Hem- och konsumentkunskap som demokratifråga

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014

Replik

I Nordisk Nutrition nr 2 2013 skriver Hanna Sepp och Albina Brunosson om Hem- och konsumentkunskapens (HK) värde för att utveckla kunskaper om mat och måltider bland Sveriges barn (1). Matlagning kan enligt skribenterna ”ses som en kunskap för livet och en förutsättning för att kunna göra medvetna och hälsosamma matval, vilket är en del av ämnet HK”.

 

>> text: Neuman, doktorand, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet.

 

Jag anser att det omedvetna, spontana beslutet, det som ”bara görs” är minst lika viktigt, ja kanske ännu viktigare än det medvetna valet. Det är även möjliggörandet av detta spontana agerande som jag menar att HK kan bidra till; planering, inköp och tillagning av mat som något självklart. Jag argumenterar här nedan för att HK, utöver vad Sepp och Brunosson redan berört, är viktigt ur demokratisk synpunkt med fokus på jämställdhet mellan pojkar och flickor.

Matens ansvarsfördelning i de svenska hemmen

I Sverige har jämställdheten nått förhållandevis långt och vi placeras på fjärde plats i världens jämställdhetsranking (2). Här kan ett delat ansvar av det obetalda arbetet i hemmet, precis som det betalda arbetet utanför hemmet, kanske betraktas som en självklarhet för många. Exempelvis rapporterar svenskarna högst frekvens av daglig matlagning per person i hela OECD samtidigt som vi spenderar mindre tid på matlagning, 62 minuter (18 minuter under OECD-genomsnittet) (3). Men om nu ansvarsfördelningen av matlagning, och även andra hushållssysslor, skulle vara en självklarhet för många så har det definitivt inte blivit en självklarhet av sig självt.

Den jämställdhetsideologi som idag präglar Sverige är – även bland män av min egen generation (80- och 90-talister) som jag intervjuat i min (ännu opublicerade) forskning – just av typen ”omedvetna” ställningstagande. För att upprätthålla detta menar jag att det är viktigt att man oavsett könsidentitet och könsuttryck ges verktyg för att kunna klara av sitt hushållsansvar precis som att alla ges möjlighet att få utveckla ett brinnande intresse för naturvetenskap, konst eller idrott.

Uppmuntra ansvarstagande

FN publicerade 2001 en rapport (4) som lyfter att man världen över måste sträva efter att kvinnors och mäns miljöer och utbildningssystem möjliggör för maximal utveckling av individens fulla potential och att män skall uppmuntras till fullt ansvarstagande i hemmet. Mäns roll i jämställdhetsarbetet har under de senaste åren dessutom uppmärksammats specifikt både i Sverige (5) och internationellt (6). Sammanfattningsvis: om inte både män och kvinnor deltar i detta arbete så blir både män och kvinnor i slutänden lidande.

För att upprätthålla FN:s nämnda riktlinjer så menar jag att HK både behövs och bör utvidgas då de 118 timmarna som ges under en grundskoleutbildning inte är tillräckliga för att tillgodose de verktyg som behövs för att leva upp till internationella jämställdhetsmål. Pojkar och flickor behöver å ena sidan rustas till att bli självgående medborgare i vuxenlivet, men aktiviteter som traditionellt betraktats som ”kvinnogöra” eller ”kvinnojobb” förtjänar å andra sidan även en statushöjning. Där ingår såväl HK-lärarens profession samt det obetalda hushållsarbetet. Karin Hjälmeskog (7) har påvisat hur retoriken om ett demokratiskt ideal varit en del i HK-ämnet under lång tid. Dess demokratiska sprängkraft verkar dock fortfarande inte erkännas mer än i just ord och behöver därför upprepas om igen.

Omedvetna beslut

Inom ramen för en individfixerad ideologi riskerar vi att glömma att det är de vardagliga, mer eller mindre omedvetna, självklarheterna som styr vår vardag snarare än de rationella och ”informerade” aktiva valen. Först när omedvetna val görs dagligen – utan reflektion över huruvida det är ”kvinnogöra” eller ”mansgöra” – har förändring verkligen skett. Detta är en demokratifråga. Här tror jag att HK-undervisningen spelar en viktig roll. •

Referenser

1. Sepp H. et al. Ett recept för lärande: Matlagning på förskola, grundskola och särskola. Nordisk Nutrition. 2013; 2.

2. Hausmann R. et al. The global gender gap report 2012. Geneva, Switzerland: World Economic Forum; 2012.

3. OECD. Society at a Glance – OECD Social indicators. 2011.

4. United Nations. Beijing Declaration and Platform for Action. New York: Department of Public Information, United Nations; 2001.

5. SOU 2014:6. Män och jämställdhet. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2014

6. European Commission. The role of men in gender equality: European strategies and insights. Contract ref. no. VC/2010/0592. Luxemburg: Publications Office of the European Union; 2013.

7. Hjälmeskog K. "Democracy begins at home": Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis: 2000.

Relaterade artiklar på nutritionsfakta.se:

Nordisk Nutrition nr 2, 2013: Ett recept för lärande: Matlagning på förskola, grundskola och särskola >>

Dela detta: