Medelhavskost hälsosam även för barn

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2014

Den traditionella medelhavskosten kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, spannmål, omättade fetter (speciellt från olivolja) och fisk och ett lågt intag av mättade fetter, mejeriprodukter (undantag ost och yoghurt) och kött. Medelhavskosten är idag en erkänt hälsosam kost och hos vuxna har man kunnat se att den kan minska risken för metabolt syndrom, allvarliga kroniska sjukdomar och dödlighet. Nu visar ny rön att medelhavskosten kan förbättra hälsan även hos barn.

>> text: Gianluca Tognon, PhD, Sahlgrenska akademin. gianluca.tognon.3@gu.se

 

Få studier har undersökt barns matvanor kopplat till vikt, BMI och midjemått. Nyligen genomfördes dock en större studie på europeiska barn där man undersökte om barn kan anamma medelhavsliknande kostmönster (9, 10). Forskarna tittade främst på tvärsnittsstudier och prospektiva studier för att se om ett högt intag av medelhavskost var associerad med övervikt och fetma.

Europeisk interventionsstudie

Nära 15 000 barn från åtta olika länder (Sverige, Estland, Belgien, Tyskland, Ungern, Spanien, Italien och Cypern) i åldrarna två till nio år rekryterades genom den europeiska studien, IDEFICS. Syftet med IDEFICS var att undersöka risker för övervikt och fetma hos barn och se vilka långsiktiga konsekvenser det kan ge (9).

Resultaten visade, överraskande nog, att de svenska barnen hade det högsta intaget av medelhavskost, medan de cypriotiska barnen hade det lägsta. De svenska barnen hade högst intag av frukt, nötter, grönsaker och spannmål i hela studien, medan det lägsta intaget av dessa grönsaker fanns i Italien.

Resultaten stämmer överens med tidigare forskning då man har tidigare kunnat observera att kostmönster håller på att förändras i Europa, främst bland de unga (10). Bland annat har man sett att konsumtionen av animaliska livsmedel och fetter har ökat medan intaget av grönsaker har minskat (11). Analyserna visade också att en hög följsamhet till medelhavsliknande kost var kopplat till mindre övervikt och fetma, framförallt om dessa mönster hade pågått i minst två år. Man såg även positiva förändringar i BMI och midjemått vid ett högt intag.

Minskad följsamhet i skolan

Resultaten är delvis baserade på ett frågeformulär som fylldes i av barnens föräldrar. Som följd beskrivs då de kostvanor som är under föräldrarnas kontroll och därmed är den mat som ligger utanför föräldrarnas kontroll, exempelvis skolmaten, inte inkluderad. Forskarna har också använt sig av en så kallad 24-timmarsintervju, och resultaten beskriver då även de livsmedel som intas under skoltid och på helger. Då såg forskarna att de svenska barnen hade lägre följsamhetsnivåer under skoltid. Det vill säga, barnen åt mindre mängder medelhavskost under skoltid (12).

Även nordisk kost

Intaget av lax och råg är vanligare i nordeuropeiska länder och ingår i det som kallas för ”New Nordic Diet”, en diet som är inspirerad av medelhavsliknande kost men med nordiskt anpassade råvaror (13). Dock behövs det fler studier för att bättre kunna förstå vilka livsmedel, vare sig de kommer ifrån Medelhavet, Norden eller andra kulturer, som bäst representerar de bästa valen både för vuxna och barn ur ett hälsoperspektiv.

Forskarna poängterar att urvalet av barn i just denna studie grundades enbart på en stad per land, och att resultaten inte kan generaliseras och överföras på en hel population. Det behövs fler studier på barns kostvanor och ytterligare forskning på medelhavskostens effekter på både barn och vuxna. Förhoppningsvis kan dessa resultat uppmuntra till ytterligare forskning i ämnet. •

Referenser

1. Bach-Faig A, et al. Mediterranean diet pyramid today. Science and cultural updates. Public Health Nutr 2011; 14: 2274–2284.

2. Sofi F, et al. Adherence to Mediterranean diet and health status: meta-analysis. BMJ 2008;337:a1344.

3. Kesse-Guyot E, et a. Adherence to Mediterranean diet reduces the risk of metabolic syndrome: a 6-year prospective study. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2012;May 25.

4. Sofi F, et al. Accruing evidence on benefits of adherence to the Mediterranean diet on health: an updated systematic review and meta-analysis. Am J ClinNutr Nov 2010;92(5):1189e96.

5. Dilis V,et al. Mediterranean diet and CHD: the Greek European prospective investigation into cancer and nutrition cohort. Br J Nutr Aug 2012;108(4):699e709.

6. Hodge AM, et al. Does a Mediterranean diet reduce the mortality risk associated with diabetes: evidence from the Melbourne Collaborative Cohort Study. NutrMetabCardiovasc Dis Sep 2011;21(9):733e9.

7. Tognon G, et al. Does the Mediterranean diet predict longevity in the elderly? A Swedish perspective. Age (Dordr) Sep 2011;33(3):439e50.

8. Tognon G, et al. Mediterranean diet, overweight and body composition in children from eight European countries: cross-sectional and prospective results from the IDEFICS study. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2014 Feb;24(2):205-13.

9. Ahrens W et al. IDEFICS Consortium. The IDEFICS cohort: design, characteristics and participation in the baseline survey.Int J Obes (Lond). 2011 Apr;35 Suppl 1:S3-15.

10. Van Diepen S, et al. Greater Mediterranean diet adherence is observed in Dutch compared with Greek university students. Nutr Metab Cardiovasc Dis Jul 2011;21(7):534e40.

11. Martinez E, et al. Adherence to the Mediterranean dietary pattern among Balearic Islands adolescents. Br J Nutr Jun 2010;103(11):1657e64.

12. Tognon G, et al. Adherenceto a Mediterranean-like dietary pattern in children from eight European countries. The IDEFICS study. International Journal of Obesity (2014) 38, S108–S114.

13. Mithril C, et al. Dietary composition and nutrient content of the New Nordic Diet. Public Health Nutr 2013;16: 777–785.

 

Dela detta: