NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-22
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Med nordiska livsmedel och lokala råvaror kan man få positiva effekter på hjärt-kärlhälsan, i samma utsträckning som den mer väldokumenterade Medelhavskosten.

Med utgångspunkt i Medelhavskosten tog man för några år sedan fram en nordisk kost baserad på traditionella nordiska livsmedel och råvaror. Den nordiska kosten ger motsvarande hälsoeffekter och kan förebygga kroniska sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. En hälsosam nordisk kost kan främja hälsan och utgör en vetenskaplig grund för kostrekommendationer.

Närodlad mat med hälsoeffekter

Ett hälsosamt nordiskt kostmönster baseras på lokala, nationella och nordiska livsmedel och är ett alternativ till traditionell Medelhavskost. Medelhavskosten är välstuderad och rekommenderas för att förebygga icke smittsamma sjukdomar (Non Communicable Diseases; NCD). De interventionsstudier som har gjorts på den nordiska kosten, tyder på positiva effekter bland annat förbättrad lipidprofil (blodfetter), sänkt blodtryck och antiinflammatoriska egenskaper. Observationsstudier tyder på att sunda nordiska kostvanor kan leda till lägre risk för kardiometabola sjukdomar och sänkt dödlighet.

Matti Uusitupa vid finska Folkhälsoinstitutet och University of Eastern Finland, Kuopio, redovisade resultat från SYSDIET-studien som är en kontrollerad kostintervention som baseras på att göra hälsosamma livsmedelsval utifrån nordiska kostmönster. I kosten ingår bland annat rapsolja, mjuka margariner, mejeriprodukter med låg fetthalt, nordiska bär, frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter av råg, korn och havre.

– Ett ökat fiberintag är den största förändringen jämfört med deltagarnas tidigare kostvanor, konstaterar Matti Uusitupa. Fullkornsintag kan mätas med biomarkörer (plasma alkylresorcinol) och bland annat har man sett att rågbröd kan förbättra insulinkänslighet.

SYSDIET-studien genomfördes på sex olika forskningscentra i Norden (Island, Danmark, Finland, Norge samt i Uppsala och Lund) under 18-24 veckor. Deltagarna var personer med metabolt syndrom (N = 166). Kosten var isokalorisk för att deltagarna skulle behålla en oförändrad kroppsvikt. Kontrollgruppen åt en genomsnittlig nordisk kost med lägre mängd kostfiber och högre andel mättat fett. Jämfört med kontrolldieten gav en hälsosam nordisk kost en bättre lipidprofil och lägre blodtryck, och man kunde se att kosten hade möjlig antiinflammatorisk effekt i bland annat fettväven. Detta påvisades bland annat genom ett förändrat genuttryck. Ju bättre följsamhet till kosten desto mer markanta var förändringarna i serumlipider och blodtryck.

I föreläsningen presenterades en granskning av aktuella data från de studier som publicerats kring en hälsosam nordisk kost, samt förslag till framtida forskning och implementeringar för att göra det enkelt och lustfyllt att äta enligt den nordiska kosten.

En hälsosam nordisk kost ger även viktminskning och i vissa studier minskad risk för typ 2-diabetes, men mer forskning behövs för att bevisa sambanden.

Framtidens utmaningar är att hitta biomarkörer för att säkerställa långsiktig följsamhet och långsiktiga förändringar i lipidprofilen. Matti Uusitupa vill se ett fortsatt nordiskt samarbete, och inte minst att man enas om ett gemensamt namn. Idag används såväl Healthy Nordic Diet som New Nordic Diet, Nordiet och Baltic Sea Diet.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 309.

Dela detta:
banner