NNC 2016: Behandlingsstrategier vid fetma och miljöer för att förebygga

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-22
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Beteendeterapi, ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är grundstenarna vid behandling av fetma. Individuellt anpassade kostråd och uppföljning är viktiga delar i en strukturerad viktminskning. För att minska utbredningen av den globala fetmaepidemin behöver stadsmiljöer och sociala strukturer förändras.

Individuella behandlingsmodeller vid fetma

Fetma definieras som BMI 30 kg / m2. Den behandlingsstrategi som används vid BMI 30 kan inte förväntas vara tillräckligt effektiv vid BMI 45. Enligt internationella riktlinjer bör man ha olika strategier vid olika grad av fetma: ju högre BMI desto mer energirestriktiva metoder.

En inledande period med lågt eller mycket lågt energiintag (LED eller VLED; Low resp. Very Low Energy Diet) ger större viktminskning än mer liberal energibegränsning, vilket även ger ett bättre viktminskningsresultat på sikt (fem års uppföljning). Vid BMI 28-35, förväntas 5-15 procents viktminskning under 6-12 månader när behandlingsstrategin inkluderar begränsning av energiintag i kombination med beteendeterapi och / eller farmakologisk behandling. Vid BMI över 35 förväntas mer än 20 procent viktminskning efter 6 månader.

Ingrid Larsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg berättar:

– Forskning visar att strategier som fungerar vid 10 års uppföljning är desamma som initialt leder till viktminskning: att sänka energiintaget, minska fettintaget, äta frukost regelbundet, upprätthålla en konsekvent måltidsordning på vardagar och helger, att väga sig regelbundet, och vara fysiskt aktiv (ca 1 timme per dag). Beteendeterapin innehåller flera viktiga delar (egenkontroll, stimulikontroll, problemlösning och planering, avkoppling, belöningar och kognitiv omstrukturering) som förstärker effekten av ett minskat energiintag.

Den största utmaningen för behandling av fetma är att förhindra viktuppgång efter att man gått ner i vikt, och en konsekvens av detta är att det är väldigt svårt att göra studier med långtidsuppföljning av livsstilsförändringar för att påvisa minskad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Insatser för att gå ner i vikt är fortfarande viktiga för överviktiga patienter för att minska kardiovaskulär risk och förbättra fysisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet.

Det finns många alternativa behandlingsmodeller för överviktiga patienter och den gemensamma nämnaren är negativ energibalans. En evidensbaserad behandlingsplan inkluderar energibegränsning, beteendeterapi och farmakologisk behandling av vikt och riskfaktorer, regelbunden fysisk aktivitet samt minskad fysisk inaktivitet.

Dietister och nutritionister är viktiga i behandlingsteamet och behövs för att säkra att evidensbaserade effektiva delmoment för viktminskning är en del av behandlingsplanen, samt för att följa upp den enskilde patienten.

Här kan du läsa mer om projektet NoHow research in weightloss maintenance och verktyg för evidensbaserad långsiktig viktminskning.

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 212.

Förändringar i miljön främjar hälsan       

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har fetma i världen mer än fördubblats sedan 1980. Ökningen av övervikt och fetma ses inte bara i höginkomstländer utan även i låg- och medelinkomstländer, särskilt i storstäderna. För att skapa förebyggande strategier mot den globala fetmaepidemin måste samhällsmiljön och de sociala strukturerna förändras. Knut-Inge Klepp som är verksam vid norska Folkhälsoinstitutet i Oslo, redovisade de kartläggningar som gjorts och tänkbara framtidsstrategier.

Ett antal strategier finns för att påverka både fysisk aktivitet och sunda matvanor för hela livet. I den senaste rapporten från WHO, Commission on Ending Childhood Obesity, presenteras en omfattande lista över 36 rekommendationer för olika branscher.

Lägre socioekonomisk status är förknippad med högre frekvens av övervikt och fetma redan vid ung ålder. Detta pekar på att det finns behov av att även ta upp faktorer som utbildning, yrke och inkomstnivå i samhällsstrategier för att motverka fetma.

Ett antal systematiska litteraturöversikter har publicerats. Där sammanfattas effekterna av olika insatser och politiska åtgärder mot övervikt och fetma på populationsnivå. Ett exempel som man ofta refererar till internationellt är Nordiska ministerrådets A better life through diet and physical activity.

Knut-Inge Klepp gav en översikt av litteraturen, vad som är känt och vilka ytterligare frågor som behöver utredas. Dessutom diskuterades etiska frågor i relation till de åtgärder och strategier som genomförs. Insatser för att minska övervikt syftar till att öka fysisk aktivitet och skapa mer hälsosamma matvanor, de får inte göra att unga mår sämre eller bidra till sämre självkänsla.

Att styra konsumtionen i en mer hälsosam riktning är också strategier som diskuteras, bland annat prissättning, sockerskatt och högre moms på sockersötade drycker samt förbud mot marknadsföring riktad till barn.

Skolmåltider är kostnadsfria i Finland och Sverige. I Norge har man provat att låta föräldrar prenumerera på frukt i skolan. Frukt i skolan har visats vara en kostnadseffektiv åtgärd som bland annat leder till att barnen äter mindre av mellanmål med sämre näringsvärde.

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 212.

 

// Kajsa Asp Jonson

Dela detta:
banner