Måltiden – en viktig del av en bra skola

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2014

Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan och har stor betydelse för hälsan. Men den är också en förutsättning för lärande. Våra svenska skattefinansierade skolmåltider är en daglig investering. Genom att använda måltiderna som en pedagogisk resurs kan de ge mervärden långt utöver energi och näringsämnen.

 

>> text: Anna-Karin Quetel, nutritionist, Livsmedelsverket.

 

Måltiderna är en del av utbildningen, det står angivet i förarbetena till skollagen (1). Skollagen ställer också krav på att måltiderna i skolan är näringsriktiga och kostnadsfria för alla elever. Med rätt förutsättningar kan måltiderna på många olika sätt bidra till skolans uppdrag, inte minst på området hållbar livsstil.

I läroplanen för grundskolan (2) anges att ”skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola /…/ har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället”.

Måltiden kan kopplas till undervisningen genom att visa eleverna hur hållbara matvanor ser ut i praktiken. Skolans måltider påverkar också hälsan direkt genom att göra hållbara och hälsosamma val enkla för eleverna. Skollunchen utgör en betydande del av elevernas matvanor och kan till viss del väga upp skillnader i matvanor utanför skoltid.

Måltiden som värdegrund

Skoldagen handlar inte bara om undervisning. Skolmåltiden är en viktig del av skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö. När måltiden tas tillvara uppstår unika möjligheter att bygga goda relationer mellan vuxna och elever.

I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting presenteras slutsatser från John Hatties analys av faktorer som påverkar skolprestationer (3). Bland de tio mest betydelsefulla faktorerna fanns relationen mellan lärare och elev, beteende i klassrummet och frånvaron av störande elever. Måltiden kan ses som ett verktyg för att bygga en bra värdegrund med god arbetsmiljö och positiva relationer mellan vuxna och elever och på så vis bidra till en god arbetsmiljö och goda skolresultat.

Bra måltidsmiljöer skapas exempelvis genom lämplig schemaläggning, trivsam fysisk måltidsmiljö, låg ljudnivå, trevligt bemötande och en trygg stämning i skolrestaurangen. Matens roll i våra liv och måltiden som mötesplats gör också skolmåltiden till ett utmärkt integrationsverktyg.

En daglig investering

Tack vare de satsningar som gjordes under 1930-60 talet är vi idag ett av få länder i världen som serverar kostnadsfri skollunch till alla elever oavsett familjens inkomst. Än idag är skolmåltiden att se som en investering.

Enligt Skolverkets statistik lägger en kommunal grundskola i genomsnitt 5 600 kr per elev och läsår på skolmåltidsutgifter (inkluderar både mat, transporter och administrativa kostnader). Det motsvarar cirka sex procent av skolans totala budget och är mer än vad som avsätts för läromedel, böcker och skrivmaterial.

Skolmåltider på EUs agenda

En kartläggning från våren 2014 visar att alla 28 EU-medlemsländer samt Schweiz och Norge har någon form av skolmåltidsprogram eller rekommendationer för skolmat (4). Ungefär hälften av länderna har obligatoriska regler för vad som får serveras i skolan, medan andra har rekommendationer på frivillig basis.

Reglerna handlar om både näringsrekommendationer och råd kring livsmedelsval. Många länder har någon typ av begränsning av söta drycker, snacks och sötsaker. I Sverige har vi lagkrav på att maten ska vara näringsriktig, men råden på livsmedelsnivå är frivilliga.

I EUs handlingsplan mot barnfetma 2014–2020 lyfts skolan som en viktig arena. Särskilt betonas skolans möjligheter att främja intaget av hälsosamma måltider och begränsa intaget av onyttig mat. Även WHO lyfter skolans roll i att ge kunskap och tillgång till hälsosam mat i Wiendeklarationen kring nutrition och icke smittsamma sjukdomar.

Kartläggning av skolmåltidspolicys i Europa. Blåmarkerade länder har frivillig skolmåltidspolicy och orangemarkerade länder har obligatorisk policy.

Kvaliteten ökar

Mat och kvalitet är i fokus. Närproducerat, klimatsmart och mat lagad från grunden har lyfts i såväl media som i lokala kostpolicies de senaste åren. Kvalitet kräver kompetens och flera kommuner har därför initierat kompetensprojekt i de offentliga köken.

Upphandlingsfrågor har getts stort fokus och många kommuner ställer idag långtgående kvalitetskrav på de livsmedel som köps in till offentliga kök. Idag använder ca 30 procent av landets grundskolor SkolmatSveriges webbaserade verktyg för att systematiskt utveckla kvaliteten på måltiderna. Data från både SkolmatSverige och Skolmatens Vänner visar att kvaliteten ökar vad gäller exempelvis näringsriktighet, kompetens i köken och förekomst av lokala handlingsplaner.

Mat och inlärning

Det är tydligt att både näringsstatus och frukostätande har en positiv effekt på koncentrationen och inlärningen hos elever i skolan (7, 8) En bra skollunch ger mätta elever som därmed får goda förutsättningar att orka vara fokuserade (9). Effekterna av en bra skollunch är dock dåligt utforskade, trots Sveriges goda förutsättningar för sådan forskning (10).

ProMeal är ett intressant pågående nordiskt projekt som koordineras av professor Agneta Hörnell vid Umeå universitet (läs mer om ProMeal på sida 8–10). I projektet studeras vad eleverna äter vid skollunchen och hur det i sin tur påverkar deras hälsa och prestation i skolan.

De få studier som hittills gjorts visar att långt ifrån alla elever äter tillräckligt vid lunchen (11, 12). Vissa elever lämnar skolrestaurangen hungriga och får i sig för lite av både energi och näringsämnen. I en enkätundersökning uppgav endast 47 procent av eleverna att de var mätta när de lämnade skolrestaurangen (13).

Vidare visade en undersökning från Statistiska Centralbyrån att endast 50–60 procent av eleverna (10–18 år) upplevde skolrestaurangen som lugn samt att 15 procent av eleverna hade svårt att hinna äta tillräckligt på lunchen (14). En dålig måltidsmiljö orsakar både trötta och hungriga elever vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för inlärning. Därmed blir den lagade maten till en bortkastad resurs.

Pedagogiska verktyg

Många skolkök ligger idag i framkant vad gäller att servera näringsriktiga, miljösmarta och lustfyllda måltider. När även lärarna är med i arbetet och ser sin roll som goda förebilder och väcker elevernas intresse kan det bli en verklig framgångssaga.

Livsmedelsverket reviderade 2013 råden Bra mat i skolan och publicerade även en skrift särskilt riktad till skolledare. Detta material kompletterades 2014 med materialet ”Hej skolmat!” – pedagogiska övningar där måltiden är läromedlet. Med detta material vill Livsmedelsverket ge skolledare och pedagoger redskap för att använda skolmåltiden som ett pedagogiskt verktyg. Genom att integrera skolmåltiderna i skolans övriga verksamhet skapas mervärden, utan att det behöver kosta mer.

Vägen framåt

Våra svenska skattefinansierade skolmåltider är en investering med stor potential. De offentliga köken har en viktig roll i såväl folkhälsoarbete som i miljöfrågor och det är glädjande att se den enorma utvecklingen som skett det senaste decenniet. För att få ut det mesta från de satsade pengarna krävs samverkan mellan pedagoger och skolmåltidspersonal. Måltiden kan vara dagens höjdpunkt för både elever och lärare och utgöra en viktig del i skolans kärnverksamhet. •

Referenser

1. Regeringen, skollag prop. 2009/10:165, Utbildningsutskottets betänkande. 2009: sid 872.

2. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

3. Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: SKL, 2011

4. Storcksdieck genannt Bonsmann et al. Mapping of School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland, Joint Research Centre, EU-commission, 2014

5. Gajre et al. Breakfast eating habit and its influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian Pediatrics. 2008;45(10):824-8.

6. Muthayya et al. Consumption of a mid-morning snack improves memory but not attention in school children. Physiol Behav. 2007;90(1):142-50.

7. Lennernäs, Lunch och lärande – skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Livsmedelsverkets rapport nr 1/2011.

8. Eriksson, Kunskap om hälsa och lärande – en översikt av ett forskningsfält under utveckling. Vetenskapsrådets lilla rapportserie 12:2012

9. Wåhlander och Wahlstedt, Äter mellanstadieelever enligt näringsrekommendationerna? Institutionen för livsmedelsteknik, Livsmedelsteknisk högskoleutbildning vid Campus Helsingborg, 2012

10. Brown och Georgson (2008) Vad har du på brickan? Institutionen för Kostvetenskap, Uppsala universitet.

11. Trivsel i skolmatsalen – Till dig som vill förbättra miljön i skolans matsal. Centrum för arbets- och miljömedicin, 2007.

12. SCB (2015) Undersökning av barns levnadsförhållanden 2013-2014.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2014

Vissa justeringar har gjorts i texten av författaren, inför publicering på nutritionsfakta.se våren 2016.

Dela detta: