Nordiska Nyckelhålet 5 år

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015

I början av mars firades det nu femåriga Nordiska samarbetet med Nyckelhålet. Samarbetet startade mellan Sverige, Norge, Danmark 2009 och sent 2013 kom Island med. Det gemensamma arbetet har innehållit delar som kommunikation, kontroll och revidering av regler. Firandet sponsrades av Nordiska ministerrådet och ägde rum på Sheraton hotell i Stockholm. Cirka 80 personer från livsmedelsindustrin, handeln, konsumentorganisationer, forskningen och myndigheter hade mött upp för att lyssna och debattera.

>> text: Anette Jansson, dietist, Livsmedelsverket, Uppsala.

 

Vid seminariet presenterades två nya undersökningar, den ena avseende Nyckelhålets effekt på kostens sammansättning och den andra avseende Nyckelhålets effekt på produktutvecklingen.

I den första undersökningen har Sverige, Norge, Danmark och även Finland gjort beräkningar av vilka näringsmässiga skillnader det blir när man byter en del av livsmedel till Nyckelhålsmärkta respektive livsmedel märkta med Hjärtemärket (Finland). Samtliga länder har utgått från någon form av snitt i sina respektive matvaneundersökningar och har i olika utsträckning bytt ut livsmedel till Nyckelhålsmärkta och Hjärtemärkta.

Det man såg i samtliga undersökningar var att andelen kalorier minskade, fiber och fullkorn blev markant högre, fett och mättat fett sjönk samt så även salt och tillsatt socker. Fiber, fullkorn, fett och mättat fett samt tillsatt socker hamnade i undersökningarna inom gränserna för de Nordiska näringsrekommendationerna.

Undersökningarna visar att om konsumenterna byter till Nyckelhålsmärkta livsmedel skulle fler äta enligt rekommendationerna. De största vinsterna gör, enligt den danska och norska undersökningen, män eller de som äter sämst.

Ledstjärna i produktutveckling

Den andra nya undersökningen som presenterades har genomförts i Sverige, Norge och Danmark och syftade till att studera om och hur Nyckelhålet har påverkat produktutvecklingen av livsmedel. I Sverige hade man möjlighet att gå 25 år bakåt i tiden då märkningen funnits i Sverige sedan 1989.

I Sverige djupintervjuades 15 personer inom industri, handel och branschorganisationer. Undersökningen visade att under de 25 år som Nyckelhålet har funnits har livsmedelsbranschen använt Nyckelhålets kriterier, tillsammans med de Nordiska näringsrekommendationerna, som ledstjärna och riktvärde när de utvecklar nya livsmedel. Det har påverkat produktutvecklingen i Sverige på ett positivt sätt.

Nyckelhålet har högt förtroende och stöd i livsmedelsbranschen. Företagen ser Nyckelhålet som en syntes av omfattande långvarig forskning samlat i en och samma symbol, som erbjuder enkel, trovärdig och objektiv vägledning för konsumenterna.

Driver i hälsosam riktning

Även om branschen inte alltid väljer att gå hela vägen att Nyckelhålsmärka ett livsmedel driver Nyckelhålet produktutvecklingen i en mer hälsosam riktning. I slutänden är det konsumenternas efterfrågan och förväntad försäljning som styr om producenterna väljer att uppfylla alla Nyckelhålets kriterier för att kunna märka med Nyckelhålet.

Företagen uppgav i intervjuerna vikten av att Livsmedelsverket kommunicerar märkningen till konsumenterna på ett bra sätt för att Nyckelhålet ska ha fortsatt förtroende och tillit hos konsumenterna. Åtta av tio svenskar tycker det är bra att Nyckelhålet finns, men kunskapen om vad Nyckelhålet står för är inte lika hög.

Bidrar till image och CSR

I Danmark där märkningen endast funnits i fem år uppger företagen att de är glada över att märkningen finns och att den bidrar till företagets image och CSR arbete. De danska företagen uppger att Nyckelhålet bidragit till att nya produkter har tagits fram men att det är en utmaning att utveckla produkter, bland annat på grund av smaken. De uppger också att detaljhandeln är en viktig pådrivare att ta fram nya Nyckelhålsmärkta produkter.

För samtliga länder uppger företagen att de nya reglerna kan vara barriärer att komma hela vägen fram till att Nyckelhålsmärka vid produktutveckling.

Hög tillit

Motsvarande undersökning i Norge visar att företagen uppger att Nyckelhålet bidrar till att en produkt framstår som ett nyttigare val. De upplever också att konsumenterna har tillit till och använder Nyckelhålet. Företagen som intervjuades i undersökningen i Norge uppger att de har fortsatt intresse att utveckla produkter efter de nya reglerna som trätt i kraft 1 mars 2015.

Företagen i Norge uppger som de största utmaningarna vid produktutveckling prispress samt de nya kriterierna, särskilt de om salt och fett. De norska företagen vill att myndigheterna i Norge kommunicerar mer till konsumenterna och livsmedelsbranschen.

Konsument- och företagsperspektiv

Under dagen diskuterades Nyckelhålet i två paneler, en med konsumentfokus och en med producentfokus. Erik Arnesen, Kostforum i Norge, menade att människor är skeptiska till kommersiella märkningar och att det finns en stor potential att öka kännedomen om att det är myndigheterna i Norden som står bakom Nyckelhålsmärkningen.

Ellen Gustavsson Segerhag, från Livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset, menade att Nyckelhålet håller fortfarande. Att märkningen är enkel gör att den också är trovärdig. Sveriges Konsumenters Jens Henriksson är ofta med i EU-sammanhang. Där möter Nyckelhålet stor respekt och man är imponerad över vårt samarbete i Norden. Vi ska vara stolta over Nyckelhålet, menade Henrikson.

I producentpanelen kommenterade Christina Karlsson, dietist på ICA, att för folkhälsan är det viktigare att Nyckelhålsmärka ”breda” varor, som säljer stora volymer, än att det bara blir nischprodukter som kan märkas med symbolen.

Leif Lundin, SP Food and Bioscience, anser att det behövs kommunikation av de snabba effekterna av Nyckelhålet, så att konsumenterna förstår ”what's in it for me”. Lundin menade också att Nyckelhålet kommer att driva livsmedelsforskningen.

Linn Anne Bjelland Brunborg, Orkla Foods Norge, tyckte att kriteriearbetet behöver fokusera mera på innovation och bör ske i mer dialog med branschen. •

Regler för nyckelhålet

Det finns en föreskrift som reglerar användningen av Nyckelhålssymbolen, LIVSFS 2005:9. För hjälp att tolka reglerna finns Vägledning Nyckelhålet. Från och med den 1 mars 2015 gäller nya regler för Nyckelhålet. Under 18 månader från att de nya reglerna trätt i kraft, förutom för vissa produktgrupper som har en övergångstid på fyra år, får man fortsätta märka livsmedel enligt de gamla reglerna och släppa ut dem på marknaden tills lagren är slut.

Några nyheter enligt de nya reglerna är:

• Regler för salt i grupper som tidigare inte haft det

• Mindre mängd salt i flera grupper

• Mer fullkorn i relevanta grupper

• Nya grupper: färdigrätter, sås, dressing och osaltade nötter

Märkning med Nyckelhålet kan i dag användas i följande sammanhang:

• På färdigförpackade livsmedel, det vill säga på konsument- och storhushållsförpackningar.

• Oförpackad färsk frukt, bär, grönsaker och potatis.

• Oförpackad färsk och djupfryst fisk.

• Oförpackat kött.

• Oförpackat bröd, knäckebröd och ost.

• På receptblad för maträtter riktade till konsumenter.

Relaterade artiklar på nutritionsfakta.se:

Nordisk Nutrition nr 4, 2015: Nya Nordiska Nyckelhålet – en utmaning värd mödan >>

Mer läsning:

Om Nyckelhålet på Livsmedelsverkets hemsida >>

Dela detta: