NNC 2016: Sämre fettkvalitet i kosten ökar åter risken för hjärt-kärlsjukdom

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-22
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Mer mättat fett i kosten ger högre kolesterol och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Fettkvaliteten i kosten ger snabb effekt enligt data från FINRISK-studien.

Tiina Laatikainen vid statliga Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors redovisade aktuell data från studier kring kost och hälsa i Finland. Dödligheten i kranskärlssjukdom har sedan 1970-talet minskat med 85 procent, både bland män och kvinnor. Detta beror främst på markant förbättrade kostvanor och att kolesterolnivåerna har sjunkit i befolkningen. Positiva resultat av ett strukturerat hälsoarbete har under senare tid utmanats av populära dieter med hög andel mättat fett.

Kost och hälsa kartläggs i FINRISK

Sedan 1972 har kolesterolnivåer i den finska befolkningen följts i FINRISK-studien. Kostvanorna har studerats och följts upp vart femte år hos ett slumpmässigt urval av vuxna sedan 1982 (FINDIET-studien). Totalt har över 50 000 personer deltagit i undersökningarna.

Totalkolesterol har under perioden 1972-2007 minskat successivt, men år 2012 sågs en statistisk signifikant ökning hos både män och kvinnor jämfört med år 2007.

Andelen totalfett i kosten minskade från 38 procent av energin (E%) till 33 E% hos män under perioden 1982-2007 och hos kvinnor från 36 E% till 31 E%. Minskningen var mest markant bland mättade fettsyror. Hos män minskade mängden mättade fettsyror från 18 E% till 13 E% och kvinnor minskade intaget från 18 E% till 12 E%. Intag av enkelomättade fettsyror (MUFA) låg på oförändrad nivå och en liten ökning sågs för fleromättade fettsyror (PUFA).

Mer mättat fett i kosten sedan 2007

Fram till 2007 minskade konsumtionen av fet mjölk samtidigt som konsumtionen av vegetabilisk olja ökade. Under perioden 2007-2012 ökade fettintaget, främst av mättat och enkelomättat fett, och år 2012 var genomsnittsintaget hos män 37 E% och 36 E% hos kvinnor.

Konsumtionen av smör och i synnerhet blandningar av smör och vegetabilisk olja ökade under perioden 2007-2012, vilket bidrar till en ogynnsam fördelning av fettsyror. Konsumtionen av mejerifett, feta kött- och charkprodukter har också ökat.

– År 2011 startade en diskussion kring fettkvalitet och folk började äta mer animaliskt fett, berättar Tiina Laatikainen. Kvinnorna ökade sitt fettintag mest, främst i form av animaliskt fett, och även dietärt kolesterol ökade. Enligt FINRISK-undersökning våren 2012 hade kolesterolvärdena ökat i alla åldrar för både kvinnor och män.

– Innan kostinterventionerna låg Finland högst i världen vad gällde förekomst och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, konstaterar Tiina Laatikainen. Det var en stor utmaning att få finnarna att ändra sina matvanor och livsmedelsval – från lokalproducerat smör till utländsk olja. När man såg till att ha en inhemsk produktion av vegetabilisk olja blev det lättare. Genom de stora informationskampanjer som gjordes lyckades man förbättra kostvanorna och sänka kolesterolvärdena under åren 1972-2007. Nu har värdena ökat dramatiskt och det blir intressant att se vad kommande mätningar i FINRISK visar (nästa mätning sker 2017).

Erfarenheter från Finland visar att förändringar i kosten har omedelbara effekter på faktorer som påverkar hjärt-kärlhälsan i befolkningen. Riskfaktorerna ökar med relativt korta fördröjningseffekter vilket också avspeglas i sjuklighet och dödlighet. Finska näringsrekommendationer bygger på de nordiska näringsrekommendationerna och utgör en stabil vetenskaplig grund för rådgivning. Utmaningen i dag är de motsägelsefulla budskapen, inte minst i media och i sociala medier.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 202.

Dela detta:
banner