Måltidspedagogik – Mat som ett MATerial till lärande i förskolan

Publicerat i: 
Publicerat 2017-01-30

I den svenska studien ”Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” upplevde förskolepedagogerna att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika mål och att mat kan inkluderas som ett pedagogiskt verktyg.

>> text: Hanna Sepp och Karin Höijer, universitetslektorer i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad

Att utbilda barn om hälsosamma matvanor är enligt flera tunga instanser, som EU (1), WHO (2) och Amerikanska dietistförbundet, en viktig pusselbit för hållbara levnadsvanor både kortsiktigt och långsiktigt (3). Forskningen visar att en grund till hälsosamma matvanor läggs i förskoleåldern (4, 5), även om matvanorna förändras över tiden, beroende på vilken fas i livet man befinner sig i – till exempel om man är student, småbarnsförälder eller pensionär. Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör bland annat konsumtionen av frukt och grönsaker öka hos både barn och vuxna. Det finns också ett flertal internationella interventionsstudier genomförda i såväl förskola som skola med syfte att just öka barnens konsumtion av frukt och grönsaker (6-13). Tyvärr har effekten i merparten av dessa studier uteblivit, det vill säga barnen har inte ökat sin konsumtion av frukt och grönsaker nämnvärt i det långa loppet. I de studier där man faktiskt har fått en effekt har det berott på att man har haft flera olika upplägg, som till exempel att hemmen har varit involverade och såväl föräldrar som barn och pedagogisk personal har fått utbildning kring hälsosam matval (6, 13, 14). I en stor europeisk studie, ToyBox, uppmärksammas förskolepersonalen som nyckelpersoner i det förebyggande arbetet med goda matvanor, vilket också Mikkelsen med flera (11) lyfter fram i deras systematiska översikt där 26 interventionsstudier i förskolemiljö har analyserats. Förskolan verkar således vara en bra arena att påverka barnen och deras matvanor, vilket också bekräftas av Stine Rosenlund Hansen i sin avhandling (15).

Inget om matvanor i läroplanen

Den svenska förskolan fick sin första läroplan år 1998 och den har därefter reviderats år 2010 och 2016 (16). Läroplanen tar upp barns utveckling och lärande och barns inflytande i verksamheten. Det finns även ett avsnitt kring förskolans relation till föräldrarna. Dessutom har läroplanen omfattande mål att arbeta mot, så kallande strävansmål. Dessa mål är väldigt många och de omfattar allt från att förskolan ska sträva mot att barnen ska utveckla sin identitet till att utveckla sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Läroplanen berör dock inget kring mat eller hållbara matvanor, trots att en stor del av dagen upptas av att äta frukost, lunch och mellanmål. Idag äter många barn i Sverige fler av vardagens måltider i förskolan än hemma. Livsmedelsverket rekommenderar att de barn som vistas heltid på förskolan bör få upp till 70 procent av sitt dagsintag av energi och näring där (17). Förskolan delar således ansvaret för barnens matvanor med föräldrarna. Trots detta har förskollärare mycket lite teoretisk och praktisk kunskap om förskolans roll och ansvar att lägga en bra grund för hållbara levnadsvanor i allmänhet och goda matvanor i synnerhet (18).

Första svenska studien

Det finns en hel del forskning som lyfter fram vikten av att utbilda barn om mat och hälsa, men mycket lite av denna forskning har fokuserat på förskolan och lärarnas perspektiv. I de studier där man har studerat måltiderna på förskolan utifrån ett lärandeperspektiv har måltiden varit ett tillfälle att studera genus (19), språkutveckling (20-22), socialt samspel (23, 24) och omsorg (25). Man har däremot inte studerat måltiderna som ett tillfälle att lära sig om mat, smak och råvaror. Så vitt vi vet finns det ingen tidigare svensk studie som har studerat mat och måltider som en del av den pedagogiska verksamheten (måltidspedagogik), utifrån såväl lärarnas perspektiv som utifrån hållbara levnadsvanor. Syftet med studien ” Food as a tool for learning in everyday activities at preschool – an exploratory study from Sweden” var att undersöka förskollärarnas erfarenhet och meningsskapande med att arbeta med mat som en del av den planerande pedagogiska verksamheten (26).

Projektet, som var indelat i tre steg, inleddes med att pedagogerna introducerades till sapere-metoden och steg-för-steg-metoden. Sapere-metoden utgår från att alla, oavsett ålder, har rätten till sin egen smak. Det finns inget rätt eller fel och alla ska ha rätt att inte prova. Det är helt och hållet på barnens villkor att metodiken blir lustfylld och skapar nyfikenhet. Steg-för-steg-metoden är utvecklad för bakning och matlagning med förskolebarn, och innebär att varje barn får laga eller baka något med hjälp av en sekvens av kort med bild och text. Den är anpassad efter barnens utvecklingsnivå, det vill säga den börjar med det konkreta och enkla och går efter hand över till det mer abstrakta och svårare. På så sätt kan barnet klara av att göra alla moment själv, utan att en vuxen måste hjälpa till för att det är för svårt eller tungt. Nästa steg var genomförandet, då pedagogerna under knappt ett års tid arbetade med de två metoderna. Det tredje och sista steget var 20 gruppintervjuer med totalt 45 pedagoger. Tio av dessa intervjuer valdes ut för att analyseras vidare utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv: detta innebar att det var informanternas egna förståelse av de fenomen som de berättade om som var av utgångspunkt för analysen. I studien som helhet ingick 14 förskolor, 131 förskolepedagoger och cirka 500 barn..

Roligt och meningsfullt!

Resultatet visade att det är roligt och meningsfullt för både barn och pedagoger att arbeta med mat i den planerade verksamheten och att det är fullt möjligt att arbeta med mat utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Pedagogerna upplevde att både de och barnen utvecklade ett sensoriskt språk tillsammans och att barnen blev mer positiva till att smaka på olika råvaror. Pedagogerna upptäckte också nya sätt att arbeta med läroplanens olika mål och att mat kan inkluderas som ett pedagogiskt verktyg i den planerade verksamheten, vilket illustreras av pedagogen i följande citat:

”Att man kan använda matlagning i pedagogisk syften och ha väldigt kul med olika projekt det tycker jag att det finns en stor nytta och glädje med. Att baka med barn, ja det behöver inte vara baka men det kan ju vara någonting annat dom uppskattar, att få vara med och hjälpa till och dom känner att dom lär sig. Många kunde ju inte måttsatserna från början och där har jag ju märkt en stor skillnad att dom faktiskt kan. Dom sa bara skop eller någonting, till att de säger att nu tar vi så här mycket. Dom visste inte vad det var eller hur mycket och att det är matematik. Tesked, matsked och deciliter och sådana saker. Att man inte bara har gjort det med vatten som förr i tiden utan man kan göra det med mjöl eller socker istället.”

Flera av pedagogerna uppgav att de har lärt sig mer om sin egen smak och att beskriva smakupplevelsen med ord. Sapere-metodens förutsättning att alla har rätt till sin egen smak och att man inte behöver smaka upplevdes som en mycket positiv utgångspunkt, vilket fick pedagogerna att reflektera över sin egen roll som förebilder vid måltiderna:

”Innan har jag faktiskt haft barn som man har sett en hel måltid igenom sitta och försöka kämpa ner maten fast dom inte tycker om det. Det slipper jag ju nu faktiskt, därför att barnen vågar säga att det här tycker inte jag om, det tycker jag känns skönt.”

Ledarskap och verktyg nödvändiga

Resultatet visade också att en väl fungerande organisation och ett tydligt ledarskap är nödvändigt för att kunna integrera mat och måltider som en del av den pedagogiska verksamheten. I praktiken innebär det att måltidspersonalen och pedagogerna behöver samarbeta med varandra och att det skapas förutsättningar för detta i organisationen. Studien visar att pedagogerna ofta är osäkra på hur deras organisation fungerar och vilka riktlinjer som finns. Personalen behöver dessutom kunskap och verktyg i hur man kan arbeta med mat och barn som en del av läroplanens mål och målen för folkhälsa och miljö – för att på så sätt skapa förutsättningar och en grund för hållbara levnadsvanor. För att kunna arbeta med måltidspedagogik behöver således personalen individuellt stöd i form av kunskap och verktyg och strukturellt stöd i form av organisation och ledarskap för ett långsiktigt hälsoarbete.

Referenser

1. EUFIC. EUFIC’s Cool Food Planet educational website: nutrition, food safety & physical activity for children! 2013 [Available from: http://www.eufic.org/article/en/artid/Cool-Food-Planet-educational-website-nutrition-food-safety-physical-activity-children/.

2. Organization WH. Population-based approaches to childhood obesity prevention. 2012.

3. Benjamin Neelon SE, et al. Position of the American Dietetic Association: benchmarks for nutrition in child care. J Am Diet Assoc 2011;111:607-15.

4. Craigie AM, et al. Tracking of obesity-related behaviours from childhood to adulthood: A systematic review. Maturitas 2011;70:266-84.

5. Sepp H, et al. Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv. In: Livsmedelsverket, editor. Uppsala: Livsmedelsverket; 2016.

6. Knai C, et al. Getting children to eat more fruit and vegetables: a systematic review. Preventive medicine 2006;42:85-95.

7. Howerton MW, et al. School-based nutrition programs produced a moderate increase in fruit and vegetable consumption: meta and pooling analyses from 7 studies. J Nutr Educ Behav 2007;39:186-96.

8. Van Cauwenberghe E, et al. Effectiveness of school-based interventions in Europe to promote healthy nutrition in children and adolescents: systematic review of published and ‘grey’ literature. BJN 2010;103:781-97.

9. Delgado-Noguera M, et al. Primary school interventions to promote fruit and vegetable consumption: a systematic review and meta-analysis. Preventive medicine 2011;53:3-9.

10. Evans CE, et al. Systematic review and meta-analysis of school-based interventions to improve daily fruit and vegetable intake in children aged 5 to 12 y. Am J Clin Nutr 2012;96:889-901.

11. Mikkelsen MV, et al. A systematic review of types of healthy eating interventions in preschools. Nutr J 2014;13:56.

12. Birch LL, et al. Preventing childhood obesity: what works? Int J Obes (Lond) 2009;33 Suppl 1:S74-81.

13. Waters E, et al. Interventions for preventing obesity in children. Cochrane Database Syst Rev 2011:CD001871.

14. Silveira JA, et al. Effectiveness of school-based nutrition education interventions to prevent and reduce excessive weight gain in children and adolescents: a systematic review. J Pediatr (Rio J) 2011;87:382-92.

15. Hansen SR. ”Sitt still!” ”Be quiet!” ”And let’s enjoy a nice meal togheter…”. Exploring ambivalent perspectives of kindergarten mealtime as a situation of regulation, togetherness and playfulness. Aalborg: Aalborg Universitet; 2016.

16. Skolverket. Läroplan för förskolan: Lpfö 98 (rev 2016). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet; 2016.

17. Livsmedelsverket. Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 2016.

18. Sepp H, et al. Pre-school staffs’ attitudes toward foods in relation to the pedagogic meal. International Journal of Consumer Studies 2006;30(2):224-32.

19. Eidevald C. Det finns inga tjejbestämmare : att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation; 2009.

20. Kultti A, et al: Teaching and Learning in Preschool as the Coordination of Perspectives and Sensory Modalities. IJEC 2015;47:105-17.

21. Norman J. Språkspel i förskolan – uppfostran vid matbordet. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö högskola; 2003.

22. Kultti A. Mealtimes in Swedish preschools: Pedagogical opportunities for toddlers learning a new language. Early years 2014;34:18-31.

23. Munck Sundman U. Hur barn gör måltid. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet; 2013.

24. Ødegaard EE. What’s up on the teachers’ agenda? IJEC 2007;39:45-64.

25. Johansson E, et al. Omsorg- en cetral aspekt av förskolepedagogiken. Exemplet måltiden. Pedagogisk forskning i Sverige. 2001;6:81-101.

26. Sepp H, et al. Food as a tool for learning in everyday activities at preschool–an exploratory study from Sweden. Food Nutr Res 2016;60.

Dela detta:
banner