Kostvanor, fluor och munhygien avgör barns tandhälsa

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2014

God tandhälsa innebär idag både frånvaro av hål i tänderna och frätskador. För bägge dessa sjukdomar spelar födointaget en stor roll. Det gäller framförallt vad som konsumeras och hur ofta vi intar något, men även när och beteende i samband med konsumtion kan ha betydelse ifall sjukdom uppstår eller ej.

 

>> text: Peter Lingström, professor, Institutionen för odontologi. Göteborgs universitet.

 

Under de senaste årtiondena har tandhälsan förbättrats i alla åldersgrupper och detta gäller inte minst barn och ungdomar. I dag uppvisar exempelvis en svensk 12-åring i genomsnitt totalt 0,8 kariesskadade tänder (karierade och lagade tänder) (1). Trots detta finns det fortfarande individer som uppvisar omfattande kariesskador. Dessa bedöms utgöra ca 15–20 procent av befolkningen och återfinns hos de riktigt små barnen, men även bland tonåringar.

Det är svårare att presentera epidemiologiska data vad gäller förekomst av erosionsskador då dessa inte registreras under lika lång tid och inte dokumenterats lika systematiskt eftersom det saknas ett enhetligt system för registrering. De data som finns om svenska barn och ungdomar visar både på förekomst långt ner i åldrar och att skador ofta kan vara omfattande. En av de få svenska studier som genomförts identifierade grava och måttliga erosionsskador hos 96 procent av 5-6-åringar, 72 procent av 13-14-åringar och 92 procent av 18-19-åringar (2).

Kosten grundläggande

Vad gäller karies utgör kosten en grundläggande bakomliggande faktor och det är samspelet mellan tand, bakterier och fermenterbara kolhydrater som framkallar sjukdom (3). Både olika sockerarter och stärkelse kan brytas ned av de kariesframkallande bakterierna. Det bildas då svaga organiska syror vilka, tillsammans med den frisättning av vätejoner som sker, gör att pH-värdet i placket sänks. Om pH sänks ner under de kritiska nivåerna då emalj (pH 5,7) och dentin/rotyta (pH 6,2) kan lösas upp finns möjlighet för en kariesskada att utvecklas.

Det finns en rad omgivande faktorer som kan påverka de grundläggande orsaksfaktorerna. Hit hör till exempel nedsatt salivsekretion, vilket innebär att möjligheten att späda ut och transportera bort socker och dess nedbrytningsprodukter från munhålan är försämrad. För den som har rikligt med tandbeläggningar kan pH-fallet bli kraftigare än hos den individ som uppvisar en optimal munhygien.

Även olika socioekonomiska faktorer har visat ett tydligt samband med kariessjukdomen. Betydelsen av olika faktorer varierar i olika åldersgrupper, men för barn och ungdomar utgör föräldrarnas utbildningsnivå, kunskap, invandrarbakgrund och ekonomi betydelsefulla faktorer.

Komplex bakgrund till frätskador

Även de bakomliggande orsakerna för erosionsskador är komplex. Här handlar det om att tandytan påverkas av en substans med ett lågt pH-värde. De syror som träffar tandytan eroderar då bort vävnaden. Denna process sker utan involvering av bakterier. Det finns en rad olika syror i drycker och födoämnen vilka kan ha en erosiv effekt som till exempel citronsyra, fosforsyra, äppelsyra och vinsyra.

Även risken för frätskador i samband med exponering av kolsyra har diskuterats. Risken att kolsyrat vatten skulle kunna ge upphov till erosionsskador bedöms dock som mycket liten då kolsyra, jämfört med övriga syror, är en svag samt en lättflyktig syra. Det senare innebär att kolsyran snabbt avges från produkten efter att den hällts upp. Exponering för surt ämne kan också ske i relation till sjukdom där kräkning sker frekvent, vid refluxproblematik eller via yrkesmiljö.

Den faktor som för de flesta barn och ungdomar har störst betydelse för uppkomst av erosionsskador är dock intag av sur dryck och föda. Här kan intag av frukt, juice och läskedryck utgöra en risk (4). Liksom för uppkomsten av kariesskador har både individuella faktorer som salivens mängd och sammansättning liksom konsumtionssätt stor betydelse för ifall skada ska uppstå eller inte.

Studier av dryckesteknik har visat att det finns stora variationer mellan olika individer vad gäller intag av söta och/eller sura drycker och beroende på intagssätt kan en och samma produkt ha olika påverkan på tandytan. Den person som håller kvar drycken i munnen innan den sväljs ner har större risk för skada än den som tar en snabb klunk som snabbt sväljs. (5).

Frekvensen viktigast

För både karies och erosionsskador är intagsfrekvensen trots allt den viktigaste faktorn. Vi kan äta vad vi vill, men inte alltid! Det är viktigt att ge tänderna ordentlig tid till vila mellan olika intag. Inte minst gäller detta nattetid då den naturliga salivsekretionen är sänkt.

Kostbudskapet har även ur tandhälsoperspektiv blivit mer komplext (6). Utbudet av sötade produkter har ökat markant under de senaste åren och antalet försäljningsställen för föda och dryck har blivit fler vilket inte sällan resulterar i en ökad intagsfrekvens. Antal varianter av godis, läskedrycker och juicer tycks vara oändligt. Bärbara datorer och internet gör att ungdomar ofta sitter på café och genomför sina skoluppgifter.

Intaget av sötade drycker (sockersötade och lightdrycker) beräknas i Sverige uppgå till cirka 75 liter per person och år. För personer med annan kulturell bakgrund som invandrat till Sverige kan det i dagens stora utbud ofta vara svårt att skilja ut de riskprodukter som finns.

Tydliga kostförändringar

För att förebygga både karies och erosionsskador gäller det att i första hand se till vilka möjligheter till att genomföra tydliga kostförändringar som finns. Som tidigare nämnts är för båda sjukdomarna det viktigaste att reducera intagsfrekvensen av sockerinnehållande respektive sura substanser.

För kariessjukdomen kan olika sockerersättningsmedel rekommenderas för den som inte kan avstå från den söta smaken. Det finns idag en rad olika substanser vilka är godkända att använda sig av på den svenska marknaden. Bland de ämnen som fått störst uppmärksamhet återfinns sockeralkoholerna och då framförallt xylitol. Denna kan inte brytas ner av de kariogena mikroorganismerna och frekvent tillförsel under längre tid har visat sig kunna reducera dessa bakterier. Nya data har visat att det krävs ett dagligt intag på cirka sex gram för att uppnå dessa positiva effekter.

Vad gäller erosionsskador är det ingen skillnad i risk vid intag av läskedrycker sötade med naturliga sockerarter eller sockerersättningsmedel då båda sorterna har ett lågt pH-värde.

Funktionella livsmedel

På senare tid har intresset för att finna nya kariesförebyggande metoder ökat. Idag finns studier som pekar på att functional foods kan användas för att förebygga karies (7). Här återfinns både mineraler, animaliska substanser eller växtextrakt där till exempel påverkan på ämnesomsättning eller på bakterier har studerats. Inom gruppen återfinns också mjölk och hårdost som bland annat genom sitt innehåll av kalcium och fosfat kan bidra till inlagring av mineraler i tanden. Vissa livsmedel har också ett naturligt innehåll av polyfenoler och katekiner. Utöver dricksvatten finns också andra drycker som te med ett naturligt fluorinnehåll.

Även hälsofrämjande bakterier – probiotika – har relativt nyligen introducerats som en kariesförebyggande strategi (8). Denna metod bygger på att goda bakterier ska konkurrera ut den sjukdomsframkallande mikrofloran i biofilmen. Det är framförallt olika laktobaciller och bifidobakterier som används för att minska risk för sjukdom vilka kan påverka plackbildning, produktion av antimikrobiella ämnen eller påverka bakteriers fäste på tandytan.

I en nyligen genomförd studie på förskolebarn sågs en signifikant minskning av antalet kariesskador efter daglig konsumtion under 21 månader av ett glas mjölk innehållande probiotiska bakterier och fluor (9). Dessa metoder är relativt nya och ytterligare forskning behövs innan deras fulla kariesförebyggande förmåga kan bedömas.

Fluor och tandborstning

Det är viktigt att komma ihåg att koststrategier utgör en del i de råd som ges för att förebygga karies. Andra viktiga åtgärder är optimal fluortillförsel och god munhygien. Den grundläggande rekommendationen för alla personer är tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm vilket bör ske efter frukost och före sänggående. Vid eventuell borstning i anslutning till exponering av sura ämnen bör borstning inte ske direkt efteråt utan man bör istället avvakta cirka 60 minuter och omedelbart skölja med vatten för att späda ut syrorna.

För individer med förhöjd risk för karies och erosionsskador bör ytterligare fluortillförsel rekommenderas. Här finns en rad olika produkter att välja mellan där daglig sköljning med fluorinnehållande lösning har visat sig vara en av de mest effektiva för att förebygga sjukdom. Andra metoder är daglig användning av fluorgel i mjukplastskena eller frekvent fluorlackning på tandvårdsklinik.

Se till hela människan

Med tanke på kostens komplexitet är det väsentligt att de råd som ges grundar sig på god kunskap kring både allmän och oral hälsa. Det är viktigt att de kostråd som ges ser till hela människan och inte förebygger en sjukdom medan de utgör en risk för en annan.

Även om tandvårdspersonal har goda kostkunskaper bör ökat samarbete mellan olika vårdaktörer ske. Här kan dietister vara en yrkesgrupp som lättare kan se helheten, vara bättre på att utreda aktuellt kostintag och kunna ge tydligare råd som resulterar i bestående kostförändringar vilka gagnar hela individen. •

Referenser

1. Socialstyrelsen. Karies hos barn och ungdomar. Dnr 30193. 2011.

2. Hasselkvist et al. Dental erosion and soft drink consumption in Swedish children and adolescents and the development of a simplified erosion partial recording system. Swed Dent J 2010; 34: 187-95.

3. Lingström et al. Kost och karies. Tandläkartidningen 1997; 89: 41-7.

4. Johansson AK et al. Influence of drinking method on tooth surface-pH in relation to dental erosion. Eur J Oral Sci 2004; 112: 484-9.

5. Lingström P, Birkhed D. Drycker och dental erosion. I boken: Johansson A-K och Carlsson GE (red). Dental erosion – bakgrund och kliniska aspekter. Förlagshuset Gothia, Stockholm 2006: 53-64.

6. Lingström P, Fjällström C. Så påverkar kostvanor den orala hälsan. Ändrade mat- och kostvanor ur ett nordiskt perspektiv. Tandläkartidningen 2008; 100: 48-56.

7. Gazzani G et al. Food components with anticaries activity. Curr Opin Biotechnol 2012; 23: 153-9.

8. Twetman S, Stecksén-Blicks C. Probiotics and oral health effects in children. Int J Paediatr Dent 2008; 17: 3-10.

9. Stecksén-Blicks C et al., Effect of long-term consumption of milk supplemented with probiotic lactobacilli and fluoride on dental caries and general health in preschool children: a cluster-randomized study. Caries Res 2009; 43: 374-81.

Dela detta: