Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Publicerat i: 
Publicerat 2017-03-20
Referat

Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött och processat kött.

>> text: Kajsa Asp Jonson Mersmak kommunikation, Göteborg, Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

 

Samband mellan matvanor och fysisk aktivitet, och risken att utveckla olika cancertyper studeras världen över. För att höja kunskapsnivån kring kostens betydelse hos personal inom hälso- och sjukvården har Dietisternas Riksförbund fått projektmedel från Socialstyrelsen för att översätta och sprida rekommendationer utformade av World Cancer Research Fund (WCRF). Som en del i detta arbete arrangerade DRF, i samverkan med Livsmedelsverket och Regionalt Cancercentrum (RCC Syd/Väst/Stockholm-Gotland), under januari 2017 tre konferensdagar i Malmö, Göteborg och Stockholm. Huvudtalare var Rachel Thompson från WCRF International. WCRF International utgör paraply för ett nätverk bestående av WCRF UK (Storbritannien), WCRF HK (Hong Kong), WCRF NL (Nederländerna) och American Institute for Cancer Research (IARC, USA).

WCRF är en icke vinstdrivande organisation som finansierar forskning om levnadsvanor och cancerrisk, och analyserar vetenskapliga data kring hur kost, fysisk aktivitet och kroppsvikt påverkar cancerrisk och överlevnad hos personer som drabbats av cancer. Detta översätts sedan till rekommendationer, råd och budskap som kommuniceras ut till allmänheten. Man arbetar även med att utbilda och informera beslutsfattare och yrkespersoner inom hälso- och sjukvården.

Starka siffror

Enligt WCRF kan omkring vart tredje fall av de vanligaste cancerformerna förebyggas med hälsosamma matvanor och mindre alkohol, ökad fysisk aktivitet och en hälsosam vikt. Mer specifikt menar WCRF att bröstcancer, som är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, skulle kunna förebyggas i 38 procent av fallen genom mindre mängd alkohol, mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt. Nära hälften (47 procent) av fallen av tjock- och ändtarmscancer, som är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, skulle kunna förebyggas med mer fysisk aktivitet och en hälsosam vikt, mer fibrer, och begränsning av alkohol, rött kött och charkprodukter.

CUP utgör grunden

WCRF driver databasen CUP (Continuous Update Project), som i dagsläget omfattar 9000 publikationer om cancerprevention och som uppdateras kontinuerligt med relevanta forskningsrapporter. Baserat på innehållet i databasen arbetar mer än 100 forskare från 17 länder med att sammanställa så kallade CUP-rapporter, avseende olika cancerformer. CUP bygger vidare på det underlag som tidigare sammanställts av WCRF/AIRC i två expertrapporter, publicerade 1997 respektive 2007.

Evidensen vägs samman, på ett systematiskt vis och enligt bestämda kriterier, bland annat avseende studiernas omfattning och studietyp. Så kallade poolade analyser, där material från flera studier läggs ihop och analyseras tillsammans, och metaanalyser, där resultat från flera studier vägs samman, väger tyngst. Därefter kommer randomiserade kontrollerade studier (RCT – randmomised controlled trials) och kohortstudier. Samband som iakttas i observationsstudier måste styrkas av en trolig biologisk förklaring. Även faktorer där man konstaterar att det inte finns något samband registreras.

Bevisstyrkan anges enligt en skala som inkluderar fyra nivåer, varav två nivåer anses vara ”starka bevis” (”övertygande” och ”troliga”) och två nivåer bedöms som ”begränsade bevis” (”möjliga” och ”ingen slutsats”). Endast vid övertygande och troliga bevis formulerar WCRF rekommendationer.

Totalt har WCRF publicerat CUP-rapporter avseende prevention av 17 olika cancerformer (en rapport per cancerform), och en rapport avseende sekundärprevention (bröstcancer). Informationen i CUP-rapporterna används i många centrala rapporter, till exempel i Nordiska Näringsrekommendationer 2012. WCRF har också ett samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO.

Rekommendationer

Rekommendationerna från WCRF kan även förebygga andra livsstilsrelaterade sjukdomar och de utformas i syfte att vara allmänt cancerförebyggande – de avser alltså inte specifika cancertyper. Rekommendationerna gäller i första hand livsmedelval och kosten som helhet, och inte specifika enskilda näringsämnen. WCRF ger följande rekommendationer:

• Keep your weight as low as you can, within the healthy range (motsvarande BMI 18,5-25).

• Be physically active for at least 30 minutes every day, and sit less.

• Limit high-calorie foods and avoid sugary drinks.

• Eat a wide variety of whole grains, vegetables, fruits and pulses such as beans.

• Eat less than 500 g (cooked weight) a week of red meat, such as beef, pork and lamb.

• Eat little, if any, processed meat, such as ham and bacon.

• For cancer prevention, it’s best not to drink alkolhol. If you do, limit alcoholic drinks and follow national guidelines.

• Limit your salt intake to less than 6 grams a day, by adding less salt and eating less food processed with salt.

• Avoid mouldy grains and cereals, as they may be contaminated by aflatoxins.

• Eat a healthy diet rather than relying on supplements to protect against cancer.

• If you can, breastfeed your baby for six months, before adding other liquids and foods.

De budskap som kommuniceras handlar främst om kroppsvikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött och charkprodukter.

Kroppsvikt och kroppsammansättning

Att hålla vikten och mängden kroppsfett på en hälsosam nivå är centralt för hälsan. Övervikt och fetma är enligt WCRF kopplat till ökad risk för elva olika cancertyper. Det finns starka bevis för samband mellan mängden kroppsfett och risk för esofaguscancer (matstrupe), kolorektalcancer (tjocktarm och ändtarm), bröstcancer, pancreascancer (bukspottskörtel), samt cancer i lever, njurar och endometrium (livmoder).

Som möjliga biologiska förklaringar till samband mellan övervikt och cancer nämnde Thompson effekter medierade av östrogen, insulin och tillväxtfaktorer, samt inflammation.

Flera andra av WCRF:s rekommendationer motiveras också av deras koppling till övervikt och fetma. Det gäller till exempel rekommendationen om exklusiv amning (som enligt WCRF antas skydda barnen mot övervikt och fetma senare i livet) och om att undvika energitäta livsmedel och sockersötade drycker.

Frukt och grönt

Även rekommendationen att äta mycket frukt, grönsaker, cerealier (fullkorn) och bönor lutar sig delvis mot det faktum att dessa livsmedel har en relativt låg energidensitet, och kan underlätta viktreglering. Det finns också ett vetenskapligt stöd för en direkt koppling mellan frukt och grönsaker, som är rika på fibrer, antioxidanter och andra bioaktiva ämnen, och lägre cancerrisk. När nyare kohortstudier vägs in ser sambanden svagare ut, men man tror fortfarande att frukt och grönsaker spelar en viktig roll. Rekommendationen är att äta minst 400 gram frukt och grönsaker per dag, gärna av olika färger eftersom färgerna ofta representerar olika näringsämnen, främst vitaminer och antioxidanter.

Fysisk aktivitet

Personer som rör sig mer har mindre risk för övervikt och fetma, men även hos normalviktiga skyddar fysisk aktivitet mot cancer. Fysisk aktivitet är enligt WCRF kopplat till minskad risk för tre olika typer av cancer; koloncancer, bröstcancer och livmodercancer. Flera mekanismer och faktorer samverkar: fysisk aktivitet ger ökad insulinkänslighet, minskat leverfett och bukfett, stärkt immunsystem, mindre kronisk inflammation och positiv påverkan på DNA-reparationer.

Stillasittande livsstil ökar risken för cancer. Thompson nämnde även att det finns data som specifikt kopplar tevetittande till ökad risk för cancer. Den allmänna rekommendationen är att undvika stillasittande och röra sig minst 30 minuter per dag – rask promenad räcker.

Kött och chark

Mängden rött kött (nöt, gris och lamm) bör enligt WCRF begränsas till högst 500 gram tillagat kött per vecka, och processat kött bör undvikas. Rekommendationen grundar sig på en genomgång av 800 studier som visar att rött kött och processat kött ökar risken för cancer, främst i tjocktarmen och ändtarmen. En möjlig mekanism bakom sambandet kan vara att hemjärn, som finns i rött kött, orsakar en oxidativ stress som kan skada DNA. Processer som rökning, saltning samt tillsats av nitriter och nitrater anses bidra ytterligare till riskökningen.

Det finns inga studier på viltkött, men Thompson kommenterade att viltkött rimligtvis påverkar kroppen och risken för cancer via hemjärnet, på samma sätt som annat kött. Processat kött från kyckling och annan fågel har inte studerats, och de inkluderas inte i rekommendationen.

Thompson poängterade att rött kött även bidrar med viktiga ämnen som protein, vitaminer och mineraler, och att risken med att äta kött inte ska överdrivas.

– Kopplingen mellan köttkonsumtion och tarmcancer finns, men påståenden om att det skulle vara lika farligt som till exempel rökning och asbest är vilseledande. På individnivå handlar det om en ganska liten riskökning, menar Rachel Thompson.

Alkohol

Hög konsumtion av alkohol (45 gram alkohol; motsvarande tre glas vin per dag) ökar enligt WCRF risken att drabbas av cancer i munnen, matstrupen och levern, samt ökar risken för kolorektalcancer och bröstcancer. Exempel på mekanismer som kan förklara sambanden är medierade av alkoholen i sig, och av acetaldehyd, som bildas när alkoholen bryts ner och som har toxiska effekter. Alkoholhaltiga drycker har ett högt energiinnehåll och riskökningen är även delvis kopplad till övervikt.

WCRF menar att det bästa är att inte dricka alkohol alls. Rekommendationen om alkohol har dock varit föremål för diskussion, eftersom det också finns vissa indikationer på att ett visst intag av alkohol skulle kunna ha skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar. Därför innehåller rekommendationen nu också en uppmaning om att följa de nationella riktlinjer som finns i respektive land.

Sekundärprevention

Att vara fysiskt aktiv och normalviktig, och att äta mer fibrer, är några av de faktorer som WCRF lyfter i sina rekommendationer för att minska risken för återinsjuknande efter att ha överlevt en cancersjukdom. För hög vikt, för mycket kroppsfett, samt hög andel mättat fett i kosten kan vara faktorer som ger en ökad risk, men bevisen är svaga.

Även under pågående behandling är maten viktig. Näringsstatus och nutrition är aktiv cancervård, och lika viktigt som den medicinska behandlingen. Under- och felnäring är vanligt hos cancerpatienter och många får inte den hjälp de behöver.

Levande budskap

Många tror att det krävs drastiska livsstilsförändringar för att det ska göra skillnad och det är viktigt att kommunicera att det handlar om faktorer som påverkar hälsan positivt på lång sikt.

– Ät mer, och mer varierat av fullkorn, grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter. Täck gärna två tredjedelar av tallriken med växtbaserad mat. Näringsbehovet ska täckas med bra mat och hälsosamma kostvanor, vi ska inte förlita oss på kosttillskott som kan medföra andra hälsorisker. Till exempel har tillskott med betakaroten visats öka risken för lungcancer, poängterade Rachel Thompson.

WCRF:s rekommendationer ligger till grund för budskap kring cancerprevention och kommuniceras ut via nyhetsbrev, konferenser, sociala medier, infografik, blogginlägg, tidningar, radio, teve och medicinska tidskrifter. Budskapen ska vara tydliga och enkla att ta till sig, och gärna på ett konkret och positivt sätt berätta hur man gör för att följa råden. Ofta inkluderar budskapen ett citat eller lite humor för att göra dem mer levande och skapa ett engagemang. Alla aspekter och konsekvenser måste vägas in, vissa livsmedel påverkar hälsan på flera sätt: man rekommenderar till exempel inte folk att börja dricka kaffe för att förebygga cancer. Att informera allmänheten utan att skuldbelägga är en svår balansgång, menar Rachel Thompson.

Verktyg och underlag för att lära av varandra

På WCRF:s hemsida finns verktyg (health tools), där man till exempel kan jämföra energiinnehållet i olika drycker, eller se hur mycket energi man förbränner vid olika typer av fysisk aktivitet. På hemsidan finns även en receptbank som är mycket uppskattad.

WCRF har också etablerat NOURISHING framework, där olika typer av policies inom mat-hälsaområdet i olika länder finns samlade – i dagsläget kan man ta del av cirka 360 policies från 126 länder. Rachel Thompson nämner till exempel Sverige som ett av få länder i världen som inkluderar hållbarhetsaspekten i kostrekommendationerna – en positiv förebild för andra länder, menar hon.

På gång

Sedan 2007, då den andra upplagan av WCRF:s expertrapport publicerades, har CUP-rapporter för tolv cancerformer uppdaterats (publicerade 2012-2016). Under 2017 förväntas uppdaterade rapporter för de övriga fem cancerformerna. Baserat på rapporterna kommer rekommendationerna att ses över. Målsättningen är att de reviderade rekommendationerna ska publiceras under 2017.

Inom CUP pågår också ett arbete med att ta fram en metod för systematisk utvärdering av mekanistiska studier avseende olika livsstilsfaktorers påverkan på cancer. Även publikationer från detta arbete kan förväntas komma under 2017.

Mer läsning:

World Cancer Research Funds hemsida >>

CUP-rapporter >>

WCRF:s rekommendationer >>

WCRF:s receptbank >>

NOURISHING framework >>

På NORDCAN:s hemsida redovisas statistisk kring incidens, mortalitet, prevalens och överlevnad för 50 cancerdiagnoser i Norden >>

Dela detta:
banner