Ett recept för lärande: Matlagning på förskola, grundskola och särskola

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2013

Ofta påpekas att barn och ungdomar äter sämre och rör sig mindre, med övervikt och sjukdomar som följd. Förslag på åtgärder är många; idrottstimmar bör bli fler, socker- och fettstinna livsmedel punktbeskattas och tid vid datorer minskas. Att äta hälsosamt är givetvis primärt och vitaminer, mineraler, fettkvalité och kolhydratsskräck diskuteras ständigt. Vi menar att en del av problemet kan vara bristande matlagningskunskaper.

 

 

>> text: Albina Brunosson, doktorand, Högskolan Kristianstad och Uppsala universitet, Hanna Sepp, fil dr, universitetslektor i mat- och måltidskunskap, Högskolan Kristianstad.

 

Det spelar mindre roll att man kan vitaminer och vet att palsternacka är nyttigare än chips, om man inte vet hur man tillagar palsternackor. Kunskaper om matlagning är därför av yttersta vikt för hälsosamma matvanor. Trots detta är forskning kring barn och ungas lärande om och med mat, matlagning och måltider mycket begränsad. Merparten av forskningen är fokuserad på att lära barnen att äta näringsriktigt – inte att använda mat och måltider som en aktiv del av lärandet och därmed skapa förutsättningar för goda matvanor.

Även om det framförallt är föräldrarnas ansvar att lära barn och ungdomar vad som är bra mat att äta, äter merparten av barnen idag en eller flera måltider i förskolan eller skolan. Det är också i skolan som eleverna förväntas lära sig goda matvanor i ämnet hem- och konsumentkunskap (HK). Därför är det angeläget med forskning för ökad kunskap om hur mat, måltider och HK i förskolan och grundskolan kan bidra till lärande om hälsosamma matvanor.

Grunden läggs tidigt

När barnet är lite drygt ett år börjar det skaffa sig en hel del erfarenheter av mat och dryck och det börjar känna igen olika livsmedel och maträtter som det gillar respektive ogillar (1). Ju äldre ett barn blir desto fler erfarenheter får barnet och detta påverkar dess preferens för, och aversion mot, olika livsmedel. Dessa erfarenheter bär barnet med sig senare i livet och forskningen visar att grunden för goda matvanor läggs i förskoleåldern då barnet är mellan två och fem år (2). Om barnet lär sig att äta varierat och allsidigt i en tidig ålder är sannolikheten högre att det bär med sig detta senare i livet. Har barnet däremot blivit tvingad att äta något i tidig ålder ökar risken för en aversion mot just den rätten eller livsmedlet och det kan vara svårt att ändra på (3). Därför har förskolan en mycket viktig roll att förmedla en positiv och lustfylld inställning till mat och måltider.

Förr var matlagning och bakning ett vanligt inslag i förskolans arbete och sågs som en viktig del av verksamheten (4). Barnen fick möjlighet att lära sig begreppsbildning, att utveckla språket, koncentrations- och koordinationsförmåga och utveckla sin motorik genom att vara aktiva i de vardagliga sysslorna som matlagning och bakning. I dag är det inte lika vanligt att förskolorna arbetar med mat och måltider utanför den ordinarie måltidssituationen.

Trots att maten och måltidens roll på förskolan har skiftat genom åren har de alltid haft en central del i förskolans verksamhet. Förskollärarna förväntas ha nödvändiga kunskaper i allt från betydelsen av god hygien till sin egen roll som förebild vid måltiderna. De förväntas dessutom ha kunskap kring bra mat för barn och får ofta frågor från föräldrarna kring maten och måltiderna.

Kunskap för livet

Matlagningskunskaper kan också ses som en kunskap för livet och en förutsättning för att kunna göra medvetna och hälsosamma matval, vilket är en del av ämnet HK. Där ska undervisningen ge eleverna förutsättningar för att utveckla ”kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet” (5).

Detta, och mycket mer, ska eleverna hinna lära sig på totalt 118 timmars undervisning i hem- och konsumentkunskap under sina år i grundskolan (6). Med det ringa timantalet är HK skolans minsta ämne, vilket kan ses i paritet till ämnen likt slöjd som har 330 timmar eller bild och musik som vardera har 230 timmar. I grundsärskolan, där elever med lindrig utvecklingsstörning läser, skiljer sig situationen och eleverna har upp till tre gånger så mycket HK som grundskolan. Anledningen är att eleverna behöver mer tid för att lära sig (7).

Vad är matlagning?

I HK är matlagning, måltider och hälsa ett omfattande ämnesinnehåll. Frågor om vad matlagning är, hur man lär sig att laga mat och vilken sorts matlagning som eftersträvas i undervisningen måste problematiseras. Matlagning definieras sällan i forskningssammanhang (8). Vissa forskare diskuterar matlagning som en uppdelning mellan teori och praktik, andra ser det som en kombination av det råa och det tillagade, modernt och traditionellt, eller som att matlagning är en aktivitet med huvudsyftet att göra något tillsammans och dela en upplevelse (9-11).

Vad matlagning i HK är har så vitt vi vet inte lyfts i forskningssammanhang. Traditionellt sett har matlagningens kunskaper traderats muntligen och praktiskt, det vill säga att den som inte kan hantverket försöker härma och efterlikna den som kan. I samband med skriftspråkets utbredning har kunskapen om matlagning främst dokumenterats i form av recept och kokböcker (8, 12). Receptets utbredning är stor, och enligt kursplanen för HK ska eleverna efter genomgången utbildning kunna läsa, följa, jämföra och skapa recept (5). Recept kan ses som minimalistiska instruktioner där läsaren behöver kunskapen om ord och begrepp som hör hemma i en specifik matlagningskontext.

Öppna köksdörren!

Det finns ett samband mellan matlagningskunskaper och hälsa (13, 14). Kanske är denna faktor också viktigare idag än tidigare, med tanke på det stora utbudet av mindre hälsosamma snabbmatsalternativ (15, 16).

Vårt recept för att lära om hälsa, vitaminer och fibrer är därför att öppna köksdörren på vid gavel och lära sig att laga mat. Genom teoretisk och praktisk undervisning om mat, måltider och matlagning från förskola till grundskola ges förutsättningar för hållbara levnadsvanor. Det är därför viktigt att genom forskning öka kunskapen om lärande utifrån ett mat- och måltidsperspektiv i förskola och skola, ett område som hittills är relativt outforskat. •

Referenser

1. Birch LL, Marlin DW. I don't like it; I never tried it: effects of exposure on two-year-old children's food preferences. Appetite 1982; 3: 353-360.

2. Birch LL et al. What kind of exposure reduces children's food neophobia? Looking vs. tasting. Appetite 1987; 9: 171-178.

3. Koivisto UK, Sjoden PO. Reasons for rejection of food items in Swedish families with children aged 2-17. Appetite 1996; 26: 89-103.

4. SOU. 1972. Förskolan: betänkande. Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl.

5. Skolverket. 2011b. Kursplan för hem- och konsumentkunskap Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

6. Skolverket. 2011a. http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/om-grundskolan/timplan-for-grundskolan-1.159242.

7. Skolverket. 2010. Redovisning av uppdrag om att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. Stockholm: Skolverket.

8. Begley A, Gallegos D. What's cooking for dietetics? A review of the literature. Nutrition & Dietetics 2010; 67: 26-30.

9. Heldke ML. 1992. Foodmaking as a Thoughtful Practice. . In W. D. Curtin & M. L. Heldke (Eds.), Cooking, Eating, Thinking. Transformative Philosophies of Food. Bloomington: Indiana University Press.

10. Short F. 2006. Kitchen secrets the meaning of cooking in everyday life. Oxford: Berg.

11. Symons M. Cutting up Cultures. Journal of Historical Sociology 2002; 15: 431-450.

12. Bergström N. 1997. Mat i skrift: recept och kultur i kokböcker. Göteborg: Univ., Institutionen för hushållsvetenskap.

13. Lang T, Caraher M. 1999. Cooking skills and health. London: Health Education Authority.

14. Seeley A, et al. Should we teach cooking in schools? A systematic review of the literature of school-based cooking interventions. Journal of HEIA 2010; 17: 10-18.

15. Fieldhouse, P. 1998. Food and nutrition : customs and culture. London: Stanley Thornes.

16. Lichtenstein AH, Ludwig DS. Bring Back Home Economics Education. JAMA 2010; 303, 1857-1858.

Relaterade artiklar på nutritionsfakta.se:

Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014: Hem- och konsumentkunskap som demokratifråga >>

Dela detta: