Barns intresse för mat och hälsa

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2014

Att barn är intresserade av hälsa vet vi från olika forskningsprojekt. Vanligtvis utgår forskning kring barns hälsa från ett utifrånperspektiv i meningen att vuxna studerar utfallet av barns hälsa. Inom forskningsprojekt kallat BAMM (Barn som medforskare av matlandskap) är barnen själva medforskare. Som seniora forskare söker man förstå dels vad barnen kan om hälsa i relation till mat, dels hur de visar att de kan ämnet och förmedlar det till omvärlden. Medforskande är komplext och intressant.

>> text: Kerstin Bergström lektor, Lena Jonsson lektor och Helena Shanahan professor emerita, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.

 

För att kunna bedriva forskning med barnperspektiv och ta utgångspunkt i barns intresse väljer man inom BAMM att arbeta nära barnen i forskningsprocessen (1). Projektet handlar dels om barn som medforskare (1), dels om barn som meddesigner (2). Man använder barnperspektiv som det beskrivs i barndomsforskning för att få reda på vad barn har för uppfattning om hälsa i relation till mat. Forskarna vill kunna belysa detta och tillföra ny kunskap genom barns egna utsagor.

Överviktsproblem

BAMM tar avstamp i dagens västerländska samhälle där barns hälsa delvis är ett överviktsproblem. Fetma i barnaåren kan medföra framtida sjukdom, något som folkhälsovetare vill uppmärksamma och råda bot på och redovisas i forskning, rapportering från myndigheter och riksdag (3,4,5).

Inom barndomsforskningen är man medveten om ojämlika förhållanden mellan barn och vuxna med avseende på kunskapsproduktion. Vuxna har tolkningsföreträde och utför vanligtvis forskning på barn, inte med barn (6,7). Inom medforskning vill man däremot möta barnen på jämlikt sätt med hjälp av nya forskningsmetoder.

Medforskning innebär att de människor man forskar på aktivt deltar i till exempel problemformulering, datainsamling med mera. Enligt FN-konventionen (som också den är skriven av vuxna) ska barn själva få utrymme att uttala sig i ärenden som gäller dem själva (8).

Barn och hälsa är ett tydligt område som kan avgränsas och forskas på av barn, med hjälp av vuxna. För detta har vi använt oss av begreppen ”empowerment” och ”hälsopromotion”. ”Empowerment” innebär till exempel att stärka barns egna möjligheter att hantera den egna situationen (9). Med hälsopromotion menas en process som innebär att öka kontrollen av och förbättra individens egen hälsa (10).

Matlandskap

I BAMM-projektet har man en bred forskningsansats. Det arbetas tvärvetenskapligt och forskarnas bakgrund är etnologi, ekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik.

Man arbetar okonventionellt genom att låta barnen rita sina matlandskap. Det vill säga platser där de möter mat och budskap om mat i sin vardag. Matlandskap är i den här forskningen ett empiriskt begrepp som man hämtat från teoretiker som använder begreppet abstrakt (11). Begreppet hjälper forskarna att få en helhetsbild av barn och mat.

BAMM arbetar i syfte att med barn som medforskare lyfta fram hälsosamma aspekter av deras matlandskap på ett sätt som är tilltalande för dem. Ambitionen är att fungera som handledare för barnen, vara uppmärksamma på deras intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Man vill låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen.

Medforskningsprocessen

Det bedrivs fältarbete i två fjärdeklasser i en kommunal grundskola i Västsverige med totalt 45 barn, medforskarna. Man arbetar i grupper om sju till åtta barn med en eller två forskare som handledare. Grupperna har träffar en gång per vecka, dels i deras respektive skolklasser, dels i en gemensam fritidsklubb. Under en termin arbetas det intensivt med frågor om mat och hälsa.

För att komma åt barnens intresse för ämnet träffas även enbart forskarna en gång i veckan och samlar erfarenheterna av senaste mötet. Därefter fortsätter planeringen inför kommande vecka. På så sätt utvecklas forskningen med hänsyn till barnens intressen och önskemål.

Barnen arbetar vid tio tillfällen med de olika stegen i en forskningsprocess. Begreppen har introducerats till barnen genom en forskarskola. Processen startar med hjälp av brainstorming kring frågan ”Vad är mat?” som de noterar i sin forskarbok. Därpå ritar de sitt eget matlandskap på stora pappersark. De besöker ett Hälsoäventyr och får inspiration till mat och hälsa, och fortsätter med genomgång av olika moment i forskningsprocessen såsom forskningsfrågor, inläsning, materialinsamling, sammanställning och analys inklusive redovisning.

Datainsamling, analys och redovisning

Forskningsfrågor som blir aktuella för medforskarna handlar om varumärken, varifrån maten kommer, vad maten smakar, vilken näring den innehåller, vad man bör äta när man tränar med mera. För att besvara frågorna genomför barnen datainsamling genom att fotografera, göra näringsberäkningar, fylla i enkäter, göra intervjuer och studiebesök, samt göra smaktester. Till exempel smaktestar alla barn äpplen och chips, någon grupp testar sött, salt, surt och beskt och någon annan testar olika flingor respektive sportdrycker. Vidare studerar barnen innehållsförteckningar på livsmedel, letar i butik efter varor som smakar sött utan att innehålla socker, gör egna sportdrycker, reflekterar över reklamfilmer, observerar i butik, restaurang och skolmatsal.

Barnen sammanställer och analyserar resultaten av sin forskning bland annat med hjälp av diagram, fotocollage, utställningar av förpackningar och muntliga presentationer. Avslutningsvis redovisar de arbetet med mat och hälsa i den första fasen av projektet vid ett möte med föräldrar i skolans matsal. Den andra fasen följer nästkommande termin då de designar produkter relaterade till sina forskningsfrågor (2).

Forskarnas reflektioner

Det finns en del svårigheter med ett sådant här arbetssätt då det råder ett ojämlikt förhållande mellan vuxna och barn. Att vara handledare och driva fram ett forskningsprojekt som utgår från medforskarnas intresse styr vilka frågor som kan bearbetas och vilka arbetssätt som är möjliga att använda. Det förutsätter insatser av olika kompetenser och som finns tillgängliga i den tvärvetenskapliga forskningsgruppen.

Arbetssättet är tidskrävande eftersom varje möte med medforskarna också bygger på möten mellan de seniora forskarna för fortsatt planering av arbetet. Medforskargrupperna behöver vara mycket små, för att varje deltagare ska komma till tals. Forskarna känner även att det behöver vara en ”annan sorts vuxen” än lärare respektive förälder i den här typen av arbete. Genom det kvalitativa forskningssättet görs ytterligare slutsatser av de seniora forskarna vilka redovisas nedan.

Sött problematiseras

I fråga om barns intresse för hälsa framkommer ofta att sött är gott men samtidigt onyttigt. Medforskarna problematiserar frågor som: ”Vad är nyttigt/inte nyttigt godis?”, ”Kan man göra godis nyttigare?”, ”Vad innehåller godis mer än socker?” ”Går det att göra produkter utan socker, men som ändå smakar gott?”.

De här frågorna visar på medforskarnas intresse för det söta, som ofta påpekas i forskning om barn. Vad medforskarna i det här projektet visar är att de söker lösningar på problemet och att vuxna behöver vara till hands på annat sätt än att förmana om att inte göra på visst sätt.

Barn är mycket mer än ”godismonster” som ska fostras till att äta nyttigt. BAMM visar att medforskarna är seriöst intresserade av frågor som gäller näring, nyttigt och onyttigt, och de vill veta hur de kan förbättra sina matvanor på olika sätt. De är också väl insatta i att marknadsförare via reklamfilmer och förpackningar använder olika knep för att få människor att köpa produkterna. De inser att i reklam kan användas hälsoargument som kanske inte har så stor teckning i verkligheten.

Vi möter vetgirighet hos barnen, de vill ta reda på fakta om innehållet i maten och dess verkan i kroppen, varifrån maten kommer, hur den odlas och förädlas, samt hur det är att ha yrken som bonde eller caféägare. Det är något som bland annat skolan har stora möjligheter att fånga upp i sitt hälsofrämjande arbete.

Smak är särskilt framträdande

Framträdande är barnens uppfattning om matens smak. Det är känt att små barn föredrar mat som smakar sött och att de förhåller sig avvaktande till nya smaker (12). I BAMM-projektet framträder smak tydligt och barnens intresse för hur maten smakar är starkt då medforskarna bearbetar smak i åtta av tio aktiviteter. Det är ytterligare en aspekt av barn-mat-hälsa att ta med i beräkningen på så sätt att man behöver arbeta med just smak både hos individerna och i maten. Det gör samarbetet mellan olika aktörer i matlandskapet väsentligt.

Barns olikheter kommer fram och barn liksom vuxna bör erbjudas till exempel alternativa maträtter vid alla serveringar där de äter (13). Barns sinnen för sensoriska aspekter behöver uppmärksammas alltmer. Det blir även klart för forskarna att matglädje, sinnlighet och njutning är centrala inslag i barns matlandskap.

Det är aspekter som behöver tas på allvar när man vill åstadkomma hälsosamma matmiljöer i samarbete med barn. När alla sinnen kan tilltalas blir det hälsosamma ätandet lustfyllt och den hälsosamma maten eftertraktad.

Forska tillsammans med barn om mat och hälsa

Således har man nytta av att forska tillsammans med barn. Genom det här arbetssättet lär man känna barns preferenser, intressen och talanger och bygger vidare där barnen är i stunden. Man behöver satsa rejält med tid och resurser på ämnet liksom att välja plats för sådant arbete med omsorg.

Barn ses som ”godismonster” av vuxenvärlden, i meningen att de tycker mycket om/ har stora preferenser för söt mat och söta livsmedel och de väljer detta framför mat som är mer nyttig. Dock ser forskarna att barn kan vara kunniga om problemet mat-hälsa, och märkbart insatta i svårigheter och dilemman, såsom att tycka om att äta söta livsmedel/sött/söt mat. Samtidigt är de medvetna om hälsorisker med det, det vill säga de känner till att mat kan vara onyttigt och/eller ohälsosamt. Det är en utmärkt iakttagelse till stöd i förändringsarbete mot nya vanor.

Barns matlandskap är öppet för samma information som vuxna individers matlandskap. Barn tar emot information via liknande kanaler och tar efter modeller i samhället. •

Referenser

1. Brembeck H, Johansson B, Bergström K, Jonsson L, Ossiansson E, Shanahan H, Hillén S. Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning. Göteborg, Sverige: Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet; 2010:01.

2. Karlsson MA, Engelbrektsson P. Barn som medforskare av matlandskap. Del 2: Meddesign. Göteborg, Sverige: Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet; 2011:01.

3. Berg C, Magnusson M, red. Forskning för en friskare generation: Levnadsförhållanden, vanor och hälsosam vikt. Göteborg, Sverige: Göteborgs universitet; 2012.

4. Sveriges riksdag. Övervikt och fetma hos barn. Motion 2011/12: So364.

5. Folkhälsomyndigheten. Övervikt och fetma hos barn. Hämtad 2014-09-18: Barn-och-unga-2013-Utvecklingen-av-faktorer-som-paverkar-halsan-och-genomforda-atgarder

6. Christensson P, James A. Research with children: Perspectives and practices. London, UK: Falmer Press; 2000.

7. Johansson B. Barn i konsumtionssamhället. Stockholm, Sverige: Norstedts Akademiska förlag; 2005.

8. WHO. Youth participation. Hämtad 2014-09-18: http://www.euro.who.int/en/media-centre/events/events/2010/03/fifth-ministerial-conference-on-environment-and-health/preparation/youth-participation

9. Askheim OP, Starrin B, red. Empowerment i teori och praktik. Malmö, Sverige: Gleerup; 2007.

10. Korp P. Hälsopromotion. Lund, Sverige: Studentlitteratur; 2004.

11. Appadurai A. Modernity at large: Cultural Dimensions of Globalizations. Minneapolis, USA: University of Minnesota Press; 1996.

12. Birch L L. Development of food preferences. Annual Review of Nutrition 1999; 19: 41-62.

13. Bergström K, Brembeck H, Jonsson L, Shanahan H. Children and taste: guiding foodservice. Journal of Foodservice Business Research 2012; 15(1): 84-100.

BAMM, Barn som medforskare av matlandskap

Finansierades av Formas, Forskningsrådet för miljö, ariella näringar och samhällsbyggande. I projektet ingick även Helene Brembeck, Barbro Johansson och Sandra Hillén, Centrum för konsumtionsvetenskap, CFK GU, Eva Ossiansson, Handelshögskolan GU samt MariAnne Karlsson och Pontus Engelbrektsson, Chalmers tekniska högskola.

Dela detta: