Svensk skolmat – en uppmärksammad fråga

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2012

De svenska kostnadsfria skolluncherna syftar till att ge alla barn lika möjligheter till bra och hälsosamma matvanor. Vi kan vara väldigt stolta över våra skolmåltider, men det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka. Fortfarande finns mycket som kan förbättras. Det nya lagkravet och medvetna matgäster bjuder också på nya utmaningar och utvecklingsområden.

 

>> text: Anna-Karin Quetel, nutritionist, Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala.

 

Den svenska skolmåltiden har utvecklats från lokala initiativ för fattiga barn i storstäderna i slutet på 1800-talet till att vara en naturlig del av skoldagen i de flesta svenska skolor på 1970-talet (1). Utvecklingen stimulerades kraftigt av statliga statsbidrag till kommuner som serverade skollunch.

Redan 1945 togs näringsstandarder fram för skolmåltiden som preciserade att den skulle ge en tredjedel av elevernas energibehov och hälften av deras behov av protein, kalcium, fosfor, järn, A-vitamin, tiamin och C-vitamin. Att måltiden skulle ge förhållandevis mer av näringsämnena berodde på antaganden om att många barn inte alltid fick tillräckligt med näring från måltiderna i hemmen (2).

Kostnadsfria måltider obligatoriskt krav

Ett obligatoriskt krav på kostnadsfria skolmåltider till alla elever infördes först 1997. Riktlinjer för skolluncher utvecklades av Tillämpad Näringslära vid Stockholms läns landsting i samarbete med Livsmedelsverket och gavs ut 2001. De omarbetades till råden ”Bra mat i skolan” som gavs ut 2007 (3).

Under det senaste decenniet har flera spännande trender iakttagits i skolkök runtom i landet. Exempelvis serverar alltfler skolor alternativa rätter och salladsbord med många olika sorters grönsaker. Satsningen på verksamheten har lett till att skolorna nu lockar till sig fler kockar från den privata sektorn vilka är med och bidrar med nytänkande och matglädje. Miljöaspekterna lyfts på flera håll genom att man använder mer ekologiska produkter, mer vegetabilier och gör insatser för att minska svinnet.

Nya lagkrav 2011

I den nya skollagen (SFS 2010:800) har elevernas rätt till kostnadsfria skolluncher kompletterats med ett krav på att måltiderna ska vara näringsriktiga. Det nya lagkravet gäller från den 1 juli 2011 och gäller såväl offentliga som fristående grundskolor. Tillsynsansvarig myndighet är Skolinspektionen.

Skollagen i sig innehåller ingen precisering av begreppet näringsriktig, men regeringen anger att de svenska näringsrekommendationerna (SNR) bör vara en utgångspunkt vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid (4, 5).

Det nya lagkravet ställer tydligare krav på kvalitetssäkring och uppföljning. SNR anger rekommenderade nivåer av mer än 30 näringsämnen som bör motsvara en individs genomsnittliga dagliga intag under en vecka (5).

Behov av förtydliganden

Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” är ett stöd för att planera och servera näringsriktiga skolmåltider. Tyvärr visar flera undersökningar att många skolor inte följer råden. Därför är det osäkert om maten som serveras på vissa skolor verkligen är näringsriktig (6, 7).

Med lagkravet på näringsriktig mat finns ett behov av att förtydliga hur skolan också kan dokumentera näringsriktigheten. Livsmedelsverket arbetar med detta under 2012. Det innebär bland annat att ta fram referensvärden för de mest relevanta näringsämnen som en lunch bör innehålla och förtydliga hur näringsberäkningar av olika typer av skolmatsedlar kan göras så att de blir rättvisande och jämförbara.

Vi vet samtidigt att många kommuner väljer att inte näringsberäkna sin skolmatssedel idag. Det är därför även relevant att se över alternativa metoder till näringsberäkning, såsom livsmedelsbaserade standarder (livsmedelsval och serveringsfrekvenser). Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett webbaserat verktyg, SkolmatSverige, för bedömning av skolmåltidskvalitet där näringsinnehållet bedöms med just denna typ av standarder (se sid 20-22).

Utmaningar

Undersökningar av barns matvanor pekar på behovet av att minska konsumtionen av godis, glass, läsk, snacks, kakor och liknande, vilket skulle minska intaget av socker, mättat fett och salt (8). Barnen skulle samtidigt behöva öka konsumtionen av frukt och grönsaker, fullkorn och fisk, så att de får i sig mer fleromättat fett, fibrer och D-vitamin. Dessa utmaningar berör till viss del även skolan, men här är ett av de största problemen att många elever äter alldeles för lite av skolmaten och vissa inte alls (9).

Både näring och matglädje

I ett uppdrag från Utbildningsdepartementet ska vi på Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, i samverkan med Statens Skolverk, genomföra en informations- och utbildningssatsning till berörd personal i skolor och kommuner. Detta för att stödja arbetet med näringsriktiga skolmåltider och skolmåltidens utformning.

I det uppdraget kommer vi att fokusera på både näringsriktigheten och matglädjen, två begrepp som för oss måste gå hand i hand. För ingen mat gör någon nytta förrän den hamnar i magen. Man kan också se skolmåltiden som en del i skolans pedagogiska verksamhet och ett verktyg för att ge morgondagens konsumenter hållbara matvanor.

En trist skolmåltid är slöseri på både tid och pengar. Genom engagemang och medvetenhet kan man bättre ta vara på skolmåltiderna. Det finns många goda exempel på skolor och kommuner där man har kommit långt i arbetet med att skapa skolmatsglädje medan andra oslipade diamanter ännu har en bit kvar.

Referenser

1. Halling, et al. Skollunchen igår, i dag, i morgon, ed. L. Riksförbund. 1990, Borås.

2. Regeringen, SOU (1945:47). Betänkande om skolmåltider. Avgivet av 1941 års befolkningsutredning. Kungl. Maj:ts Kungörelse angående stadsbidrag till anordnandet av skolmåltider. 1946

3. Livsmedelsverket, Bra mat i skolan. 2007: Uppsala.

4. Regeringen, Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU21 Ny skollag 2009.

5. Livsmedelsverket, Svenska näringsrekommendationerna (SNR). 2005: Uppsala.

6. Carlbom-Härd och Brugård-Konde (2009). Utvärdering Bra mat i skolan. Uppsala, Livsmedelsverket.

7. Patterson, Lilja, Schäfer Elinder (2012). Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 -resultat från SkolmatSveriges nationella baslinjestudie före den nya skollagen, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

8. Enghardt-Barbieri, et al. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige, Livsmedelsverket. 2006: Uppsala.

9. Sjöberg, et al. Meal pattern, food choice, nutrient intake and life style factors in the Göteborg Adolescence study. EJCN 2003; 57: 1569 -1578.

Dela detta: