Ny nordisk forskning om bra matvanor för gravida och barn

Publicerat i: 
Publicerat 2017-02-08
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016

I sessionen ”Public health nutrition: Mother and Child” på den nordiska nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016) presenterades forskning kring hälsa under graviditet, trender kring barnfetma och nya data över skolmåltidernas betydelse.

>> text: Maria Waling, universitetslektor, Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet.

 

Delresultat från det nordiska projektet ProMeal, Prospects for promoting health and performance by school meals in Nordic countries, presenterades av Agneta Hörnell, professor vid Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet. Det övergripande syftet med ProMeal-studien är att studera skollunchens betydelse för det totala kostintaget och elevernas egna upplevelser av skollunchen, samt att undersöka om skollunchen har någon betydelse för kognitiv funktion. ProMeal-studien genomfördes i Finland, Island, Norge och Sverige och inkluderade elever födda 2003 (årskurs fyra i Finland och Sverige och årskurs fem i Island och Norge). Skolluncherna organiseras olika i de deltagande länderna. I Sverige och Finland har man en lång tradition av kostnadsfria tillagade skolmåltider medan man på Island införde subventionerade lagade luncher för alla grundskoleelever i början av 2000-talet. I Norge har barnen med sig lunchlådor från hemmen.

Kognitiv funktion i fokus

I sin presentation vid NNC 2016 fokuserade Hörnell främst på resultat som berörde skollunchens betydelse för kognitiv funktion. Under en femdagarsperiod fotograferades allt eleverna åt till skollunch, både det som de tog för sig och om de tog mer mat, och sådant som lämnades på tallriken. Fotografierna av elevernas mat jämfördes sedan mot så kallade referensportioner där vikten på maten var känd, för att kunna uppskatta hur mycket eleverna hade ätit. Eleverna fick dagligen fylla i en enkät som bland annat handlade om sovvanor och om och vad de hade ätit till frukost. Utöver detta samlades även annan information in, bland annat om föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Vid två tillfällen fick barnen göra kognitiva tester på dator för att testa deras arbetsminne, stoppa en respons, mental processhastighet och uppmärksamsamhet. Det test som mäter arbetsminne gick ut på att eleverna skulle lösa enklare mattetal, samtidigt som de skulle komma ihåg bokstäver i rätt ordning. För att mäta inhibering och mental processhastighet fick eleverna ange vilken färg olika ord var skrivna med. Det kunde vara ord som var skrivna med samma färg som innebörden av ordet (till exempel, ordet rött var skrivet med röd färg), ord som var skrivna där innebörden av ordet inte stämde med färgen ordet var skrivet med (till exempel, ordet rött var skrivet med färgen gul) eller ord som inte hade något med färgen som det var skrivet med att göra (till exempel, ordet båt var skrivet med rött).

Finska barn bäst prestation

Ett överraskande resultat var att de finska barnen presterade bättre i de kognitiva testerna än barn från de andra länderna, trots att de finska eleverna gick i en årskurs under eleverna i både Island och Norge. Man fann också att pojkarna var snabbare på de kognitiva testerna än flickorna i alla länder, men att flickorna å andra sidan presterade bättre på uppgifter som var relaterade till uppmärksamhet och självkontroll. Forskargruppen håller för närvarande på att analysera data för att se om mängden energi och typ av energikälla från skollunchen har någon effekt på prestationen i de kognitiva testerna.

Hörnell poängterade att det är en stor utmaning att undersöka skollunchens betydelse för kognitiv prestation eftersom att det finns så många andra faktorer som kan påverka hur elever presterar i skolan. Fler publikationer från ProMeal-studien beräknas komma de närmsta åren.

Avtagande fetmatrend hos barn?

Berit Heitmann, professor vid Research unit for Dietary studies, The Parker Institute, Fredriksberg and Bispebjerg University Hospital, Danmark, diskuterade och problematiserade kring det faktum att man i Danmark, och även övriga västvärlden, inklusive de nordiska länderna, har sett att de tidigare stigande siffrorna av antalet barn som utvecklar övervikt och fetma tycks ha stannat av.

En unik studie där man samlat vikt- och längddata på danska skolbarn från andra världskriget och fram till 2000-talet visar att antalet barn med övervikt och fetma ökat kraftigt under denna tidsperiod. I början av 2000-talet kunde man dock se en avvikande trend. Antalet barn som utvecklade övervikt och fetma stannade av. Detta trendbrott är inget som är unikt för Danmark, utan något man även sett i andra delar av västvärlden, inte minst i de övriga nordiska länderna som exempelvis Sverige och Norge. Trenden tycks vara tydligast för barn, men det finns data som tyder på en avtagande trend även i grupper av ungdomar.

Ökad medvetenhet

Heitmann konstaterade att det är en väldigt positiv trend, men att det finns faktorer som man bör ta i beaktan när man tolkar den här typen av statistik. Ett inte helt ovanligt resonemang är att orsaken till detta trendbrott är en ökad medvetenhet hos befolkningen, som följd av exempelvis hälsoinriktade interventioner i samhället.

Andra tänkbara bakomliggande faktorer till trendbrottet kan dock ha att göra med vilka som deltar i undersökningar och hur detta förändras över tid. Det finns studier som visar att det framförallt är de med högre socioekonomisk status som idag deltar i studier, grupper där övervikt och fetma inte är lika utbrett. En förändring av socioekonomisk status över tid kan därför medverka till att det ser ut som den ökade förekomsten av övervikt och fetma har stannat av.

Urval

Det finns även studier som visar att de som väljer att delta i hälsoinriktade studier är i bättre fysisk form och väger mindre än de som inte väljer att delta, samt att självrapporterad information om vikt och längd ofta är underrapporterad och att även detta har förändrats över tid. En sista faktor att ha i åtanke är att när man tittar på trender över tid, är att man endast tittar på vissa årtal. Om andra årtal hade valts, hade även kurvan mellan de olika årtalen kunnat se annorlunda ut.

Det inte är första gången som man statistiskt sett ser att antal barn som utvecklar övervikt och fetma har stannat av. Samma trend sågs under 1960- och 1970-talet. Med utgångspunkt från hur trenderna har sett ut historiskt, menade Heitmann att det finns en risk att statistiken över andelen barn med övervikt och fetma kan komma att stiga igen om några år. Sammanfattningsvis poängterade Heitmann att oavsett om utvecklingen har stannat av eller inte, så har vi fortfarande en hög förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och att detta är ett område som borde prioriteras i framtida folkhälsosatsningar.

Förbyggande matvanor

Professor Ingibjörg Gunnarsdottir vid Unit of Nutrition Research, University of Iceland, presenterade ett projekt som syftar till att ta fram ett verktyg som kan identifiera vilka gravida kvinnor som behöver förbättra sina matvanor. Förhoppningen är att genom detta verktyg på ett kostnadseffektivt sätt kunna förebygga graviditetsrelaterade komplikationer, som exempelvis graviditetsdiabetes, övervikt och fetma.

Verktyget håller för närvarande på att utvärderas på Island i en pilotstudie där 80 procent av Islands gravida kvinnor deltar. I samband med ultraljud i vecka 11–14 fyller kvinnorna i en kortare enkät, med frågor om vad de äter och om deras socioekonomiska bakgrund. Framöver kommer man även att samla in information om bland annat vikt, längd, eventuella problem under graviditeten och vid förlossning, samt antal graviditetsveckor från sjukhusets journaler.

Matvanor istället för BMI?

Preliminära resultat från självrapporterade data under de första åtta månaderna av studien visar att närmare 50 procent av de kvinnor som deltar i studien har övervikt. Framöver kommer även kostmönstret hos de gravida kvinnorna att studeras.

Övervikt och fetma anses generellt vara riskfaktorer för komplikationer i samband med graviditet, bland annat graviditetsdiabetes. Det finns dock studier som visar att kvinnor med övervikt och fetma, som har bra matvanor för övrigt, inte har ökad risk för graviditetsdiabetes. Gunnarsdottir reste därför frågan om det kanske är dags att diskutera vilka inklusionskriterier som är lämpliga i koststudier, med syfte att förbättra matvanor. Det är idag mycket vanligt att utgå från BMI, men kanske vore det rimligare att istället rekrytera försökspersoner baserat på information om deras matvanor.

Dela detta:

Taggar:

banner