som fungerar varje dag i veckan, året om.

Referens

Edit Zenténius, et al. Self‐reported weight‐loss methods and weight change: Ten‐year analysis in the Swedish Obese Subjects study control group. Obesity 2018; 26:1137-43.

Läs mer om viktminskning på nutritionsfakta.se

Energirestriktion och följsamhet avgörande för viktminskning

Betydelsen av individualiserade strategier vid behandling av fetma

SOS-studien

Swedish Obese Subjects Study (SOS-studien) är en svensk studie med huvudsäte i Göteborg som startade 1987. År 2000 inkluderades de sista deltagarna i studien. Studiens syfte är att följa 2010 personer som genomgått viktminskningskirurgi och 2037 personer som ingår i kontrollgruppen med hänsyn till bland annat viktminskning, fetma-relaterad risk, hälsorelaterad livskvalitet, matvanor och sjuklighet samt dödlighet. Deltagarna följs vid 480 kirurgkliniker och vårdcentraler i Sverige. Förutom mätningar och blodprovstagningar får deltagarna besvara enkäter med vissa intervall under 20 års tid. SOS-studien är världens största och längsta studie med hänsyn till att följa personer med svår fetma efter viktminskningskirurgi.

Dela detta:

Taggar:

banner