Mat vid fetma: Otillräckligt underlag för råd till barn

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt och nyligen publicerade siffror visar att en femtedel av alla tioåringar i Malmö var överviktiga. Trots detta är det vetenskapliga underlaget för att kunna ge kostråd utöver energirestriktion till personer under 18 år otillräckligt, mycket på grund av de särskilda krav som ställs för att genomföra studier på barn. I SBUs utredning om Mat vid fetma finns dock råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost med.

>> text: Carl-Erik Flodmark, docent, Överläkare, Barnöverviktsenheten Region Skåne, Skånes universitetssjukhus.

 

Fetma hos barn och ungdomar har ökat kraftigt i många länder och så även i Sverige. Det finns idag inget gemensamt svenskt register för barns viktutveckling och hur andelen barn med fetma har förändrats över tid. Folkhälsoinstitutet har rapporterat uppgifter från några städer som har datoriserad skoljournal (Bollnäs, Karlstad, Umeå, Västerås och Ystad) som antyder att förekomsten av fetma hos barn har slutat att öka. Utvecklingen skiljer sig dock mellan områden med olika socioekonomisk bakgrund. Nyligen publicerades siffror från en skolundersökning av alla tioåringar i Malmö som visade att cirka 20 procent av barnen har övervikt och 7–8 procent har utvecklat fetma.

Säkra studier saknas

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av olika kostråd hos personer under 18 år, eftersom inga studier med denna målgrupp är utförda på ett sätt som gör det möjligt att utvärdera effekten av enskilda kostråd. Orsaken till att det inte gick att dra slutsatser rörande koster för barn som är vanliga hos vuxna är kunskapsluckor rörande säkerheten. Koster för barn måste visa att det saknas negativa långsiktiga effekter på pubertet och längdtillväxt.

Det finns endast en studie hos barn som närmast kan jämföras med en lågfettkost, där några negativa effekter ej sågs under en period på tio år (1). Just denna studie kom inte med eftersom interventionen inte jämfördes med en annan kostintervention. Underlaget hos barn rörande söta drycker hos barn vid fetma var otillräckligt. Flera stora studier har dock visat att råd om att undvika söta drycker minskar insjuknandet i fetma hos barn (2).

Mejeriprodukter och energirestriktion

Utredningen drog följande slutsatser rörande viktnedgång hos barn och ungdomar:

• Råd om tillägg av mejeriprodukter (främst mjölk) till en energirestriktiv kost kan leda till viktnedgång hos barn med fetma efter 36 månader

• Koster med evidens hos vuxna har otillräckligt underlag för barn

• Det finns inte tillräckligt underlag för att kunna avgöra om det föreligger någon skillnad mellan råd om strikt lågkolhydratkost och råd om lågfettskost för barn och ungdomar med fetma.

Det finns allt mer övertygande evidens för att förebyggande metoder mot barnfetma har en bra effekt på barns viktutveckling. Förutom individuella och familjebaserade åtgärder var minska reklam för livsmedel riktade till yngre barn, erbjuda mindre portioner och alternativ till söta drycker. •

Referenser

1. SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 218. ISBN 978-91-85413-59-1.

2. Epstein, L.H. et al. Effect of weight loss by obese children on long-term growth. Am J Dis Child. 1993; 147(10).

3. Malik, V.S. et al. Intake of sugar-sweetened beverages and weight gain: a systematic review. Am J Clin Nutr. 2006; 84(2)./

Dela detta: