Hälsosamma kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2015

Kunskapen om att vissa kostmönster, som exempelvis medelhavskosten kan minska risken för att insjukna i demens har gjort att forskarna blivit mer intresserade av att studera effekten av just kostmönster i stället för enskilda näringsämnen. En nyligen publicerad systematisk översikt visar att följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning.

 

>> text: Gerd Faxén Irving, med dr, leg dietist, Klinisk geriatrik, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, Stockholm.

 

År 2013 uppskattades 44 miljoner personer i världen ha en demenssjukdom och år 2050 beräknas antalet uppgå till 135 miljoner (1). WHO och G8 Dementia Summit har föreslagit att prevention ska ha högsta prioritet för att bromsa denna utveckling (2). Koster och kostmönster som skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar tycks även kunna skydda mot Alzheimers sjukdom och demens.

Populationsbaserade studier i Sverige, USA och Europa visar tecken på ett minskat insjuknande i demens (incidens), framförallt i de äldre åldersgrupperna. Orsaker till den utplanade incidenskurvan i höginkomstländer är enligt många forskare bättre kontroll av vaskulära riskfaktorer samt en ökad utbildningsnivå (3). Även om incidensen minskar så beräknas det absoluta antalet människor med demenssjukdom öka eftersom vi vet att allt fler människor uppnår hög ålder.

Ökat intresse för prevention

Avsaknad av effektiva bromsmediciner och negativa läkemedelsstudier de senaste tio åren har bidragit till ett ökat intresse för preventiva åtgärder. Det är framförallt åtgärder som är ”modifierbara” och hit hör livsstilsfaktorer. En tredjedel av insjuknande i Alzheimers sjukdom uppskattas bero på modifierbara faktorer som låg utbildning, högt blodtryck och övervikt i medelåldern, diabetes, fysisk inaktivitet, rökning och depression (4).

De livsstilsråd som skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar tycks även kunna skydda mot Alzheimers sjukdom och demens. En mycket uppmärksammad studie som bekräftar detta är FINGER-studien (Tiia Ngandu, 2015), den första stora interventionsstudien som visar att det går att förebygga minnesproblem genom att påverka livsstilen (se artikel sid 5).

Från näringsämnen till kostmönster

Kunskaper om medelhavskostens positiva effekter avseende hjärt-kärlprevention och risk att insjukna i demens har ökat intresset för att studera kostmönster istället för enskilda näringsämnen eller livsmedel. Måltider består av komplexa kombinationer av näringsämnen som kan interagera med varandra och bidra till en större samlad effekt än ett enskilt livsmedel/näringsämne. Det finns biologiska och teoretiska förklaringar till att medelhavskostens komponenter har neuroprotektiva egenskaper (antioxidanter, enkelomättade fettsyror, n-3 fettsyror och vitamin B och D).

Seven Countrystudien visade redan på 80-talet att det kostmönster som tillämpades i länderna kring Medelhavet på 1960-talet minskade risken för hjärt-kärlsjukdom. År 2006 publicerades resultat från en studie på New Yorkbor, utan demens vid start. Den visade att ju högre följsamhet till medelhavskost desto mindre var risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (5).

Kost och kognition

Alltsedan dess har intresset för samband mellan medelhavskost och kognition, risk för demens/Alzheimers sjukdom ökat kraftigt, vilket framgår av alla artiklar och översikter som publicerats de senaste åren (6). Det finns ingen universell medelhavskost. Därför kan det som beskrivs som en medelhavskost variera något mellan olika studier. Det råder däremot en konsensus om vad som lämpligen bör ingå i en medelhavskost (7) (se tabell 1).

I en helt ny studie fann man att hög följsamhet till ett hälsosamt kostmönster “prudent diet” tycks minska risken för kognitiv försämring, medan en hög följsamhet till “western diet”, det vill säga ett ohälsosamt kostmönster, tycks öka risken (8). Även en mix av de båda kostmönstren hade effekter, det vill säga ledde till mindre kognitiv försämring. Drygt 2 230 personer över sextio år och utan demens vid start bedömdes vid tre tillfällen under en sexårsperiod avseende sin kognitiva förmåga (MMT). Food frequency-frågeformulär användes för att bedöma kostintaget.

Tabell 1. Karaktäristik av några vanligt förekommande kostmönster

DASH kost och MIND

DASH-kosten (Dietary Approach to Stop Hypertension) utvecklades i USA med huvudsyfte att sänka blodtrycket (9). Den tillämpas alltmer i kognitionsstudier. Memory and Aging Project, en studie på 826 äldre personer under fyra år, visade att både medelhavskost och DASH-kost ledde till en långsammare kognitiv försämring hos de som följde kosterna (10).

Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay (MIND), är en slags hybrid av medelhavskost och DASH-kost. MIND är ett försök att hitta ett kostmönster som riktar sig mer specifikt mot neurodegenerativa sjukdomar. En första studie visade att MIND kunde minska kognitiv nedsättning (10). I en efterföljande studie på 923 personer i åldern 58–98 år och som följdes i 4,5 år jämfördes riskeffekten att utveckla Alzheimers sjukdom med kostmönstren MIND, medelhavskost och DASH. Hög följsamhet till alla tre kostmönstren tycktes minska risken, men för MIND tycktes även måttlig följsamhet ha effekt (10).

Ny systematisk översikt

En nyligen publicerad systematisk översikt omfattar studier över samband mellan kostmönster och nedsatt minnesfunktion och demens, publicerade till och med maj 2014 (6). Resultaten redovisas både från fördefinierade så kallade ”a priori”-kostmönster, till exempel medelhavskost, DASH-kost (se tabell) och från så kallade ”posteriori”-kostmönster. Med ”posteriori”-kostmönster avses kostmönster som inte är definierade i förväg, utan som definieras utifrån olika statistiska modeller (till exempel clusteranalys, faktoranalys) och baseras på skillnader mellan olika gruppers intag.

Den systematiska översikten visar att följsamhet till medelhavskost leder till mindre kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom enligt fyra av sex tvärsnittsstudier, sex av tolv longitudinella studier, en interventionsstudie (RCT) och tre metaanalyser. Följsamhet till övriga kostmönster ledde till minskad kognitiv nedsättning och/eller minskad risk för demens enligt samtliga sju tvärsnittsstudierna och fem av sju longitudinella/prospektiva studier, varav merparten var av ”a priori”-design, det vill säga studerade ett kostmönster som var definierat innan statistisk analys.

Författarna sammanfattar att samtliga kostmönster visade att bättre följsamhet till ett hälsosamt kostmönster minskar risken för kognitionsnedsättning och/eller leder till en minskad risk för demens. De flesta studierna var dock observationsstudier. Endast två studier var interventionsstudier varav en undersökte effekterna av medelhavskost och den andra effekterna av DASH-kost.

Studien har flera begränsningar

Författarna till den systematiska översiktsartikeln kommenterar att metodskillnaderna mellan de ingående studierna var stora, vilket gör det svårt att jämföra studierna med varandra. De framhåller också att det finns en nackdel med ”a priori”-index eftersom de baseras på den kunskap vi har idag om vad som menas ”hälsosam kost”.

Önskvärt vore att indexet uppdaterades, allteftersom nya kunskaper förvärvas genom studier. En begränsande faktor i både ”a priori”- och ”posteriori”-modellerna är att alla kostkomponenter som ingår i kostmönstrena inte är specifikt relaterade till effekter på kognition. De index som beskrivs i översikten är huvudsakligen baserade på att förbättra den allmänna hälsan, eller blodtrycket snarare än specifikt förbättra kognition.

En annan faktor som behöver beaktas är att innehållet i medelhavskosten ser olika ut i olika länder/kulturer. Därför är det viktigt att tydligt beskriva vad som ingår. De populationer som studerats är mest USA och medelhavsländer i Europa.

Olika studier har också använt olika utfall. Till exempel har aktuell kognitiv förmåga utvärderats i tvärsnittsstudier och kognitiv försämring/förändring över tid och risk för demens och Alzheimers sjukdom i longitudinella studier. Kognition har bedömts och rapporterats på olika sätt. Detta gör att det är svårt att jämföra studier som ingår i en metaanalys där båda sorter ingår. Uppföljningstiden varierade från två till 15 år.

Ytterligare en begränsning är att könsaspekten inte är tillräckligt studerad, vilket rekommenderas i framtida studier. I två av de ingående studierna fann man olika effekter beroende på kön.

Positiva resultat för nordisk kost

Nya nordiska näringsrekommendationer (NNR5) överensstämmer på många punkter med medelhavskost, men beroende på både tradition och tillgång finns skillnader när det gäller typ av frukt, bär och grönsaker, val av olja, etc (se tabell 1). I NORDIET-studien minskade kolesterol, blodtryck och andra riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom efter sex veckors intervention med Nordisk kost (11).

I sekundäranalyser av DR’s EXTRA, en finsk studie på 1 140 kvinnor och män i åldern 57–78 år, konstaterades att den nordiska kosten hade positiva effekter på kognition hos individer med normal kognitiv förmåga (12).

Olika kostmönsters effekt på kognition och demens/Alzheimers sjukdom har också studerats utifrån en sjudagars kostregistrering i ULSAM-studien (70-åriga män i Uppsala). Kostmönstren var Healthy diet index (HDI), modifierad medelhavskost och en kost med lågt innehåll av kolhydrat och högt innehåll av protein. Uppföljning skedde 12 år senare. Man fann inga starka samband mellan de tre olika kostmönstren och kognitiv nedsättning, utom i en subgrupp där man fann viss effekt av den modifierade medelhavskosten (13).

Förebyggande skulle ge stora vinster

Idag söker många personer sjukvården tidigare för minnesproblem och diagnos sätts tidigare. Många patienter och anhöriga är pålästa och vill veta mer om demenssjukdom, om det finns någon behandling som kan bromsa processen. Om det är möjligt att förhindra och/eller försena sjukdomsdebuten några år och/eller sakta ner utvecklingen av minnesförsämringen genom en hälsosam livsstil, där kosten har en nyckelfunktion, skulle det innebära stora vinster för individen (livskvalitet) och för samhället (kostnader).

Kanske uppnås den bästa effekten med en multimodal approach? Andra frågor som framtida forskning får utvärdera är vad som är optimal tidpunkt för intervention och om det finns specifika riskgrupper.

Att ett hälsosamt kostmönster har positiva effekter på hälsan vet vi idag, men i hur hög grad det kan påverka risken för att insjukna i demens och eventuellt leda till en långsammare utveckling av demenssjukdomar är frågor som återstår att besvara. NNR5 visar god överensstämmelse med de kostmönster som tycks ha positiv inverkan, inte bara på hjärtat utan även på hjärnan. Det är intressant att notera det ökade intresset idag för medelhavs/nordisk kost bland våra krögare, journalister och kokboksförfattare. •

De nordiska näringsrekommendationerna visar god överensstämmelse med de kostmönster som tycks ha positiv inverkan på såväl hjärtat som hjärnan.

Demens ersätts med kognitiv sjukdom

I senaste versionen av DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), som nu finns i svensk översättning, har man strukit ordet demens på grund av dess negativa klang. Demens har ersatts med kognitiv sjukdom och MCI (mild Cognitive Impairment) med lindrig kognitiv funktionsnedsättning. DSM är en diagnostisk manual som ges ut av amerikanska psykiatriföreningen.Hur formuleringen blir i kommande ICD-11, som är WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser, är ännu oklart. ICD-11 förväntas vara klar 2017.

Referenser

1. Policy brief for heads of government: the global impact of dementia 2013-2050. London: Alzheimer’s Disease International 2013.

2. G8 dementia summit declaration. https://www.gov.uk/government/publications/g8-dementia-summit-agreements (accessed April 28, 2014).

3. Yu-Tzu Wu, Dementia in western Europe: epidemiological evidence and implications for policy making. The Lancet, published online 20 August 2015. http://dx.doi.org/10.1016/S1474-4422(15)00092-7

4. Norton S, et al. Potential for primary prevention of Alzheimer’s disease: an analysis of population-based data. Lancet Neurol 2014; 13: 788-94.

5. Scarmeas N, et al. Mediterranean diet and risk for Alzheimer’s disease. Ann Neurol 2006; 59:912-21.

6. Van de Rest O, et al. Dietary patterns, cognitive decline, and dementia: A systematic review. Adv Nutr 2015; 6: 154-68

7. Bach-Faig A, et al. Mediterranean diet pyramid today. Science and cultural updates. Public Health Nutr 2011; 14: 2274-84.

8. Shakersain B et al. Prudent diet may attenuate the adverse effects of Western diet on cognitive decline. Accepted in Alzheimer’s & Dementia augusti 2015.

9. Sacks FM, et al. Rationale and design of the Dietary Approaches to Stop Hypertension trial (DASH). Ann Epiderniol 1995;5:108-18.

10. Morris MC, et al. MIND diet associated with reduced incidence of Alzheimer’s disease. Alzheimer’s & Dementia 2015: 1-8.

11. Adamsson V, et al. Influence of a healthy Nordic diet on serum fatty acid composition and associations with blood lipoproteins – results from the NORDIET study. Food Nutr Res 2014; 58: 24114.

12. Männikkö R, et al. The Nordic diet and cognition – The DR's EXTRA Study. Br J Nutr. 2015; 24: 1-9.

13. Olsson E, et al. Dietary patterns and cognitive dysfunction in a 12-year follow-up study of 70 year old men. J Alzheimers Dis 2015; 43: 109-19.

Dela detta: