Tidigt intag av fisk kan ge skydd mot allergi

Publicerat i: 
Publicerat 2017-02-17
Aktuell avhandling

Både mammans kost under graviditet och amning, och barnets tidiga matintag, har visat sig kunna ha betydelse för allergiutveckling. Mödrars intag av fet fisk under graviditet och amning hade en stark koppling till minskad risk för att barnen utvecklar allergi vid tre års ålder, enligt en aktuell avhandling.

>> text: Karin Jonsson, PhD, Livsmedelsvetenskap, Avdelningen för Biologi och Bioteknik, Chalmers, Göteborg

 

Allergier har ökat drastiskt under de senaste decennierna och drabbar nästan vart tredje barn. Orsaken till ökningen av allergier, eller varför allergi uppkommer över huvud taget, är inte helt klarlagd. Barn som växer upp på bondgårdar utvecklar dock allergi i en markant mindre utsträckning än andra barn. Kontakt med boskap och konsumtion av opastöriserad mjölk har kopplats till allergiskydd, även om det inte förklarar skyddet helt (1). Bondgårdsflorastudien utformades för att hitta fler faktorer som bidrar till allergiskyddet från bondgårdsmiljön. Studien är ett samarbete mellan Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, och Klinisk Bakteriologi, Sahlgrenska akademin/Göteborgs universitet.

Bondgårdsflorastudien

I studien ingick 28 barn och mammor i familjer boende på bondgårdar med mjölkproduktion och 37 barn och mammor som inte bodde på bondgård, men i samma område på landet (kontrollfamiljer). Ett stort antal prover har samlats in: avföring, saliv, svabb från näsa, blod, bröstmjölk och information om kostintag. Kostdata för mammorna samlades in under graviditet och vid amning. Även mammornas intag av fettsyror och innehåll av fettsyror i bröstmjölk då barnen var fyra månader analyserades. Hos barnen analyserades fettsyror i blod vid födseln (navelsträngsblod) och vid fyra månaders ålder, och kostdata samlades in vid ett års ålder, tillsammans med information om tidpunkt för introduktion av smakportioner. Allergi diagnostiserades av barnläkare då barnen var ett och ett halvt, tre och åtta år. Barnen har följts sedan fostertiden och följs fortfarande. Här presenteras de samband mellan mammorna respektive barnens kost och förekomst av allergi hos barnen vid tre års ålder. Vid denna uppföljning var ett av 28 bondgårdsbarn (fyra procent) och tio av 37 kontrollbarn (27 procent) allergiska vid tre års ålder. När begreppen ”friska barn” respektive ”allergiska barn” används nedan, avses barn som inte utvecklat allergi upp till och med tre års ålder respektive barn som var allergiska vid tre års ålder.

Kosten avspeglas i bröstmjölken

Mammorna i bondgårdsgruppen åt mer smör och helfet mjölk (minst tre procent fetthalt) än mammor som inte bodde på bondgård (2). Mammor som inte bodde på bondgård hade istället ett högre intag av margarin och oljor och lågfettmjölk (från mellanmjölk med 1,5 fettprocent och nedåt). Skillnaderna mellan mammor boende på bondgård och kontrollgruppen var starkast under graviditeten men samma mönster sågs även då barnen var fyra månader. Skillnaderna i kosten avspeglades i mammornas bröstmjölk fyra månader efter födseln. Bondgårdsmammorna hade högre andelar mättat fett i bröstmjölken, medan kontrollmammornas bröstmjölk innehöll högre andelar av de fleromättade fettsyrorna linol- och alfalinolensyra (18:2 n-6 och 18:3 n-6). Intaget av fet fisk skiljde sig inte mellan bondgårdsmammor och kontrollmammor men över lag hade mammor som ätit mycket fet fisk under graviditet och amning högre andel långkedjiga omega-3-fettsyror i bröstmjölken, inklusive eikosapentaensyra (EPA, 20:5 n-3), dokosapentaensyra (DPA, 20:6 n-3) och dokosahexaensyra (DHA, 22:6 n-3) . Fet fisk är ett av få livsmedel som innehåller väsentliga mängder av långkedjiga fleromättade omega-3-fettsyror.

Hög andel DHA i bröstmjölk minskar risk för allergi

Ett högt intag av margarin och oljor hos mammorna var svagt kopplat till en ökad risk för att utveckla allergi hos barnen (2). Intaget av smör eller mejeriprodukter var inte relaterat till allergi. Inte heller kunde man se att de iakttagna skillnaderna mellan olika fettsyror i bondgårdsmammornas respektive kontrollmammornas bröstmjölk var relaterade till allergi hos barnen. Man kunde däremot se en svag koppling mellan höga andelar av den långkedjiga omega-3-fettsyran DHA i mammornas bröstmjölk och en minskad risk för allergi hos barnet. Innehållet av DHA i bröstmjölk var oberoende av om mammorna bodde på bondgård eller inte.

Hög andel EPA i spädbarns blod minskar risk för allergi

Skillnaderna mellan bondgårdsmammornas och kontrollmammornas kost och innehållet av fettsyror i deras bröstmjölk avspeglades inte i motsvarande skillnader i fettsyranivåer mellan respektive barngrupps blod, varken vid födseln eller vid fyra månaders ålder (3). De enda statistiskt signifikanta skillnaderna mellan de två barngrupperna var att blodet vid födseln hos bondgårdsbarnen hade högre andelar av fleromättade omega-6-fettsyror (främst arakidonsyra, 20:4 n-6) och lägre andelar av den enkelomättade omega-7-fettsyran 18:1 (vaccenic acid). Man kunde dock se en tendens till att bondgårdsbarnen hade högre andelar av den mättade fettsyran stearinsyra (18:0) i sitt blod vid fyra månaders ålder, vilket var i enlighet med bondgårdsmammornas högre intag av mättat fett, och de högre andelarna mättat fett i deras bröstmjölk.

Ingen av de fettsyror som skiljde sig åt mellan bondgårdsbarnen och kontrollbarnens blod (det vill säga arakidonsyra och ”vaccenic acid”) var relaterade till allergi. Däremot visade det sig att de friska barnen hade markant högre andelar av omega-3-fettsyran eikosapentaensyra (EPA, 20:5 n-3) i blodet, både vid födseln och vid fyra månaders ålder, jämfört med de allergiska barnen (3).

Man kunde också se att barn till mammor som åt mycket fisk hade en hög andel långkedjiga omega-3-fettsyror i sitt blod, både vid födseln och vid fyra månaders ålder (3).

Lägre allergiutveckling hos barn som äter fisk

Vid ett års ålder fanns det en tendens till ett lägre margarinintag hos bondgårdsbarnen, i jämförelse med kontrollbarnen som inte bodde på bondgård – precis som hos deras mammor. Precis som sina mammor åt också bondgårdsbarnen mer smör och feta mejeriprodukter. Bondgårdsbarnen åt även mer hemgjord välling eller gröt och mindre fågel jämfört med kontrollbarnen.

Mönstret att ett högt intag av fet fisk hos mammorna var kopplat till mindre allergi hos barnen höll i sig även i relation till barnens kost vid ett år (4). Friska barn tenderade att konsumera mer fisk och skaldjur, främst fet fisk, vid ett års ålder jämfört med barn som senare utvecklade allergi. Det fanns även en tendens till att de friska barnen åt mindre margarin och fläskkött, jämfört med de allergiska barnen. Barnens intag av smör och feta mejeriprodukter var inte relaterade till allergiutveckling.

Tidig introduktion av smakportioner kan minska allergirisk

För att förebygga livsmedelsallergi kom det under året 2000 ut internationella riktlinjer om att fördröja introduktionen av allergena livsmedel, det vill säga livsmedel som det är vanligt att vara allergisk mot. Detta råd hade svag vetenskaplig grund och togs bort år 2008 (5). En växande skara studier visar istället på att det kan vara ofördelaktigt att fördröja introduktionen av mat och att det skulle kunna vara fördelaktigt att introducera mat redan från fyra månaders ålder. I Bondgårdsflorastudien ville man undersöka hur introduktionen av smakportioner skiljde sig mellan bondgårdsfamiljerna och kontrollfamiljerna, och se om tidpunkten för introduktion av smakportioner var relaterat till allergiutveckling (ej publicerat, januari 2017). Den enda skillnaden mellan boende på bondgård och kontrollfamiljer var att bondgårdsbarn fick nötter introducerat tidigare i sin kost (11 månader jämfört med 15 månader). Tidpunkten för introduktion av nötter var däremot inte relaterad till allergiutveckling. Däremot introducerades mjöl tidigare till friska barn (vid fem månaders ålder) än till barn som senare blev allergiska (introduktion vid sex månaders ålder). Man fann också lägre förekomst av allergi hos barn som hade fått fisk eller ägg introducerat i sin kost vid tio månaders ålder, jämfört med barn som fick dessa livsmedel introducerade i sin kost senare. Det visade sig även att barn som ammats upp till tre månaders ålder fick allergi i mindre utsträckning än barn som endast fick bröstmjölksersättning.

Referenser

1. von Mutius E, Vercelli D. Farm living: effects on childhood asthma and allergy. Nature reviews. 2010;10(12):861-8.

2. Jonsson K, Barman M, Moberg S, Sjöberg A, Brekke HK, Hesselmar B, et al. Fat intake and breast milk fatty acid composition in farming and nonfarming women and allergy development in the offspring. Pediatric research. 2016;79(1):114-23.

3. Jonsson K, Barman M, Moberg S, Sjöberg A, Brekke HK, Hesselmar B, et al. Serum fatty acids in infants, reflecting family fish consumption, were inversely associated with allergy development but not related to farm residence. Acta Paediatr Int J Paediatr. 2016;105(12):1462-71.

4. Jonsson K, Green M, Barman M, Sjöberg A, Brekke HK, Wold AE, et al. Diet in 1-year-old farm and control children and allergy development: Results from the FARMFLORA birth cohort. Food Nutri Res. 2016;60.

5. Greer FR, Sicherer SH, Burks AW. Effects of Early Nutritional Interventions on the Development of Atopic Disease in Infants and Children: The Role of Maternal Dietary Restriction, Breastfeeding, Timing of Introduction of Complementary Foods, and Hydrolyzed Formulas. Pediatrics. 2008;121(1):183-91.

6. Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. BMJ. 1989;299(6710):1259-60.

7. Wold AE. The hygiene hypothesis revised: is the rising frequency of allergy due to changes in the intestinal flora? Allergy. 1998;53(46 Suppl):20-5.

8. Wang M, Karlsson C, Olsson C, Adlerberth I, Wold AE, Strachan DP, et al. Reduced diversity in the early fecal microbiota of infants with atopic eczema. J Allergy Clin Immunol. 2008;121(1):129-34.

Aktuell avhandling >>

 

Dela detta:
banner