Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2014

Referat

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier.

 

>> text: Malin Barman och Karin Jonsson, doktorander, Institutionen för kemi- och bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

 

Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige. Allergi är resultatet av ett felreglerat immunsystem som angriper ofarliga ämnen i maten och i luften. Sjukdomen går inte att bota och alla försök hittills att förebygga allergi har varit verkningslösa.

Grundläggs tidigt

Är sättet som vi idag föder upp våra bebisar på en del av problemet? Har vår strävan att undvika potentiella allergener resulterat i att immunsystemet i tidig ålder inte får tillräcklig stimuli för att utveckla tolerans? Påverkar nutritionen i tidig ålder utvecklingen av barnets immunsystem och risken för allergi? Kan immunsystemet stimuleras med hjälp av probiotika till bebisar och småbarn?

De här frågorna diskuterades på symposiet om nutrition och allergi som organiserats av KVAs Nationalkommitté för Livsmedel och Nutrition på initiativ av Ann-Sofie Sandberg, Chalmers. Flera av världens främsta forskare hade bjudits in till KVA i Stockholm för att diskutera dessa brännande frågor. Symposiet behandlade de senaste vetenskapliga rönen rörande utveckling av barnets immunsystem och möjliga samband mellan den epidemiska utvecklingen av allergi och sättet vi föder upp våra barn idag. Detta är en angelägen fråga för svensk folkhälsa och för hur råden till dagens föräldrar ska utformas.

Toleransutveckling och allergi

Agnes Wold, Göteborgs universitet, talade om vikten av att utveckla tolerans mot ofarliga allergener för att immunsystemet ska mogna på ett bra sätt. Hela 30 procent av alla barn i västvärlden har allergier. Varför blir inte dessa barn oralt toleranta mot ofarliga allergener? Beror det på att de exponeras för mindre allergener, har de fel bakterieflora eller är introduktionen av mat för sen?

Bakteriefloran i både tarm och mun är viktiga för utvecklandet av tolerans. Vi har känt till oral tolerans i 100 år, då man upptäckte att försöksdjur som blivit matade med ett protein tolererade att få samma allergen injicerat i blodomloppet, i motsats till djur som inte i förväg blivit matade med proteinet.

Det är viktigt att proteiner introduceras tidigt och i tillräcklig mängd för att tolerans ska utvecklas. Exponering i låga doser verkar snarare öka risken för att bli sensibiliserad (producera antikroppar mot ett antigen), vilket kan leda till allergi.

Sen exponering ökar allergirisk

Två av föredragshållarna, Hugh Sampson från Jaffa Food Allergy Institute, USA, och Suivi Virtanen från National Institute for Health and Welfare, Finland, pratade om livsmedelsintroduktion i relation till allergiutveckling.

Hugh Sampson berättade att man för 20 år sedan trodde att allergier kunde förebyggas med konceptet ”ingen exponering, ingen sensibilisering”. Det allergiförebyggande receptet var att fördröja exponeringen av allergener så länge som möjligt, särskilt om det fanns allergier i familjen. Detta gällde även livsmedelsintroduktion till spädbarn. Rådet som gavs var att ingen mat skulle introduceras före sex månader och komjölk skulle ges tidigast efter barnet fyllt ett år; ägg tidigast efter ett och ett halvt och nötter och skaldjur tidigast efter tre år.

På senare tid har det kommit studier som visar att tidig exponering av allergener i stället kan främja toleransutveckling och därmed skydda mot allergier, alltså tvärtemot tidigare rekommendationer. I dagsläget finns alltså inga vetenskapliga belägg för de gamla råden att fördröjd introduktion av allergena livsmedel skulle motverka uppkomsten av allergi.

Tidig introduktion av fisk

Suivi Virtanen fortsatte på Sampsons linje att fördröjd livsmedelsintroduktion inte förebygger allergier enligt den samlade forskningen. Små observationsstudier indikerar att åldern mellan fyra och sex månader skulle vara ett kritiskt fönster för introduktion av olika livsmedel, medan studier på ännu tidigare introduktion i stort sett saknas. I motsats till de äldre rekommendationerna verkar det vara fördelaktigt att tidigt introducera allergena livsmedel som vete, komjölk, ägg och fisk.

Just tidig introduktion av fisk sticker ut, det finns flera studier som kopplar samman tidig fiskintroduktion med minskad risk för till exempel astma och eksem. Även antalet livsmedelsgrupper som introduceras verkar ha betydelse: ju fler livsmedelsgrupper som introducerats i tidig ålder, desto mindre risk för allergi.

Hydrolyserad mjölk mot eksem

I många länder som Tyskland, Australien och Frankrike används hydrolyserade modersmjölksersättningar både för allergiprevention och för allergibehandling. Om detta talade Sibylle Koletzko från Münchens universitet.

Proteinhydrolysat innebär att proteinerna i exempelvis komjölk brutits ner till mindre beståndsdelar, vilka inte är lika benägna att ge upphov till en immunologisk reaktion. Delvis hydrolyserad vasslebaserad modersmjölksersättning verkar skydda mot eksem jämfört med icke-hydrolyserade komjölksersättningar. Däremot verkar de olika hydrolyserade och icke-hydrolyserade ersättningarna inte skilja sig åt vad gäller sensibilisering eller andra allergier än eksem.

Vi vet idag inte på vilket sätt dessa hydrolyserade ersättningarna påverkar allergiutvecklingen enligt Sibylle Koletzko, utan fler studier behövs. En intressant kommentar från Agnes Wold var att det egentligen inte är något nytt att ge sina barn mat som är delvis nedbruten. Det är precis det som händer när mammor först tuggar maten för att sen ge den till sina barn, något som var brukligt förr i Sverige och än idag görs i låginkomstländer.

Pre- och probiotikas effekt osäker

Christina West, Umeå universitet, diskuterade om probiotika kan stimulera utvecklingen av tolerans och därmed minska risken för allergier. Många studier har gjorts där utveckling av allergi hos barn utvärderats efter administration av probiotika till gravida och ammande mödrar – med varierande resultat. Vissa studier indikerar ett skydd mot eksem tidigt i livet, men långsiktigt kan vi idag över lag inte se att någon typ av probiotika har effekt på någon typ av allergi.

Man vet inte än exakt hur probiotika påverkar immunsystemet, men studier indikerar att 1) patogener (ämnen som orsakar sjukdom) hindras från att tas upp i tarmen, 2) utsöndringen av slem i tarmen ökar och en barriär mot patogener bildas, 3) tarmens motståndskraft mot allergener ökas, 4) antimikrobiska faktorer produceras, samt 5) det ospecifika immunsvaret stimuleras.

Prebiotika är substrat (”mat”) för probiotiska bakterier och i djurstudier har man sett en immunstimulerande effekt. Effekten kommer av att prebiotikan stimulerar tillväxten av bifidobakterier och laktobaciller i tarmen eller via fermentation (nedbrytning) till kortkedjiga fettsyror som i sin tur har en immunstimulerande effekt.

Christina West menar att vi i dagens läge inte kan säga att pre- eller probiotika har någon effekt på allergiutveckling, och de kan idag inte användas för allergiprevention. Forskningen är dock bara i sin början och fler studier behövs.

Ökad risk med margarin

Philip Calder från Southamptons universitet diskuterade om immunsystemet kan moduleras med hjälp av fleromättade fettsyror, och därigenom påverka allergiutvecklingen.

Det finns olika grupper av fleromättade fettsyror däribland omega 6-fettsyror som det finns rikligt av i till exempel oljor och margariner och omega 3-fettsyror som bland annat finns i fisk och skaldjur. Omega 6-fettsyran arakidonsyra, som är en vanlig komponent i cellmembran, avspjälkas och omvandlas till olika proinflammatoriska substanser, vilka är direkt involverade i den allergiska inflammationen. När omega 3-fettsyror avspjälkas från cellmembranen bildas istället ämnen med en mer dämpande effekt på inflammation.

Ett flertal epidemiologiska studier har visat att intag av margarin är kopplat till en ökad risk för allergi. Margarin är rikt på omega 6-fettsyror och Calder funderade kring om kopplingen mellan margarin och allergi kan bero på just innehållet av omega 6-fettsyror.

Fisk skyddar

Calder och kollegor publicerade för några år sedan en systematisk översikt som behandlade risken för allergi hos barn i förhållande till tidig exponering för fisk, fiskolja och omega 3-fettsyror. Här sågs en skyddande effekt på allergi hos barnet av fiskintag hos mamman under graviditeten och även en skyddande effekt av fiskintag hos barnet självt under barndomen.

Studier där fiskolja getts till gravida kvinnor och allergi hos barnet utvärderas, har gett olika resultat. Överlag sågs en skyddande effekt på sensibilisering mot ägg tidigt i livet hos barn till mammor som fått fiskolja.

Calder menade att utvecklingen av barnets immunsystem potentiellt verkar kunna påverkas av mammans intag av fettsyror under graviditet och amning. Han poängterade dock att det handlar om få studier och att väldigt höga doser har använts, och att det därför behövs fler studier för att kunna dra några slutsatser.

Fråga mormor!

Den avslutande paneldebatten handlade till stor del om ifall man skall ändra på de nuvarande råden kring introduktion av mat till spädbarn. På livsmedelsverkets hemsida står idag:

”Tidigast från fyra månaders ålder kan du låta barnet få smaka små prov av vanlig mat, så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Även om du ger små smakprov är det alltså viktigt att fortsätta amma fullt eller ge ersättning som vanligt ända tills barnet är sex månader.”

Rådet om full amning tills barnet är sex månader är således väldigt tydligt från Livsmedelsverket. Mot bakgrund av alla studier som pekar åt att fördröjd livsmedelsintroduktion ökar risken för allergi ifrågasattes dagens råd. Forskarna på symposiet befarade att råden verkar avskräckande till att börja introducera mat redan vid fyra månader, vilket man ur allergisynpunkt snarare borde uppmuntra.

Frågan är då vilka råd som skall ges till gravida och ammande mödrar om när introduktion av mat till spädbarn skall ske. Forskarna var eniga om att randomiserade kontrollerade studier behövs på området likväl som väldesignade observationsstudier som följer barn över tid innan säkra råd kan ges.

Både Hugh Sampson och Suivi Virtanen menade att man inte skall vara för restriktiv i sin kost. Sampson brukar svara oroliga föräldrar som frågar om kostråd med motfrågan ”vad hade din mormor gjort?”. ”Ask your grandmother” var också det uttryck som avslutade paneldiskussionen eftersom vi idag inte har tillräcklig kunskap om vilka råd vi skall ge. •

Dela detta: