Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien

Publicerat i: 
Publicerat 2018-05-21

Denna artikel finns även att läsa i en Populärvetenskaplig sammanfattning här >>

Rött kött och charkuterier har i flera epidemiologiska studier identifierats som en riskfaktor för utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer. Resultat från Malmö Kost Cancer-studien tyder på att sambandet mellan intag av kött och utveckling av tjock- och ändtarmscancer beror på köttslag, kön och var i tarmen cancertumören uppstår.

>> text: Alexandra Vulcan, doktorand, Internmedicin, Bodil Ohlsson, professor, Internmedicin, Ulrika Ericson, biträdande forskare, Diabetes och kardiovaskulär sjukdom – genetisk epidemiologi, Lunds universitet.

 

Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen (1) och är starkt kopplad till livsstil och livsstilsrelaterade sjukdomar. I Sverige insjuknar knappt 7 000 personer per år i tjock- och ändtarmscancer och antalet som insjuknar varje år ökar (2). Risken för tjock- och ändtarmscancer är högre hos personer med högre BMI och fetma är en identifierad riskfaktor (3). Låggradig inflammation och ändringar i tarmfloran kan vara förklaringar till kopplingen mellan fetma och risken för tjock- och ändtarmscancer, tillsammans med hormoner som IGF-1 and leptin (4).

Köttintag som riskfaktor

World Cancer Research Fund (WCRF) och American Institute for Cancer Research (AICR) har fastslagit att det finns övertygande vetenskaplig evidens för att intag av charkuterier ökar risken för att utveckla tjock- och ändtarmscancer, samt trolig vetenskaplig evidens för att intag av rött kött ökar risken (5). Enligt en metaanalys ökar risken med 18 procent per 50 grams dagligt intag av charkuterier, och 17 procent per 100 grams intag av rött kött (6). Den absoluta riskökningen är dock beroende av om man har låg eller hög risk från början. På individnivå påverkas risken av flera andra faktorer, som till exempel genetiska förutsättningar och övervikt. I grupper där förekomsten av tjock- och ändtarmscancer är hög, kan med andra ord betydelsen av att minska på köttkonsumtionen vara större, medan den kan vara lägre i grupper där risken är låg från början. I vilken grad ett ökat intag av 50 respektive 100 gram intag av charkuterier respektive rött kött ökar risken för tjock- och ändtarmscancer kan också bero på från vilken intagsnivå ökningen sker. Det går därför inte att säga att 18 respektive 17 procent riskökning gäller generellt för alla grupper och individer. Med tanke på att mer än en miljon människor i världen insjuknar i tjock-och ändtarmscancer varje år blir det dock tydligt att många fall av dessa cancerformer skulle kunna förebyggas genom att begränsa intaget av rött kött och charkuterier. Livsmedelsverket rekommenderar därför att intaget av rött kött och charkuterier sammantaget inte bör överstiga 500 gram per vecka (7).

Få studier jämför separata köttslag

Relativt få studier har undersökt sambandet mellan köttintag och risken för tjock- och ändtarmscancer, uppdelat på olika typer av kött. En metaanalys indikerar dock att sambandet kan variera både med typ av kött och var i tarmen cancern är lokaliserad (8). I den aktuella metaanalysen fann man att höga intag av nötkött var kopplat till högre risk för tjocktarmscancer, men inte till högre risk för ändtarmscancer. Högt intag av lamm föreslogs vara kopplat till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer, medan intag av fågel inte verkade vara det. För fläskkött ansåg författarna att fler studier behövdes, för att fastslå sambandet. Ingen tydlig koppling mellan intag av fisk och tjock- och ändtarmscancer har påvisats, men det finns studier som tyder på att höga intag av fisk skulle kunna skydda mot framför allt ändtarmscancer (9).

Malmö Kost Cancer-studien

I maj 2017 publicerades en studie i Food & Nutrition Research som undersökte sambandet mellan intag av olika typer av kött och uppkomsten av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien (MKC-studien) (10). I studien analyserades samband mellan intag av nötkött, fläskkött, charkuterier, fågel respektive fisk och insjuknande i tjock- och ändtarmscancer totalt samt för tjocktarmscancer respektive ändtarmscancer separat. Samband mellan insjuknande i cancer och totalt intag av rött kött (nötkött, fläskkött, lammkött och viltkött) respektive det sammantagna intaget av rött kött och charkuterier analyserades också. Intag av nötkött och fläskkött baserades huvudsakligen på oprocessat kött, medan intag av fisk inkluderade både oprocessad och processad fisk. Charkuterier inkluderade kött som behandlats genom rökning, gravning, nitritbehandling eller torkning, samt korv (till exempel kokt skinka, bacon och salami). Eftersom fetma kan utgöra en riskfaktor i utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, undersöktes även om kroppsvikt påverkade sambanden.

MKC -studien är en befolkningsstudie som pågick mellan 1991 och 1996. Den här delstudien omfattar totalt 27 931 Malmöbor (16 944 kvinnor och 10 987 män) födda mellan 1923 och 1950. Deltagarna fick frågor om sin socioekonomiska status, livsstil och kost. Längd, vikt och kroppssammansättning mättes. Kostintaget mättes vid ett tillfälle i tre steg vid studiens start genom en sjudagarsregistrering av lagade måltider, ett matfrekvensformulär och en avslutande kostintervju.

Cancerfallen i MKC-studien identifierades med hjälp av det Svenska cancerregistret. Deltagarna följdes i genomsnitt i 15,4 år och under den tiden utvecklade 728 av dem tjock- eller ändtarmscancer, varav de flesta utvecklade tjocktarmscancer (64 procent av cancerfallen).

Att matvanorna endast mättes vid ett tillfälle och innan uppföljningen kan vara en nackdel då man inte vet om matvanorna hos deltagarna i MKC-studien ändrats efter studiestarten och innan uppföljningen. Exempelvis, om deltagarnas matvanor varit annorlunda under andra perioder i livet, som kan vara betydelsefulla för utvecklingen av cancer, skulle det kunna ge missvisande resultat. Det finns dock studier som visar att enstaka mätningar av kostintaget på ett bra sätt fångar individers matvanor över tid (11).

Genomsnittligt intag av kött

Det genomsnittliga intaget av de olika köttslagen för hela gruppen respektive för män och kvinnor sammanfattas i tabell 1. Det uppmätta genomsnittsnittliga intaget av rött kött och charkuterier i hela studiepopulationen låg på cirka 680 gram per vecka. Män hade i genomsnitt ett högre sammantaget intag av rött kött och charkuterier än kvinnorna (868 respektive 565 gram per vecka). Intaget av rött kött (ej charkuterier) var i genomsnitt cirka 410 gram per vecka, medan det genomsnittliga intaget av charkuterier var cirka 270 gram per vecka, för hela gruppen. Det genomsnittliga fiskintaget var i hela gruppen cirka 300 gram per vecka, och skiljde sig inte nämnvärt mellan männen och kvinnorna (325 respektive 276 gram per vecka).

Det är dock viktigt att poängtera att den här studien syftade till att jämföra cancerutveckling mellan grupper med olika intagsnivåer, inte i första hand till att kartlägga studiedeltagarnas exakta intag. Eftersom det uppmätta intaget påverkas av den kostmätningsmetod som använts, begränsas möjligheterna att direkt jämföra de genomsnittliga intagen rapporterade i denna studie med rekommenderade intag och intag i andra studier.

Högsta och lägsta intag – stor spridning

Inför analys av samband mellan köttintag och cancerrisk, delades deltagarna in i fem grupper (kvintiler) baserat på deras köttintag (tabell 2). Medianintaget av rött kött och charkuterier var i gruppen med högst intag cirka ett kg per vecka och i gruppen med lägst intag cirka 300 gram per vecka. För charkuterier var medianintaget i högsta intagsgruppen cirka 470 gram per vecka, medan det endast var knappt 50 gram per vecka i den lägsta intagsgruppen. Medianintaget av nötkött varierade från knappt 300 gram per vecka i högsta intagsgruppen, till cirka två gram per vecka i gruppen med lägst intag. Intaget av fläskkött var cirka 390 gram per vecka i gruppen med högst intag, och knappt 30 gram per vecka i gruppen med lägst intag.

Fiskintaget var i gruppen med högst intag cirka 570 gram per vecka, och i lägsta intagsgruppen drygt 40 gram per vecka. Intaget av fågel var i den högsta intagsgruppen cirka 220 gram per vecka, medan den lägsta intagsgruppen knappt hade något intag alls.

I tabell 2 sammanfattas den uppskattade risken att utveckla tjock- och ändtarmscancer i gruppen med högsta intaget, jämfört med gruppen med lägsta intaget av olika köttslag. Tabell 2 inkluderar den beräknade risken för samtliga samband mellan köttintag och cancer som var signifikanta (se stycke nedan).

Samband köttintag och tjock- och ändtarmscancer

Analysen av samband mellan intag av kött och cancerutveckling visade att högre intag av fläskkött var kopplat till högre risk för tjock- och ändtarmscancer sammantaget, sett till hela gruppen. När sambanden analyserades för män och kvinnor var för sig, var sambandet mellan ett högre intag av fläskkött och tjock- och ändtarmscancer tydligast bland kvinnorna. Vi fann motsvarande resultat för tjocktarmscancer separat – det vill säga, högre intag av fläskkött var förknippat med högre risk för tjocktarmscancer i hela gruppen och sambandet var tydligast för kvinnorna.

För nötkött påvisades ett omvänt samband mellan intag och risk för tjock- och ändtarmscancer hos kvinnor, det vill säga risken för tjock- och ändtarmscancer sammantaget var lägre hos kvinnor med högre intag av nötkött. Ett omvänt samband kunde också iakttas mellan intag av nötkött och risk för tjocktarmscancer, separat, i hela gruppen (män och kvinnor tillsammans) och bland kvinnor. Även hos män fanns en tendens till omvänt samband mellan intag av nötkött och risk för tjocktarmscancer, detta samband var dock inte statistiskt signifikant. För ändtarmscancer var risken för ändtarmscancer tvärtom högre vid högre intag av nötkött.

För charkuterier påvisades att högre intag var kopplat till högre risk för tjock- och ändtarmscancer sammantaget hos män, men inte hos kvinnor.

Högt intag av fisk var kopplat till lägre risk för ändtarmscancer, i hela gruppen.

För rött kött (ej charkuterier), rött kött och charkprodukter sammantaget och fågel påvisades inga signifikanta samband mellan intag och tjock- och ändtarmscancer. Inte heller förekomsten av övervikt påverkade sambanden mellan köttintag och tjock- och ändtarmscancer.

Hälsofrämjande intag av nötkött?

Till skillnad från andra befolkningsstudier tyder resultaten från MKC på att intag av nötkött kan ha en skyddande effekt mot tjocktarmscancer. En möjlig förklaring till att resultaten i MKC-studien avviker från tidigare studier skulle kunna vara att intaget av nötkött hos deltagarna i MKC-studien kanske inte var tillräckligt högt för att ge negativa konsekvenser. Möjligen kan intagsnivåerna i MKC-studien istället vara allmänt hälsofrämjande, genom att till exempel bidra med järn och andra bioaktiva komponenter.

Eftersom nötkött var mindre vanligt i kosten än fläskkött, och eftersom den största andelen av köttintaget registrerades via sjudagars kostregistrering, finns en större osäkerhet avseende hur väl det uppskattade intaget av nötkött stämmer överens med det faktiska intaget, jämfört med fläskkött. Fler dagars kostregistrering behövs för att ge en rättvisande bild av intaget av livsmedel som konsumeras sällan, jämfört med livsmedel som konsumeras ofta.

I statistiska analyser tog man hänsyn till intag av andra livsmedel, till exempel intag av grönsaker och fiber, och andra livsstilsfaktorer för att minska risken för förväxlingsfaktorer (eng. confounders), som skulle kunna påverka sambanden. Man kan dock inte utesluta att nötköttskonsumtionen speglar andra hälsosamma val eller bakgrundsfaktorer.

Skillnader mellan kön och delar av tarmen?

I några fall fann vi olika samband mellan intag av ett visst köttslag och cancer, mellan män respektive kvinnor och mellan olika cancerformer (tabell 2). Det är möjligt att intag av samma livsmedel kan påverka risken att utveckla tjocktarmscancer respektive ändtarmscancer olika, dels eftersom tarmen ser olika ut i början och i slutet, och dels eftersom ämnen i maten får möjlighet att verka under olika lång tid i olika delar av tarmen. Att de flesta näringsämnen tas upp i tunntarmen kan också ha betydelse. Skillnader mellan män och kvinnor, skulle också kunna bero på skillnad i passagetid genom tarmen, där kvinnor har en långsammare passagetid än män (12).

De olika sambanden skulle också kunna återspegla komplexiteten av tjock- och ändtarmscancer. Olika delar av tarmen härstammar från olika embryonala vävnader. De olika delarna av tarmen har också olika funktioner och olika mikromiljöer. För framtida studier kan det därför vara motiverat att även göra analyser där deltagarna delats in i flera subgrupper, det vill säga analyser där man delat upp deltagarna i fler grupper utifrån olika cancerformer, som komplement till analyser där alla individer med tjock- och ändtarmscancer sammantaget ingår.

Flera samband i enlighet med tidigare studier

De positiva sambanden mellan högt intag av fläskkött respektive charkuterier och högre risk för tjock- och ändtarmscancer, som påvisats i MKC-studien, är i överensstämmelse med samband som påvisats i tidigare undersökningar. Även sambandet mellan högre intag av fisk och lägre risk för ändtarmscancer är i överensstämmelse med samband som påvisats i andra studier. Detta samband styrks också av att fisk innehåller ämnen som är potentiellt skyddande mot cancer, som omega 3-fettsyror, D-vitamin, kalcium och selen.

Det finns många teorier om varför intag av kött skulle kunna orsaka tjock- och ändtarmscancer. Dels tror man att alltför mycket hemjärn kan skada tarmens slemhinna, dels att en större andel mättat fett kan öka utsöndringen av gallsalter, vilka i sin tur också kan skada tarmslemhinnan (8, 9). En annan teori är skadliga ämnen som bildas vid tillagning av kött kan ha betydelse, till exempel stekytemutagener (13). Mer forskning behövs dock för att klarlägga i vilken grad dessa olika, möjliga mekanismer kan förklara de påvisade kopplingarna mellan köttintag och tjock- och ändtarmscancer.

Summering

Sammanfattningsvis tyder resultaten från MKC-studien på att samband mellan köttintag och tjock- och ändtarmscancer varierar mellan olika typer av kött, och även beror på kön och var i tarmen tumören uppstår. Resultaten stärker tidigare forskning som visar att högt intag av charkuterier är kopplat till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer, framför allt hos män, och att högt intag av fläskkött kan vara kopplat till ökad risk, framför allt för tjocktarmscancer bland kvinnor. I motsats till de flesta andra studier fann vi samband som tyder på att ett högt intag av nötkött är kopplat till minskad risk för tjocktarmscancer hos kvinnor, men till ökad risk för ändtarmscancer hos män. Sambandet mellan nötkött och tjock- och ändtarmscancer skulle dock kunna spegla ett relativt lågt och oregelbundet intag av nötkött bland kvinnorna i MKC och fler studier behövs för att bekräfta resultaten.

Referenser

1. Ferlay J, et al. GLOBOCAN 2012 v1.0, Cancer Incidence and Mortality Worldwide: IARC CancerBase No. 11 Lyon, France: International Agency for Reseach on Cancer; 2013 [Available from: http://globocan.iarc.fr.

2. cancerregister S. Statistikdatabas för cancer 2017 [Available from: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer.

3. Ma Y, et al. Obesity and risk of colorectal cancer: a systematic review of prospective studies. PloS one. 2013; 8: e53916.

4. Riondino S, et al. Obesity and colorectal cancer: role of adipokines in tumor initiation and progression. WJG 2014; 20: 5177-90.

5. WCRF/AICRX. Continuous Update project Report. Diet, Nutrition, Physical Activity, and Colorectal Cancer 2017. Available from: wcrf.org/colorectal-cancer-2017.

6. Chan DS, et al. Red and processed meat and colorectal cancer incidence: meta-analysis of prospective studies. PloS one. 2011; 6: e20456.

7. Bjerselius R, et al. Konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter och samband med tjock- och ändtarmscancer av – risk- och nyttohanteringsrapport Uppsala, Sweden: Livsmedelsverket; 2014 [Available from: http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/rott-kott-och-chark/livsmedelsverket.-konsumtion-av-rott-kott-och-charkuteriprodukter-och-samband-med-tjock–och-andtarmscancer.-rapport-20-2014.pdf?id=3573.

8. Carr PR, et al. Meat subtypes and their association with colorectal cancer: Systematic review and meta-analysis. Int J Cancer 2016; 138: 293-302.

9. Wu S, et al. Fish consumption and colorectal cancer risk in humans: a systematic review and meta-analysis. Am J Med 2012; 125: 551-9 e5.

10. Vulcan A, et al. Intake of different types of red meat, poultry, and fish and incident colorectal cancer in women and men: results from the Malmo Diet and Cancer Study. Food Nutr Res 2017; 61: 1341810.

11. Goldbohm RA, et al. Reproducibility of a food frequency questionnaire and stability of dietary habits determined from five annually repeated measurements. Eur J Clin Nutr 1995; 49: 420-9.

12. Sadik R, et al. Gender differences in gut transit shown with a newly developed radiological procedure. Scand J Gastroenterol 2003; 38: 36-42.

13. Knize MG, et al. Food heating and the formation of heterocyclic aromatic amine and polycyclic aromatic hydrocarbon mutagens/carcinogens. Adv Exp Med Biol 1999; 459: 179-93.

Dela detta:
banner