NNC 2016: Hållbara matvanor – för hälsa och klimat

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-21
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Ett kostmönster som är positivt för hälsan är ofta också bra ur ett miljöperspektiv. För att ytterligare minska matens miljöpåverkan behöver vi dessutom fokusera på att minska matsvinnet.

Det finns en global konsensus kring vad som ingår i en hälsosam kost: hög andel grönsaker, frukt och bär, baljväxter, fisk, vegetabiliska oljor, fullkorn, mejeriprodukter och kött med låg fetthalt, och en begränsad mängd rött och processat kött, socker, salt och alkohol. Detta kostmönster är förknippat med minskad risk för de flesta icke-smittsamma sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och flera cancerformer.

Helle M. Meltzer vid Norska Folkhälsoinstitutet i Oslo betonade att den här typen av kost också är det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv, förutsatt att fördelningen av mat blir mer rättvis och nivåer av matsvinn minskar. Världens befolkning förväntas öka och det gör att den totala kött- och fiskkonsumtionen kan komma att stiga till kritiska nivåer om vi inte minskar vår konsumtion. Istället bör den växtbaserade delen av kosten öka och bli mer varierad. Mångfald och variation är dessutom en förutsättning för ett hållbart jordbruk som bevarar och utvecklar odlingsmöjligheterna.

Den globala kosttrenden går till stor del i motsatt riktning: Vi konsumerar mer raffinerat socker, raffinerade fetter, oljor och kött, och ohälsosamma kostvanor är den största bidragande orsaken till icke smittsamma sjukdomar. För första gången i världshistorien, är antalet människor som har övervikt eller fetma fler än antalet undernärda. Den negativa statistiken balanseras upp av förbättringar i den globala hälsosituationen, till exempel minskad barnadödlighet och att medellivslängden ökat globalt sett.

Dagens livsmedelsproduktion har en negativ påverkan på biologisk mångfald, jord-, luft- och vattenkvalitet, övergödning, försurning, föroreningar, utsläpp och markanvändning, och ökar mängden växthusgaser.

Trenden måste brytas och med våra matvanor och livsmedelsval kan vi göra stor skillnad. Att äta mindre kött och mindre av ohälsosamma livsmedel ger en ökad hållbarhet i vår livsmedelskonsumtion. Samtidigt måste livsmedelsproduktionen långsiktigt närma sig de metoder som är de allra mest hållbara för klimat och hälsa.

Hållbart för hälsa och miljö

Globalt sett har vi aldrig haft bättre hälsa. Fattigdom minskar. Utbildningsnivån ökar, hälso- och sjukvård utvecklas positivt och förutsättningarna för god nutrition har blivit allt bättre. Vi har ett större urval och kan äta mer varierat. Men framgången har ett högt pris. Samtidigt har resursanvändandet ökat dramatiskt, bland annat används betydligt mer bränsle och vatten i jordbruk. Klimatförändringar gör att matproduktionen är svår att förutse.

Matsvinn är ett stort problem. Globalt sett slängs 30 procent av all mat som produceras. I västvärlden är det främst i hemmen det slängs mat, i utvecklingsländer blir den i större utsträckning förstörd innan den når konsumenten.

Hållbara matvanor har lågt klimatavtryck och kan bidra till framtida generationers hälsa. Frågan om hållbarhet inkluderar såväl ekonomiska som klimatmässiga och hälsomässiga aspekter. Det råder ingen konflikt mellan rekommendationer för hälsan och klimatsmart mat – men varför går det så trögt?

I den alldeles färska rapporten från International panel of experts on sustainable food systems, iPES food uttalar sig 20 internationella klimatexperter kring hinder för att skynda på utvecklingen mot en mer hållbar matförsörjning. Man konstaterar bland annat att strukturer i den globala livsmedelsmarknaden gör att makten är koncentrerad och att ett fåtal företag dominerar i sina områden, till exempel gödning och utsäde.

Vad vi äter har stor betydelse för klimatet. Politiska strukturer behöver förändras och de kostråd som ges måste även inkludera hållbarhetsaspekter. Bara i fem länder är detta verklighet: Sverige, Finland, Brasilien, Tyskland och Qatar. Helle M. Meltzer lyfter fram de svenska riktlinjerna och materialet från Livsmedelsverket som ett väldigt bra exempel på hur hållbarhet kan inkluderas i råd för hälsan.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 207.

Dela detta: