Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn – olika studier olika svar

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014

Asp-symposium 2013

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

 

>> text: Göran Hallmans, professor, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. goran.hallmans@nutrires.umu.se

 

Ett stort antal observationsstudier av prospektiv karaktär visar tämligen entydigt att ett högt kostfiberintag, inklusive fullkornsintag, skyddar mot olika former av hjärt- kärlsjukdom utan att några skillnader påvisats mellan så kallade olösliga fibrer och lösliga fibrer (1). I brist på bra och entydiga interventionsstudier får man oftast förlita sig på olika former av subgruppsanalyser samt effekter på så kallade intermediära riskfaktorer som till exempel LDL-kolesterol.

Hjärtkärlsjukdom

Inom den mycket omfattande amerikanska interventionsstudien, Women’s Health Initiative, observerades under drygt åtta års uppföljningsperiod ingen signifikant minskad risk för hjärt-kärlsjukdom av en lågfett- högfiberkost (2). Det fanns dock en trend av en skyddande effekt mot hjärtinfarkter. Däremot observerades ett något lägre LDL-kolesterol och blodtryck, som stödjer en skyddseffekt mot hjärt-kärlsjukdom av detta kostmönster.

Bilden blir tydlig när man bedömer helheten. Kostfiber har vissa skyddseffekter mot hjärt-kärlsjukdom. Detta är även den konsensus som präglar våra kost- och näringsrekommendationer nationellt och internationellt. Interventionsstudierna ger ett tillräckligt stöd till den entydiga bilden i observationsstudierna som ofta speglar vanor över en hel livstid.

Vikt – övervikt

Ett mycket stort antal observationsstudier visar entydigt att ett högt fullkornsintag är associerat med lägre BMI, minskad bukfetma och minskad viktökning. Däremot ses ingen tydlig effekt på viktnedgång i de interventionsstudier som genomförts inom området (3). Både observationsstudierna och de mekanistiska studierna har uppenbara brister som sammantaget kan leda till felaktiga slutsatser.

I en nyligen genomförd översiktsartikel över interventionsstudier är slutsatsen att en livsstil som består av en minskning av energi- och fettintag, ett högt fiberintag samt en lämplig beteendestrategi sammantaget ger de bästa förutsättningarna för att uppnå bestående viktnedgång och viktstabilitet (4).

Diabetes

En stort antal prospektiva studier visar att en fiberrik kost är förenad med en minskad risk för diabetes, vilket bekräftats i en nyligen genomförd metaanalys av 17 studier (5). Bilden är även tydlig för olika varianter av fullkornskoster med ett omvänt förhållande till diabetesrisk baserat på en metaanalys av 16 prospektiva studier (6).

Vid en etablerad diabetessjukdom har en fiberrik kost sedan länge tillhört de allmänna kost- och näringsrekommendationerna. I en nyligen genomförd metaanalys har den gynnsamma fibereffekten vid etablerad diabetessjukdom bekräftatats som en etablerad stödjande behandling (7). En del av fibereffekten är troligen kopplad till en minskad förekomst av övervikt alternativt viktreduktion.

Alzheimers sjukdom

Man brukar tala om att Alzheimers sjukdom är indelad i tre stadier; ett första metabolt stadium, ett andra inflammatoriskt stadium med en destruktiv inflammation i vitala delar av hjärnan som för fram till det slutstadium när den kliniska diagnosen av sjukdom fastställs. Hela detta förlopp utvecklas under decennier och det är troligt att de första två stadierna kan både behandlas och förebyggas. I det tredje stadiet är hjärnskadorna omfattande och i huvudsak inte omvändbara vilket innebär att bara mindre behandlingseffekter kan uppnås.

Fullkorn har i en nyligen genomförd prospektiv studie specifikt varit associerat med en minskad risk för kognitiv funktionsförlust (8). Det finns flera mekanistiska förklaringsmodeller till denna effekt som bland annat innefattar bättre metabol kontroll med lägre insulinnivåer samt en antiinflammatorisk effekt. Allmänt är dock forskningen om kostens betydelse i sin linda inom detta viktiga sjukdomsområde och fler prospektiva studier krävs.

Bröst- och prostatacancer

Bilden är splittrad beträffande prospektiva studier och interventionsstudier är av förklarliga skäl svåra att genomföra.

I en översikt av 16 prospektiva studier vid bröstcancer ser man en skyddseffekt kopplad till ett högt intag av kostfiber (9). Inom ramen för ”Women’s Health Initiative” (USA) har en mycket omfattande interventionsstudie genomförts av effekten av en fiberrik och fettreducerad kost. En skyddseffekt mot bröstcancer var nära signifikant i hela studiematerialet (10), samt signifikant i vissa subgrupper relaterat till bland annat hormonreceptorstatus. En skyddseffekt observerades i samma material mot äggstockscancer (11).

För bröstcancer är en viktuppgång under lång tid kopplad till ökad cancerrisk tillsammans med den välkända relationen mellan BMI och postmenopausal bröstcancer. Denna observation stöds också av att en viktuppgång efter diagnos och behandling är förenad med en ökad mortalitet. Olika former av koststrategier blir i dessa sammanhang viktiga och där är naturligtvis en ökad fiberkonsumtion en komponent.

Bilden för prostatacancer är komplex. En skyddseffekt av ett ökat kostfiber- eller fullkornsintag på aggressiv prostatacancer har observerats i vissa studier (12), men inte i andra (13).

Tjocktarms- och ändtarmscancer

Internationellt är detta den tredje största cancerformen. I en översiktsartikel av 25 prospektiva studier ses en tydlig skyddseffekt av ett högt kostfiberintag mot tjocktarms- och ändtarmscancer, särskilt gäller detta kostfiber från brödprodukter (14). Inom den stora EPIC studien ses en association mellan alkylresorcinoler (ett ämne som finns i skalet på råg och vete), som mått på fullkornsintag, och tjocktarmscancer, speciellt distal tjocktarmscancer.

Sambandet ses som väntat enbart i de skandinaviska länderna eftersom ett högt och regelbundet intag krävs för att denna markör skall kunna användas som mått på råg och veteintag (15). Den tydliga skyddseffekten framhålls av kostfiber i internationella kostrekommendationer inom området (World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research 2013).

Det pågår en ständig översyn av sambanden mellan livsstilsfaktorer och cancer. Den sammantagna evidensen för frukt och grönsaker som cancerförebyggande livsmedel anses för närvarande inte tillräckligt starka för att ett samband skall accepteras. Den senaste genomgången av litteraturen visar att kostfiber, där alla fiberkällor inkluderats, skyddar mot tjocktarmscancer. Skyddseffekten har uppgraderats från trolig till övertygande. Bedömningen görs av en grupp som verkar på uppdrag av ” The World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research (WCRF/AICR).

Sammanfattningsvis ger resultaten stöd för våra kost- och näringsrekommendationer och för skyddseffekter av en kostfiberrik kost mot hjärtkärlsjukdom, övervikt och diabetes. Ett högt fiberintag uppfattas också ha en skyddseffekt vid tjocktarmscancer och troligen även bröstcancer. •

Referenser

1. Threapleton DE. et al. Dietary fibre intake and risk of cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2013; 19;347.

2. Howard BV. et al. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial.

JAMA. 2006; 8;295(6).

3. Giacco R. et al. Whole grain intake in relation to body weight: from epidemiological evidence to clinical trials. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2011; 21(12).

4. Ramage S. et al. Healthy strategies for successful weight loss and weight maintenance: a systematic review. Appl Physiol Nutr Metab. 2014; 39(1).

5. Yao B. et al. Dietary fiber intake and risk of type 2 diabetes: a dose-response analysis of prospective studies. Eur J Epidemiol. 2014 Jan 5.

6. Aune D. et al. Whole grain and refined grain consumption and the risk of type 2 diabetes: a systematic review and dose-response meta-analysis of cohort studies. Eur J Epidemiol. 2013; 28(11).

7. Silva FM. et al. Fiber intake and glycemic control in patients with type 2 diabetes mellitus: a systematic review with meta-analysis of randomized controlled trials. Nutr Rev. 2013; 71(12).

8. Wengreen H. et al. Prospective study of Dietary Approaches to Stop Hypertension- and Mediterranean-style dietary patterns and age-related cognitive change: the Cache County Study on Memory, Health and Aging. Am J Clin Nutr. 2013; 98(5).

9: Aune D. et al. Dietary fiber and breast cancer risk: a systematic review and meta-analysis of prospective studies. Ann Oncol. 2012; 23(6).

10. Prentice RL. et al. Low-fat dietary pattern and risk of invasive breast cancer: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA. 2006 8; 295(6).

11. Prentice RL. et al. Low-fat dietary pattern and cancer incidence in the Women's Health Initiative Dietary Modification Randomized Controlled Trial. J Natl Cancer Inst. 2007 17; 99(20).

12. Deschasaux M. et al. Dietary Total and Insoluble Fiber Intakes Are Inversely Associated with Prostate Cancer Risk. J Nutr. 2014; 19.

13. Drake I. et al. Plasma alkylresorcinol metabolites as biomarkers for whole-grain intake and their association with prostate cancer: a Swedish nested case-control study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2014; 23(1).

14. Aune D. et al. Dietary fibre, whole grains, and risk of colorectal cancer: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective studies. BMJ. 2011;343.

15. Kyrø C. et al. Plasma alkylresorcinols, biomarkers of whole-grain wheat and rye intake, and incidence of colorectal cancer. J Natl Cancer Inst. 2014; 106(1).

Dela detta: