Många med självrapporterad födoämnesöverkänslighet saknar en korrekt diagnos

Publicerat i: 
Publicerat 2017-09-04
Aktuell avhandling

I en svensk kohortstudie uppgav vart femte barn i åldern sju till åtta år att de hade en upplevd födoämnesöverkänslighet för något livsmedel. Endast hos en liten andel av dessa kunde pågående allergi bekräftas vid en uppföljning fyra år senare. En provokation för att bekräfta eller avfärda en upplevd överkänslighet upplevdes positiv av deltagarna, oavsett utfall.

>>text: Åsa Strinnholm, allergikonsulent, Med Dr, Barn och ungdomscentrum, Umeå universitetssjukhus.

 

Andelen barn med rapporterad födoämnesöverkänslighet ökar men förekomsten varierar mycket beroende på var studien genomförts och vilka metoder som använts (1). I studier där objektiva mätmetoder använts är andelen individer som har en födoämnesöverkänslighet färre än andelen med självrapporterad födoämnesöverkänslighet (1, 2). Dubbelblinda placebokontrollerade födoämnesprovokationer är den mest tillförlitliga metoden för att verifiera eller utesluta födoämnesöverkänslighet (3) men det saknas studier av hur deltagare upplever metoden.

Avhandlingen baseras på en barnkohort som rekryterades under år 2006 inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Alla barn i årskurs ett till två (sju till åtta år) i Kiruna, Luleå och Piteå bjöds in att delta i studien. Av 2704 inbjudna var det 2585 barn (96 procent av de inbjudna) som deltog i en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat barnets eventuella födoämnesöverkänslighet. Av dessa uppgav 21 procent (551 barn) en upplevd födoämnesöverkänslighet för någon typ av livsmedel. Mjölk var det vanligaste livsmedlet som uppgavs ge reaktioner, med mag- och tarmbesvär som det vanligast rapporterade symtomet (4).

Pågående allergi hos nio av 94 barn

Fyra år senare, år 2010, följdes barnkohorten upp med samma metoder och samma höga deltagande. Totalt 125 barn (fem procent av kohorten) uppgav då att de helt hade eliminerat mjölk, ägg, fisk och/eller vete på grund av upplevd födoämnesöverkänslighet. Dessa 125 barn bjöds in till en klinisk undersökning som inkluderade en strukturerad intervju, blodprovstagning och en enkät med hälsorelaterade livskvalitetsfrågor. 94 barn valde att delta i undersökningen och 80 procent av dessa (75 barn) besvarade även livskvalitetsformulären. Även barn i samma kohort och ålder men utan eliminerad kost inbjöds att besvara livskvalitetsformulären och 209 barn (65 procent av de inbjudna) deltog. Därefter kategoriserades barnen med eliminationskost till i tre olika grupper: barn med pågående födoämnesallergi (23 barn), barn med utläkt födoämnesallergi (16 barn) eller barn med laktosintolerans (33 barn). De barn som bedömdes ha en pågående födoämnesallergi bjöds in till en dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation och intervjuades sedan om sina upplevelser. Totalt genomfördes 20 provokationer på 18 barn och nio provokationer visade en kvarvarande födoämnesallergi efter matprovokationerna.

Provokation upplevs positivt

Vid uppföljningen år 2010, då barnen var elva till tolv år, fann vi ingen statistisk signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet vid en jämförelse mellan de barn som deltog i den kliniska undersökningen, som helt eliminerat mjölk, ägg, fisk eller vete, och en grupp barn i samma ålder och kohort men som åt normalkost. Vid en jämförelse mellan barn som efter den kliniska undersökningen kategoriserats till pågående födoämnesallergi, utläkt födoämnesallergi respektive laktosintolerans, var låg livskvalitet vanligast bland barn med pågående födoämnesallergi (5).

Att delta i en dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation var en möjlighet att få kunskap om eventuella symtom och att övervinna rädslan för dessa symtom. Alla barn upplevde att provokationen var en positiv upplevelse, oavsett resultat. I de fall där livsmedlet inte gav en allergisk reaktion och återintroducerades blev det sociala livet lättare, utan samma kontroll över födoämnesintaget som tidigare. Alla valde dock inte att återintroducera födoämnet, trots att de inte fick allergiska symtom under provokationen. Orsaker till detta var rädsla för allergiska reaktioner, att livsmedlet inte smakade gott eller att det upplevdes som normalt att leva ett liv utan det eliminerade livsmedlet (6). Innan samarbetet med OLIN studierna intervjuades åtta mödrar till barn som fått remiss till Barnkliniken i Umeå för att genomgå dubbelblind placebo kontrollerad födoämnesprovokation. Denna studie ingår i avhandlingen och belyser samma upplevelser som barnens, att de är rädda för reaktioner, att de hyser ett hopp att livsmedlet ska kunna återintroduceras och att det är viktigt med uppföljningar efter provokationen (7).

Viktigt med uppföljning

Det är inte alla barn, som utesluter en eller flera livsmedel i sin kost, som söker sjukvård för att få rätt diagnos. En anledning till detta kan vara att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem. Det kan dock innebära att barn utesluter vissa livsmedel från sin kost trots att det inte behövs. Andra barn, med risk för en akut allergisk reaktion (anafylaxi), riskerar att inte få rätt behandling och kunskap om att hantera svåra reaktioner. Projektet styrker betydelsen av uppföljningar efter provokationer, oavsett utfall, för att ge stöd till barnet och familjen att antingen återinföra de livsmedel som man tidigare uteslutit, eller att få stöd för att hitta alternativa produkter till de livsmedel barnet får allergisk reaktion av.

Aktuell avhandling >>

Huvudfynd i avhandlingen

• Vid studiens start rapporterade 21 procent av barnen, som då var sju till åtta år, att de upplevde att de hade födoämnesöverkänslighet för något livsmedel.

• Vid uppföljningen fyra år senare visade enkätsvar att både barn som helt eliminerat mjölk, ägg, fisk samt vete och barn utan eliminerad kost hade en bra hälsorelaterad livskvalitet.

• Dålig livskvalitet var vanligast bland barn med pågående födoämnesallergi jämfört med barn som hade utläkt födoämnesallergi eller laktosintolerans, trots att samtliga grupper uppgav att de helt eliminerat födoämnen.

• Dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation var en positiv upplevelse för deltagarna och i de fall där det tidigare uteslutna livsmedlet återintroducerades blev livet mindre socialt begränsat.

• Vissa barn valde att inte återintroducera livsmedlet, trots att allergi kunde uteslutas genom provokation. En anledning till detta var rädsla för födoämnesorsakade reaktioner.

Referenser

1. Nwaru BI, et al. The epidemiology of food allergy in Europe: a systematic review and meta-analysis. Allergy. 2014;69:62-75.

2. Nwaru BI, et al. Prevalence of common food allergies in Europe: a systematic review and meta-analysis. Allergy. 2014;69:992-1007.

3. Muraro A, et al. EAACI food allergy and anaphylaxis guidelines: diagnosis and management of food allergy. Allergy. 2014;69:1008-25.

4. Strinnholm A, et al. Food hypersensitivity is common in Swedish schoolchildren, especially oral reactions to fruit and gastrointestinal reactions to milk. Acta Paediatr. 2014;103:1290-6.

5. Strinnholm A. et al. Health Related Quality of Life among schoolchildren aged 12-13 years in relation to food hypersensitivity phenotypes: a population-based study. Clin Transl Allergy. 2017. Jul 3;7:20. Doi 10.1186/s13601-017-0156-9.

6. Strinnholm A, et al. Reintroduction failure is common among adolescents after double-blind placebo-controlled food challenges. Acta Paediatr. 2017;106:282-7.

7. Strinnholm A, et al. Experiences of double-blind, placebo-controlled food challenges (DBPCFC): a qualitative analysis of mothers’ experiences. J Child Health Care. 2010;14:179-88.

8. Johansson, S.G., et al., Revised nomenclature for allergy for global use: Report of the Nomenclature Review Committee of the World Allergy Organization, October 2003. J Allergy Clin Immunol, 2004;113: 832-6.

Dubbelblinda placebokontrollerade födoämnesprovokationer

Vid denna provokationsmetod ges det livsmedel som ska provoceras eller en placebosubstans vid upprepade provokationstillfällen, under olika dagar. Dubbelblind provokation innebär att varken personalen som utför provokationen eller patienten vet vilken substans som ges, endast den som bereder substansen före varje tillfälle har kännedom om vad som ges.

Definition av födoämnesöverkänslighet

Födoämnesöverkänslighet kan definieras som objektiva och reproducerbara symtom vid intag av föda i en dos som människor normalt kan äta. Födoämnesöverkänslighet kan delas in i två undergrupper: immunologiska reaktioner (födoämnesallergi) och icke immunologiska mekanismer (födoämnesintolerans) (8). En vanlig icke immunologisk reaktion är laktosintolerans.

Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN studierna)

OLIN-studierna firade 30-års jubileum 2015 och är lokaliserat i Norrbottens län med bas i Luleå. Forskningen innefattar epidemiologiska studier om astma och allergier hos barn och vuxna, kronisk lungsjukdom hos vuxna och hälsoekonomi bland barn och vuxna. Sedan starten har mer än 60 000 personer i åldern sju – 97 år deltagit i studier initierat av OLIN:s forskningsgrupp.

Dela detta:
banner