Sockerrekommendationer

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015

På grund av att tillsatt socker bidrar endast med energi och inga näringsämnen bör intaget begränsas för att säkerställa ett tillfredsställande intag av näringsämnen och för att minska risken för ofrivillig viktökning. Ett högt och frekvent intag av socker bidrar också till karies. Flera myndigheter är överens om att intaget bör begränsas till max tio procent av den totala energiintaget.

>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

 

I Sverige har det sedan 1970 funnits en rekommendation om att begränsa intaget av tillsatt socker, så att energin från tillsatt socker inte överstiger tio procent av det totala energiintaget. Sedan 1980 används denna nivå också som rekommendation i hela Norden. Enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR 2012) är ett begränsat intag av tillsatt socker framförallt viktigt för barn och personer med lågt energibehov, för att säkerställa ett tillräckligt intag av mikronäringsämnen och fiber, samt för att bidra till ett hälsosamt kostmönster (1).

En annan viktig grund för rekommendationerna är att regelbunden konsumtion av sockerhaltiga livsmedel bör undvikas för att minska risken för karies. I NNR 2012 lyfter man speciellt fram att konsumtion av sockersötade drycker bör begränsas, eftersom dessa har satts i samband med ökad risk för typ 2-diabetes och viktökning.

För en person med låg fysisk aktivitet med ett energibehov på 2 000 kilokalorier motsvarar tio energiprocent cirka 50 gram tillsatt socker per dag. Vid en högre energiförbrukning finns utrymme för ett högre intag av tillsatt socker.

WHO – vikt och karies

Nyligen publicerade WHO uppdaterade rekommendationer om socker (2). WHO delar upp socker i tre huvudsakliga grupper; ”intrinsic sugars”, socker i mjölk och ”free sugars”. ”Intrinsic sugars” är enligt denna uppdelning socker som finns naturligt i intakta frukter och grönsaker. Med ”free sugars” avses monosackarider och disackarider som tillsätts mat och dryck, samt socker som är naturligt förekommande i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.

Rekommendationerna avser endast fritt socker, eftersom det inte finns några rapporter som tyder på att intag av socker i intakta frukter eller grönsaker och i mjölk har negativa hälsoeffekter. Förutom risken för karies, framhåller WHO att intag av fritt socker, speciellt i form av sockersötade drycker, medför risk för ökat energiintag, ofrivillig viktökning och ökad risk för sjukdom.

Som vetenskapligt underlag till rekommendationerna finns två systematiska översiktsartiklar, en med fokus på vikt och en med fokus på karies (3, 4). Inledningsvis fanns förslag om att inkludera fler utfall i det vetenskapliga underlaget, till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Efter viss diskussion beslutade man dock att fokusera endast på vikt och karies, motiverat av att åtgärder som syftar till att minska risken för övervikt och fetma också medför minskad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, och de komplikationer som följer med dessa sjukdomar.

Tre WHO-rekommendationer

WHO ger tre rekommendationer: Att begränsa intaget av fritt socker genom hela livet (strong recommendation), att begränsa intaget av fritt socker till max tio energiprocent (strong recommendation) och att ytterligare begränsa intaget av fritt socker till max fem energiprocent (conditional recommendation) (2).

“Strong recommendations” kan enligt WHO appliceras som en policy i de flesta situationer. “Conditional recommendations” utfärdas av WHO då det vetenskapliga stödet är lägre, men då den positiva effekten av att följa rekommendationen bedöms vara större än de negativa effekterna. WHO kommenterar att det för ”conditional recommendations” krävs dialog mellan intressenter innan de kan implementeras som en policy.

Rekommendationen om max fem energiprocent baseras endast på slutsatser gällande karies. WHO konstaterar att det finns få epidemiologiska studier i populationer med ett lägre intag av tillsatt socker än fem energiprocent. Den systematiska översiktsartikeln om karies baseras på tre studier och bevisstyrkan för att ett intag av fritt socker under fem energiprocent minskar risken för karies ytterligare, jämfört med fem till tio energiprocent, bedöms som svag (low quality). WHO menar att den striktare rekommendationen ändå är motiverad, eftersom karies är resultatet av livslång exponering för kostfaktorer och att även små förändringar kan ha signifikant betydelse sett över tid.

Kunskapsluckor

WHO identifierar också vissa kunskapsluckor och förslag till framtida forskning. Man nämner till exempel att det behövs systematiska översiktsartiklar som utvärderar betydelsen av fritt socker för blodlipider, blodtryck och diabetesrelaterade faktorer (till exempel blodglukos). Det finns också ett behov av kontrollerade studier, längre än åtta veckor, för att klarlägga effekten på kroppsvikten hos fritt levande individer av ökat respektive minskat intag av fritt socker.

Ett annat behov är att fastställa tröskelvärden över vilka ett intag av fritt socker ökar risken för ohälsosam viktökning, fetma och relaterade sjukdomar. Man behöver också utvärdera hur man kan åstadkomma beteendeförändringar i syfte att minska intaget av fritt socker, speciellt intaget av sockersötade drycker, vilka har identifierats som en riskfaktor för överintag av kalorier, speciellt hos barn.

När det gäller karies är det sannolikt inte möjligt att utföra kontrollerade studier, men nya kohortstudier med förbättrad metodik för kostregistrering i populationer med respektive utan fluoranvändning skulle göra det möjligt att mer utförligt utvärdera tröskelvärden för intag av fritt socker.

Olika rekommendationer i USA

Enligt näringsrekommendationer från amerikanska Food and Nutrition Board (FNB), publicerade 2002, bör intaget av tillsatta sockerarter inte överstiga 25 energiprocent (5). Rekommendationer enligt ”Dietary Guidelines for Americans” från US Department of Agriculture (USDA), publicerade 2010, är striktare och anger att intaget av mättat fett, transfett och tillsatt socker tillsammans inte bör utgöra mer än 15 procent av totala energiintaget (6).

Dessa rekommendationer kommer att uppdateras under 2015, baserat på vetenskapligt underlag som tas fram av ”Dietary Guidelines Advisory Committee” (DGAC). Kommittén har publicerat en preliminär rapport, som är öppen för synpunkter till och med åttonde april 2015 (7). Enligt den bör intaget av tillsatt socker begränsas till max tio energiprocent, vilket också föreslås som övre gräns för mättat fett.

Det skulle alltså innebära att man frångår den kombinerade rekommendationen för tillsatt socker och mättat fett. Däremot slår man samman tillsatt socker och fett i en definition av ”tomma kalorier”. I detta begrepp, som diskuteras i anslutning till kostmönster, inkluderas även raffinerad stärkelse och alkohol. Liksom i WHO:s rekommendationer inkluderas här fruktjuicekoncentrat som tillsatt socker, se ruta.

I USA berikas livsmedel med vitaminer och mineraler i högre utsträckning än i Sverige, vilket eventuellt kan minska risken för otillfredsställande näringsintag, trots ett relativt högt intag av tillsatta sockerarter. Däremot kan man ifrågasätta om en kost med 25 energiprocent tillsatta sockerarter kan ge tillräckligt med kostfiber.

Ingen övre gräns från Efsa

I motsats till de nordiska, amerikanska och globala rekommendationer som redovisas ovan har den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, valt att inte ange en övre gräns för rekommenderat intag av tillsatt socker (8). Istället menar man att samband mellan intag av tillsatt socker och karies, viktökning och intag av mikronutrienter bör beaktas vid utformningen av livsmedelsbaserade kostråd till specifika populationer. Detta betyder inte att Efsa inte ser ett behov av att ge rekommendationer om tillsatt socker, men belyser svårigheterna med att sätta en övre gräns för dessa på strikt vetenskaplig grund.

Förutom de strikt vetenskapliga beläggen kräver rekommendationer om tillsatt socker vissa pragmatiska bedömningar, baserat på kunskap om till exempel matkultur och kostvanor i den population rekommendationerna riktar sig till. •

Referenser

1. Nordic Nutrition Recommendation. Integrating nutrition and physical acitivity. Nord 2014:002. Nordic Council of Ministers 2014.

2. Guideline: Sugars intake for adults and children. Geneva. WHO 2015. www.who.int/nutrition/publications/guidelines/sugars_intake/en/

3. Te Morenga L, et al. Dietary sugars and body weight: systematic review and meta-analyses of randomised clinical trials and cohort studies. BMJ 2013; 346:e7492.

4. Moynihan PJ, et al. Effect on caries of restricting sugars intake: systematic review to inform WHO guidelines. J Dent Res 2014; 93: 8-18.

5. Dietary carbohydrates: Sugars and starches. In Dietary reference intakes for energy, carbohydrates, fibre, fat, protein and amino acids (Macronutrients). Food and Nutrition Board, Institute of Medicine of the National Academies 2002, USA.

6. USDA. Dietary Guidelines for Americans 2010. www.cnpp.usda.gov/dietary-guidelines-2010.

7. Scientific Report of the 2015 Dietary Guidelines Advisory Committee. Prel version publicerad februari 2015, öppen för synpunkter t o m 8 april 2015. http://www.health.gov/dietaryguidelines/2015-scientific-report/

8. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition, and Allergies (NDA); Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre. EFSA Journal 2010; 8: 1462.

Vad är ”tillsatta” och ”fria” sockerarter?

•NNR, 2012 (1): Tillsatt socker = sackaros, fruktos, glukos och stärkelsehydrolysat (som glukossirap och fruktossirap) och andra isolerade sockerberedningar som används eller tillsätts under tillagning och tillverkning.

•WHO, 2015 (2): Fritt socker = monosackarider och disackarider som tillsätts mat och dryck, samt socker som är naturligt förekommande i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.

•FNB, USA, 2002 (5): Tillsatta sockerarter = mono- och disackarider och sirap som tillsätts livsmedel under processning eller tillredning. Även honung betraktas som tillsatta sockerarter.

•DGAC, USA, 2015 (7): Tillsatt socker = socker som antingen är tillsatt vid processning av livsmedel eller konsumeras separat, som innehåller sockerarter (mono- och disackarider), sirap, naturligt förekommande socker som har isolerats och koncentrerats från hela livsmedel (så att socker är den huvudsakliga beståndsdelen, till exempel fruktjuicekoncentrat) och andra kalorigivande sötningsmedel.

•Efsa, 2010 (8): Tillsatt socker = sackaros, fruktos, glukos, stärkelsehydrolysat (glukossirap, ”high fructose”-sirap) och andra isolerade sockerberedningar, som används som de är eller som tillsätts under livsmedelsberedning/-produktion.

Socker – förbrukning och konsumtion i Sverige

Enligt den senaste officiella statistiken från Jordbruksverket var den totala konsumtionen av sackaros och sirap (ej glukossirap) i Sverige under 2012 cirka 37 kilogram per person och år (motsvarande cirka 101 gram per dag) (29). I dessa siffror ingår inte naturligt socker från frukt och juice.

Enligt statistiken har den totala konsumtionen varit relativt konstant ända sedan 60-talet och fram till idag. Däremot ser man tydliga förändringar i konsumtionsmönstret (diagram 1). Medan direktkonsumtionen av sackaros/sirap till hemmen har minskat under perioden 1980-2012 har konsumtionen av industriframställda livsmedel innehållande sackaros/sirap, till exempel läsk och choklad/konfektyr, ökat kraftigt under tiden 1980–2012 med en viss stagnation under 2000-talet. Choklad och konfektyrvaror uppgår till 17 kilogram per person år 2012, en ökning med 77 procent från 1980. Läskedrycker (sockersötad och light), cider och mineralvatten/kolsyrat vatten med tillsatt socker eller aromämnen har ökat från 30 kilogram per person under 1980 till 84 kilogram per person under 2012, där lightläsk och mineralvatten/kolsyrat vatten med tillsatt socker och aromämnen utgör cirka 17 procent respektive 20 procent (enligt försäljningsstatisk från Sveriges bryggerier). Också den totala energitillförseln har ökat något mellan 1980–2012, från 2 938 kcirkal till 3 272 kcal per person och dag. I 2012 års värde ingår kostfiber som energigivare vilket det inte gjorde i beräkningarna från 1980.

Enligt den senaste stora svenska kostundersökningen Riksmaten 2010–11 varierade medelintaget av disackarider (sackaros, laktos, och maltos) och monosackarider (glukos och fruktos) inom intervallet 54–64 gram per dag (11–13 energiprocent) respektive 28–33 gram per dag (sex till sju energiprocent) över kön och åldersgrupper (30). För sackaros (både tillsatt och naturligt) ligger det genomsnittliga intaget runt 39 gram per dag (åtta energiprocent). Det tillsatta sockret (tillsatt sackaros och monosackarider) utgör 80 procent av sockerintaget. Medelintaget av tillsatt socker ligger på 48 gram per dag (tio energiprocent), men spridning är stor. Exempelvis i gruppen unga kvinnor och män (18–30 år) är genomsnittsvärdet för intaget tillsatt socker 55 gram per dag (elva energiprocent) och fem procent av gruppen har ett intag över 115 gram per dag (20 energiprocent). De största källorna är sötade drycker, bullar, kakor, tårtor, godis och choklad.

Energiintaget varierade över åldersgrupper i snitt inom intervallet 1 696–1 815 kcal för kvinnor och 2 078-2 340 kcal för män. Högst intag av sackaros återfanns i den yngsta åldersgruppen (18–30 år), medan personer över 65 år hade högst intag av monosackarider. Detta kan förklaras av att yngre äter mer livsmedel med mycket tillsatta sockerarter (utgörs i huvudsak av sackaros), till exempel saft och läsk, liksom sötsaker medan äldre har ett högre intag av frukt och grönsaker (innehåller mycket fruktos och glukos).

Kvinnor under 30 år drack saft, läsk, sport- och energidrycker motsvarande cirka 1,8 deciliter per dag. För män var intaget cirka 2,3 deciliter per dag. Personer under 30 år åt cirka ett hekto godis i veckan.

Riksmaten tyder generellt sett på ett lägre intag av sackaros och även lägre totalt energiintag än uppgifter från Jordbruksverkets statistik. Skillnader mellan konsumtionsstatistik, som visar på hur mycket som finns tillgängligt för konsumtion, och resultat från kostundersökningar, som indikerar hur mycket som faktiskt intas med kosten, kan delvis förklaras med naturligt svinn. En viss del av de livsmedelsingredienser som finns tillgängliga för konsumtion används till exempel endast vid olika tillredningsprocesser utan att ingå i den slutliga produkten, och en del av de livsmedel som inhandlas och den mat som tillagas i hemmet kasseras.

En potentiell felkälla vid kostundersökningar är att många underrapporterar sitt intag, speciellt av livsmedel som man vet är ”onyttiga”, samt att man inte har fått med ett representativt urval av befolkningen. Man kan anta att den verkliga konsumtionen av renframställd sackaros ligger någonstans mellan Jordbruksverkets statistik och rapporterat intag enligt Riksmaten.

Diagram 1. Fördelning av totalkonsumtion av socker, kilogram per person och år (29)

Referenser

Baseras på rapporten ”Socker – fakta och hälsomässiga aspekter” som sammanställts av SNF med hjälp av ett antal svenska forskare (se sidan 4). Numreringen av referenserna i artikeln motsvarar den som används i originalrapporten.

Mer läsning:

Sockerrapport 2014 på SNF Swedish Nutrition Foundations hemsida >>

Dela detta: