Insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt

Publicerat i: 
Publicerat 2017-04-25

Regeringen gav den 4 maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Uppdraget avrapporterades den 2 maj 2017. Här sammanfattas de huvudsakliga slutsatserna i en rapport som utgjort en del av myndigheternas underlag i arbetet med regeringsuppdraget (Läs mer här >>).

>> text: Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet & Senior handläggare, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.

 

Ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet tillhör de starkaste riskfaktorerna för sjukdom och förtida död i Sverige såväl som globalt (1). Det finns därmed mycket hälsa att vinna genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. Målsättningen med arbetet inom ramen för regeringsuppdraget var att föreslå insatser för bättre användning av befintliga kunskaper och resurser. Som ett underlag till myndigheternas arbete fick forskargruppen Samhällsnutrition och fysisk aktivitet vid Karolinska Institutet i uppdrag av Folkhälsomyndigheten att sammanställa en rapport som presenterar det samlade vetenskapliga kunskapsläget baserat på tillgängliga interventioner med syfte att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt minska stillasittande. Även jämlikhetsaspekten skulle beaktas.

441 studier

Rapporten inkluderar 377 systematiska kunskapsöversikter publicerade under perioden 2006-2016 samt 64 nordiska originalstudier publicerade under perioden 2000-2016, som handlar om interventioner för att främja hälsosamma matvanor, öka fysisk aktivitet och minska stillasittande (2). Studierna identifierades genom litteratursökning i fem olika databaser, kompletterat av en sökning i databasen över systematiska kunskapsöversikter hos Health Evidence Canada. Artiklar extraherades och sorterades in under 13 olika målgrupper/arenor (se tabell 1). Arbetsplatsen som arena ingick inte i uppdraget och Socialstyrelsen uppdaterar för närvarande de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården, där matvanor och fysisk aktivitet ingår. I rapporten kvalitetsgranskades de systematiska kunskapsöversikterna med instrumentet AMSTAR. De nordiska originalsstudierna granskades med verktyget ”Quality Assessment Tool for Quantitative Studies”.Slutligen värderades tillförlitligheten i det sammantagna vetenskapliga underlaget i tre nivåer; ”visar”, ”indikerar/tyder på” eller ”oklart kunskapsläge”. I rapporten ingår tre bilagor: Sökstrategin, en tabell med systematiska kunskapsöversikter och en tabell med nordiska originalstudier.

God kunskap finns

Det sammantagna resultatet visar att det finns god kunskap om effektiva insatser för att förbättra matvanor och fysisk aktivitet hos barn, vuxna och äldre (tabell 1). En detaljerad beskrivning av insatserna finns i rapporten och i resultattabellerna (2). När det gäller matvanor visar det vetenskapliga underlaget att det finns effektiva insatser inom områdena barnhälsovård, skola, bland äldre, i livsmedelskedjan och genom policy insatser. För fysisk aktivitet visar underlaget att det finns effektiva insatser i skolan och bland äldre. Insatser mot stillasittande har mer oklart stöd men underlaget indikerar ändå att det är möjligt att påverka detta beteende bland både barn och vuxna. När det gäller effekt på jämlikhet i hälsa är det generellt brist på forskning, men de studier som finns tyder på att insatser riktade till utsatta grupper kan få effekt på matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Forskning inom barnhälsovården indikerar att föräldrautbildning kan förbättra matvanor hos barn från olika etniska minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper. Även nordiska studier tyder på att skolinterventioner kan leda till positiva effekter hos barn från familjer med låg socioekonomi.

Enstaka kraftfulla insatser eller en portföljansats?

Det saknas vetenskapliga studier för att avgöra vilka av alla dessa insatser som ger störst hälsovinst och samhällsnytta. Det är därför svårt på basis av detta underlag att svara på frågan om det ur folkhälsosynpunkt vore bäst med enstaka kraftfulla insatser riktat till en målgrupp eller arena eller flera olika insatser riktade till flera. En ansats som har föreslagits när det gäller insatser specifikt mot fetma är den så kallade portföljansatsen, som innehåller en kombination av insatser som uppfyller kriterier på genomförbarhet, vidmakthållande, effekt på jämlikhet, acceptans och att inga skadeeffekter förekommer (3). Valet av insatser i portföljen bör därför göras i samverkan med målgrupp och aktörer. Genom att inkludera flera insatser i portföljen ökar chanserna för att uppnå effekt, samtidigt som risken för att inte få någon effekt alls minskar. Den optimala portföljen kommer sannolikt att se olika ut för olika länder beroende på befolkningens behov och kontext. Som vår rapport visar finns i dag omfattande kunskap om vilka insatser som kan förbättra matvanor och fysisk aktivitet, medan det ännu saknas mycket forskning om vilka insatser som kan bidra till en minskning av sociala skillnader. Dessutom saknas forskning som visar hur insatserna ska kombineras för bästa effekt (4).

Kan insatser öka ojämlikhet i hälsa?

Det finns studier som visar att vissa folkhälsointerventioner kan bidra till att öka sociala hälsoklyftor. Det kan ske när interventioner är till större nytta för grupper med högre socioekonomisk status än för övriga (5), vilket är typiskt för rena hälsoinformationsinsatser. Insatser som initialt ökar sociala hälsoskillnader kan dock vara berättigade om grupper med låg socioekonomisk status på sikt följer efter, till exempel på grund av ändrade normer i samhället. Oftast krävs dock ytterligare insatser eller policy för att detta ska ske. Generellt gäller att ju skarpare insatser (till exempel ekonomiska styrmedel, lagstiftning), desto mer jämlik är effekten på hälsan.

Vad kommer regeringen att göra nu?

I dagsläget vet vi inte vad underlaget kommer att leda till. Vår förhoppning är att det leder till mer än förra gången år 2005, då myndigheterna i samma syfte överlämnade förslag om 79 insatser till regeringen, som dock valde att lägga underlaget på hyllan. Med tanke på hur mycket framtida hälsa står på spel vore det synd och skam om Sverige, som ett av få länder i EU, inte tar tillfället i akt och formulerar en evidensbaserad policy på området och avsätter resurser för att genomföra den.

Referenser

1. GBD 2015 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet 2016; 08:1659-724.

2. Bergström H, et al. Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kartläggande litteraturöversikt. Stockholm: Karolinska Institutet 2017.

3. Swinburn B, et al. Obesity prevention: a proposed framework for translating evidence into action. Obes Rev 2005;6:23-33.

4. Peeters A, et al. How to influence the obesity landscape using health policies. Int J Obes (Lond). 2017 Feb 21.

5. Lorenc T, et al. What types of interventions generate inequalities? Evidence from systematic reviews. J Epidemiol Community Health 2013;67:190-3.

Rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket publicerad 2 maj 2017 ”Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet” Läs mer här >>

Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. En kartläggande litteratur översikt. Läs mer här >>
Bilaga 1 >>
Bilaga 2 >>
Bilaga 3 >>

Regeringens uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet, maj 2016. Läs mer här >>

Dela detta:
banner