Fettets roll för hälsa och sjukdom

Publicerat i: 
Publicerat 2017-06-13
Nordiska Nutritionskonferensen 2016

Att byta ut mättat fett mot fleromättat fett har föreslagits ha en rad hälsofördelar. Under den nordiska nutritionskonferensen NNC 2016 i Göteborg 2016 gav Ulf Risérus, Tiina Laatikainen och Ann-Sofie Sandberg olika perspektiv på betydelsen av fettkvalitet för hälsa och sjukdom.

>> text: Malin Barman, tekn dr, Avdelningen för Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

 

Fettlever är den vanligaste leversjukdomen i västvärlden. Sjukdomen drabbar främst överviktiga eller personer med en överkonsumtion av alkohol, men sjukdomen kan även uppkomma av olika mediciner och är nära knuten till sjukdomar som typ 2-diabetes. Fettlever innebär att man har en förhöjd nivå av fett i levern (mer än fem procent) och hos vissa kan fettlever leda till leverskador som skrumplever och ibland levercancer. Den enda behandling som finns idag mot fettlever är stabil viktnedgång som sedan hålls.

Ulf Risérus, docent från Uppsala Universitet, visade resultat från studier på möss där de såg att en kost rik på fleromättade fettsyror (från majsolja) gav mindre ansamling av kroppsfett än en kost rik på mättat fett (från talg). De möss som åt fleromättat fett hade också mindre inlagrat fett i levern än möss som åt mättat fett.

LIPOGAIN

Riserus presenterade också resultat från LIPOGAIN-studien, där man undersökt om en kost rik på fleromättade fettsyror kunde bidra till minskad inlagring av fett i lever och runt organ i buken, vilket anses vara farliga ställen att lagra fett på jämfört med underhudsfett.

En grupp på 41 normalviktiga friska män med låga nivåer av fett i levern fick förutom sin vanliga kost även äta speciellt framtagna muffins, med målet att äta 750 kilokalorier extra om dagen. Personerna delades in i två grupper där den ena gruppen fick äta muffins med hög andel mättat fett (från palmolja) och den andra gruppen fick äta muffins med hög andel fleromättat fett (omega 6 från solrosolja) i sju veckor. Resultatet visade att den grupp som överkonsumerade muffins med mättat fett hade en markant ökning av fett i levern, totalt kroppsfett och det farliga bukfettet, samt ökat LDL-kolesterol i blodet såväl som kvoten mellan det ”onda” (LDL) och ”goda” kolesterolet (HDL), jämfört med de personer som överkonsumerade muffins med fleromättat fett.

I en uppföljande studie, LIPOGAIN-2, genomfördes motsvarande undersökning på överviktiga och feta personer. De preliminära resultaten liknade de i den första LIPOGAIN-studien, det vill säga en kost rik på mättat fett, till skillnad från fleromättat fett, ökade mängden fett i levern och försämrade blodfettprofilen.

HEPFAT

Deltagarna i LIPOGAIN-studien ökade sitt totala intag av kalorier och gick på en så kallad hyperkalorisk diet, vilket innebar att de åt mer energi än de gjorde av med. Risérus redovisade även resultat från en annan liknande studie, HEPFAT, där studiedeltagarna som delades in i två grupper istället hade en isokalorisk diet, vilket betyder att de åt den mängd energi de gjorde av med.

Syftet med HEPFAT-studien var att undersöka om en kost rik på fleromättat fett i form av omega 6-fettsyran linolsyra från solrosolja minskade mängden fett i levern hos personer med bukfetma och till viss del även typ-2 diabetes. Liksom i LIPOGAIN-studien jämfördes en kost rik på fleromättat fett med en kost rik på mättat fett från smör.

Resultaten från HEPFAT studien liknade resultaten från LIPOGAIN, med en ökning av leverfett och LDL-kolesterol i blodet hos de personer som hade ätit en kost rik på mättat fett. Smörkosten ökade även insulin och triglycerider i blodet. Trots att en ökad mängd fleromättat fett ibland har befarats öka inflammationen och så kallad lipidperoxidation (oxidativ stress orsakad av fria radikaler), fann man inga sådana ogynnsamma effekter i varken LIPOGAIN eller HEPFAT. Tvärtom, i HEPFAT-studien minskade vissa markörer för inflammation.

Att delvis ersätta mättat fett med fleromättat fett verkar alltså ha en positiv inverkan på både ansamlingen av fett i kroppen och metabola markörer som LDL-kolesterol och andra blodfetter som kopplats till förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom. Det är dock ännu ej studerat om en kost rik på enkelomättat fett eller omega-3-fettsyror kan minska fettmängden i levern på samma sätt som omega 6-fettsyror. Redan idag finns kostråd om att byta ut en del av det mättade fettet mot omättat (både omega 6 och omega 3 såväl som enkelomättat fett) för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Men kanske kan vi i framtiden även vänta oss kostråd om att minska mängden mättat fett och öka mängden omättat fett i kosten, för att förebygga fettlever och relaterade blodfettrubbningar.

FINRISKI-studien

Tiina Laatikainen vid Statliga Institutet för Hälsa och Välfärd i Helsingfors redovisade data från FINRISKI-studien, där den finska befolkningens kost och hälsa kartläggs.

Sedan 1972 har 50 000 personer i Finland studerats med avseende på kostvanor och hälsa. På 1970-talet hade den finska befolkningen oroväckande höga nivåer av kolesterol i blodet och den högsta frekvensen av dödlighet i hjärt-kärlsjukdom i världen.

Olika insatser på nationell nivå genomfördes för att komma till rätta med problemen. En av de viktigaste förändringarna i Finland var att införa en egen produktion av vegetabilisk olja. Även stora informationskampanjer genomfördes och resultatet blev att kolesterolnivåerna hos befolkningen minskade kraftigt i hela Finland. Samtidigt minskade dödligheten orsakad av hjärt-kärlsjukdomar markant.

Under 2000-talet skedde dock en förändring. Från en markant minskande trend avseende kolesterolnivåer i blodet visade FINRISKI-uppföljningen 2012 att kolesterolnivåerna hade ökat i förhållande till 2007 års nivåer i flera geografiska områden inom Finland, både hos män och kvinnor. När kosten studerades närmare visade det sig att intaget av kolhydrater hade minskat och intaget av fett hade ökat. Alla typer av fetter, mättat, enkelomättat och fleromättat, hade ökat i kosten mellan 2007 och 2012, men mest uttalad var ökningen av mättat fett. Sedan mätningarna startade 1972 hade konsumtionen av mättat fett gått stadigt neråt, men 2007 kan man se en skarp vändning av kurvan uppåt, vilket också var samma mönster som man kunde se för intaget av kolesterol.

Tiina Laatikainen kommenterade att den uppåtgående trenden sammanföll med att lågkolhydratdieten LCHF (Low Carbohydrate High Fat) blev populär i Finland. FINRISKI-studien visade tydligt att intaget av smör och annat mjölkfett ökade medan intaget av margarin minskade, vilket är i enlighet med LCHF men inte med de officiella kostråden.

Marina och vegetabiliska källor till fettsyror

Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, talade om olika källor till marina och vegetabiliska fettsyror. Långa fleromättade omega 3-fettsyror är av stort intresse på grund av sina många goda egenskaper för vår hälsa. Dessa fettsyror finns dock bara i marina råvaror och det är en brist på hållbara marina livsmedelsresurser. På senare år har mycket forskning gjorts på att få fram alternativa källor till långa fleromättade omega 3-fettsyror som mikroalger, krill, transgena växter, och genmodifierad jäst.

Mikroalger är den ursprungliga källan till omega 3-fettsyror. Mikroalger är mikroskopiskt små växtliknande organismer som omvandlar solljus och koldioxid till ämnen som kan fylla olika funktioner i våra kroppar, som exempelvis fettsyror. Idag konsumeras väldigt lite alger i sin naturliga form då många av dem har hårda cellväggar som inte kan brytas ner i magtarmkanalen. Istället processas algerna och olja utvinns för att användas till berikning av olika livsmedel, till exempel används olja från alger för att berika bröstmjölksersättning.

Essentiella fettsyror

Kroppen kan producera många fettsyror själv, men det finns två fettsyror som är essentiella, vilket betyder att vi inte kan producera dem själva utan vi måste få i oss dem via kosten: linolsyra (18:2 n-6) och alfa-linolensyra (18:3 n-3). Linolsyra är en omega 6-fettsyra, vilket betyder att den har sin första dubbelbindning på den sjätte kolatomen som fettsyran är uppbyggd av, räknat från metyländen. Alfa-linolensyra är en omega 3-fettsyra och har istället sin första dubbelbindning på det tredje kolet i kolkedjan, räknat från metyländen.

Dessa två essentiella fettsyror kan, med hjälp av specifika enzym, omvandlas i kroppen till längre och mer omättade omega 6- och omega 3-fettsyror. Samma enzymer behövs för omvandlingen av båda fettsyrorna och det uppstår därför en ”tävling” mellan omvandlingen av omega-6 och omega-3.

Hur effektivt de kortare fettsyrorna omvandlas beror på en rad faktorer som exempelvis gener, ålder och kön. Det minst effektiva och det hastighetsbestämmande steget i omvandlingen av dessa fettsyror är den från linolsyra (omega 6) och alfa-linolensyra (omega 3) till de mer omättade fettsyrorna gamma-linolensyra (18:3 n-6) respektive stearidonsyra (18:4 n-3).

De långkedjiga omega-3-fettsyrorna EPA och DHA har visat sig ha extra värdefulla egenskaper hälsomässigt. För att få en mer effektiv omvandling vidare till EPA och DHA har försök gjorts att framställa växter som innehåller stearidonsyra istället för alfa-linolensyra. Till exempel har man introducerat ett enzym som omvandlar alfa-linolensyra till stearidonsyra i sojabönor, vilket resulterar i sojabönor rika på stearidonsyra. Den stearidonrika sojabönan är ett exempel på en transgen växt och har föreslagits vara en kostnadseffektiv och hållbar växtbaserad källa till omega 3.

Fet fisk – mer än bara omega 3?

Fisk har på många sätt visats vara bra för vår hälsa. På 80-talet visades att eskimåer, som har väldigt mycket fisk i sin kost, hade en mycket lägre frekvens av hjärtinfarkt, diabetes, giftstruma, astma, multipel skleros och psoriasis. Idag är många inne på att det är omega 3-fettsyrorna i fisken som står för den positiva hälsoeffekten. Men fisk innehåller även en rad andra hälsofrämjande ämnen som vitaminer, mineraler och aminosyror som skulle kunna stå för en del av effekten. Sandberg lyfte fram aktuell och pågående forskning där man försöker reda ut vilka ämnen i fisken som står för de olika effekterna på vår hälsa och mekanismerna bakom med hjälp av så kallad systembiologi.

En studie i möss visade att en energirik kost berikad med majsolja (omättat fett, omega 6) gav en högre levervikt och förhöjda kolesterolvärden jämfört med samma diet berikad med EPA och DHA, som fördröjde uppkomsten av fettlever samt minskade nivåerna av fria fettsyror (triglycerider) och kolesterolpartiklarna LDL och VLDL. Hög halt triglycerider, LDL och VLDL i blodet är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Liknande effekt uppnåddes med fet fisk. Förklaringen var en minskad syntes av kolesterol i levern och en ökad gallsaltsyntes och fettförbränning i levern.

Som nämnts ovan har dock studier på människor visat att omega 6 från solrosolja minskar fettlever och LDL-kolesterol, i jämförelse med mättat fett. Det är generellt sett viktigt att beakta att resultat från djurstudier och humanstudier kan skilja sig åt, och att resultat från djurstudier därför behöver bekräftas i studier på människa.

Bra att nedreglera immunsystemet?

Andra intressanta resultat som Sandberg presenterade var att man i möss kunnat se att såväl fet fisk som ren EPA och DHA motverkade muskelnedbrytning kopplad till låggradig inflammation, och man såg också ett skifte mot långsamma muskelfibrer och en påverkan på kalciumfrisättning för muskelkontraktion.

Fiskfettsyrorna påverkade hur gener uttryckdes, och hade därigenom också påverkan på inflammation, vilket stöds av en studie där man fann att både fiskolja och ren EPA/DHA nedreglerade immunrelaterade gener hos möss. Både det adaptiva och det medfödda immunsystemet nedreglerades och antiinflammatoriska effekter kunde uppmätas.

En nedreglering av det inflammatoriska svaret är positivt i många sjukdomstillstånd, då många sjukdomar idag antingen är resultatet av inflammation eller har ett inflammatoriskt förlopp. Men en nedreglering av immunsystemet är kanske inte alltid positiv. Till exempel påpekade Sandberg att ett nyfött barn behöver få sitt immunsystem stimulerat för att det skall utvecklas ordentligt. En dämpning av immunsystemet skulle alltså kunna vara negativt i just detta avseende.

Avslutningsvis nämnde Sandberg att vi kan förvänta oss ökad användning av nya hållbara källor för hälsofrämjande fettsyror, och att användningen av nya verktyg i forskningen och mekanistiska studier kommer att förbättra såväl våra kostråd som hälsopåståenden om enskilda livsmedel.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Dela detta:
banner